Bakgrund/Motiv: Historiskt sett tillämpades vanligen fast prissättning vid börsintroduktioner vilket innebar att aktierna ofta blev underprissatta och det var lätt för investerare att generera hög avkastning första handelsdagen. Numera används i större utsträckning anbudsförfarande och intervallprissättning där investerare lämnar anbud om pris och antal vilket har minskat underprissättningen. Studien utgår från att en del av marknadens förväntningar inkluderas i priset vid intervallprissättning vilket i sin tur skulle minska aktiens Volatilitet efter introduktion.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om aktiens Volatilitet skiljer sig efter att den introducerats beroende på vilken av de två metoderna som använts för att prissätta aktien samt hur val av prissättningsmetod påverkar en aktiens underprissättning och avkastning efter introduktionen.Genomförande: Studien består av kvantitativa historiska data i form av aktiekurser och övrig information från de prospekt som upprättats i samband med bolagens introduktion på börsen. Utöver bearbetning av data och analyser i Excel har ett flertal ekonometriska tester genomförts med hjälp av ickelinjära regressionsanalyser där prissättningsmetod, betavärde, underprissättning och varians testats som beroende variabel mot ett flertal kombinationer av förklarande variabler.Slutsats: Studien visar att bolag som tillämpat fast prissättning uppvisar högre Volatilitet efter börsintroduktion och att valet av prissättningsmetod därmed har en viss påverkan på Volatiliteten. Vidare kan det konstateras att dessa bolag generellt varit mer underprissatta och genererat högre avkastning det första handelsåret..

Uppsatsen behandlar vilka förändringar som uppkommer på spread (vilket är skillnaden mellan köpkurs och säljkurs) på handelsvolym och på Volatilitet när ett företag genomför återköp av egna aktier. Vi undersöker vad dessa förändringar får för innebörd för investerarna och förtagen. Med bakgrund i amerikanska forskningar analyserar vi 35 stycken företag i Sverige som har genomfört återköp en eller flera gånger under de två första åren återköp blev tillåtet i Sverige, nämligen år 2000 och år 2001. Genom att jämföra värden under en period på ett år före återköpstillfället med ett år efter, har vi kommit fram till att både relativ och absolut spred ökar signifikant efter återköpet. Resultaten visar också på en signifikant minskning av marknadsjusterad handelsvolym och av marknadsjusterad mittprisVolatilitet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om aktieprisets Volatilitet förändras signifikant i samband med annonseringen av en VD-avgång. En eventstudie tillämpades med aktieprisets Volatilitet som mått. Modelleringen har utgått ifrån ?Constant Mean Return Model?. Studien är baserad på 67 VD-avgångar från 53 olika företag på Stockholmsbörsens A-lista mellan åren 1999-2005.

Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita Volatiliteten?Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv.

Den 10 mars år 2000 blev det tillåtet för publika aktiebolag att förvärva sina egna aktier i Sverige. Många bolag har det sett den nya möjligheten att genomföra återköp av egna aktier, av olika anledningar, vilket har lett till att flera publika aktiebolag genomför återköpsprogram. Syftet med denna studie är undersöka hur återköp påverkar aktiernas likviditet genom att studera spreaden och Volatiliteten i de perioder som företaget inte får genomföra återköp. Tidsperioden som studeras är åren 2010 till 2013. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad i spread och Volatilitet mellan de perioder som återköp får ske och de peioder som inte tillåter återköp..

Problembakgrund: Studier för sambandet mellan Volatilitet och avkastning har för det aggregerade marknadsperspektivet varit odelat enliga i att detta är negativt. Detsamma gäller inte sambandet vid studier på aktier för enskilda företag där ett antal har kunnat observera ett positivt samband. Detta skulle betyda att det är fördelaktigt när en akties Volatilitet ökar, vilket går emot tidigare teorier som säger att sjunkande aktiekurser leder till en ökande Volatilitet. I en teori har reala optioner presenterats som en förklaring genom dess konvexitet som leder till ett samtidigt ökande värde när Volatilitet ökar.Problemformulering: Existerar ett positivt samband mellan Volatilitet och avkastning för enskilda aktier noterade på den svenska aktiemarknaden?Syfte: Studiens huvudsyfte ligger i att avgöra om det går att observera ett positivt samband mellan Volatilitet och avkastning på företagsnivå.

Den höga turbulensen på många av världens börser de senaste åren har ökat efterfrågan på kapitalsäkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebär en begränsad förlustrisk. En aktieindexobligation sägs vara kapitalsäkrad då den är konstruerad med hjälp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats är reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjälp av Black & Scholes modell försöka prissätta optionen. Detta genom att estimera den implicita Volatiliteten på optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jämföra med den historiska Volatiliteten. Då den implicita Volatilitet är avsevärt högre än den historiska Volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ?dolda? marginaler i produkterna i syfte att tjäna mer pengar..

Optioner är värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att sälja eller att köpa den underliggande tillgången inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen särskiljs det mellan aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger på OMXS30 indexoptioner från år 2006. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den implicita Volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bättre predikterar den framtida faktiska Volatiliteten än den historiska Volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga.

Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera på den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet är årsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden använder i dessa rapporter är primärt finansiella nyckeltal som tillämpas för att jämföra företag med varandra. Kapitalmarkanden är en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvärdig tillgång på information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock är kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej är helt symmetriskt.

Optionshandeln har ökat markant på senare år och detta beror på att investerare vill sprida sina risker. Är optionerna korrekt prissatta eller kan det finnas arbitragemöjligheter? De flesta av investerarna använder sig idag av Black & Scholes formel då de prissätter optioner. I Black & Scholes formel är Volatiliteten för aktien okänd och måste uppskattas. I denna uppsats vill jag undersöka om likviditeten har någon effekt vid uppskattning av Volatiliteten.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför Volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsVolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att Volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande Volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att Volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att Volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst Volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig Volatilitet.

Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och Volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

Syfte: Att utreda om nordiska aktiers Volatilitet förändrats i samband med att de noterat sig på London Stock Exchange, New York Stock Exchange eller NASDAQ Stock Market. Vidare är syftet att se om aktiens korrelation med hemmamarknadens totalindex samt deras respektive branschindex har förändrats efter noteringen utomlands. Metod: Vi har i vår uppsats använt oss av en ?event study? där vi har beräknat korrelations- och Volatilitetsförändringar vid nordiska bolags utlandsnotering ett år före och ett år efter noteringen med en avgränsning till efter 1990. Vid analysen har vi använt oss av en korralationsberäkningar och statistiska metoder som F-test för att mäta Volatilitetsförändringar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka effekterna av en omvänd aktiesplit med avseende på avkastning, likviditet och Volatilitet. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och vi har valt att använda oss av en event study. Urvalet består av 15 bolag noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista under perioden 1993-2003 som genomfört omvänd aktiesplit. För att beräkna den icke normala avkastningen använder vi oss av marknadsmodellen. Som jämförelseindex har vi valt Affärsvärldens Generalindex.

The purpose of this study is to examine the expiration day effect on a stocks volatility due to stock option expiration, which is every third Friday in the month on Stockholm stock exchange. Volatility is the standard deviation of a stock. It measures the uncertainty about a stocks future movement. When volatility increases, the chance or probability of a stock going up or down increases. It?s a common rumor among stock traders that stock volatility tends to increase nearby expiration day.