Mitt arbete handlar om känslor samt psykiska och fysiska aspekter under prestationsmoment: stress, rampfeber och prestationsångest. Jag skriver om kroppsmedvetenhet samt olika typer av förberedelser till prestation på scen.Temat på mitt arbete är ett resultat av min vilja att prestera friare och få bort de destruktiva tankar som har följt mig från början av min musikaliska resa. Genom att experimentera med olika tekniker vill jag bli bättre mentalt förberedd till att bli bra musiker på scen och inte bara i ett övningsrum. Mitt mål med detta arbete är att kunna prestera mer avslappnat i kroppen och samtidigt ta bort stress och panik i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppfattar min examenskonsert som ett resultat av mental förberedelse baserad på alla reflektioner som jag beskriver i uppsatsen.

En viktig aspekt i specialpedagogens roll är att hennes uppdrag skall vara av en tydlig karaktär. Genom att rollen är tydlig kan energi och kompetens läggas på att utveckla verksamheterna på grupp och organisationsnivå. Handledning är ett kompetensutvecklande arbetssätt som specialpedagogerna använder sig av för att kunna utveckla en kunskapstillväxt i verksamheten för att kunna möta alla barn..

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

I denna studie kan läsas om två arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning är gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande.Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera områden men främst handledning. Litteraturgenomgången innehåller en presentation av begreppen yrkeskunnande, pedagogisk handledning och reflektion.Denna studie är av kvalitativ art då metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. För att förstå respondenternas berättelser analyserades delar av dessa med hjälp av reflektionsnivåer.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva nutida folksångares gestaltning vid nyinspelning av ljudande arkivmaterial från Svenskt Visarkiv. Genom transkriptioner, ljudhändelsebeskrivningar och analyser av tre arkivinspelningar från Svenskt Visarkiv och fyra nutida inspelningar med samma musikaliska material har studier av olika förändrings-faktorer gjorts. Studien utgår från teorier om tyst kunskap, kulturarv och tradition.Resultatet visar att faktorer som förhållandet till puls, utsmyckningar och melodivariationer; röstanvändning och instrumentanvändning är förändrade i de nutida inspelningarna. Faktorerna text och form är oförändrade. En övergripande trend i resultatet är att de nutida sångarna har ett något mer nyanserat och genomarbetat sätt att framföra sångerna på än vad som återfinns hos föregångarna, vilket märks särskilt tydligt i instrumentanvändning och i förhållandet till pulsen..

Syfte och frågeställningarEn utvärdering efter OS i Sydney 2000 visade att coacherna inte klarade pressen. Därför ville SOK genom sitt stöd utveckla coacherna för att de aktiva i slutänden skulle kunna prestera bättre. Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), finansierade ett projekt, Coachprojektet, med syfte att svenska friidrottare skulle ta medaljer vid OS i Aten 2004. Denna studie avser att utvärdera upplevelsen hos de coacher som ingick i Coachprojektet. Frågeställningar som kommer att söka besvaras är: Uppfylldes Coachprojektets mål? Har Coachprojektet påverkat coachförmågan? Behöver coacher utbildning liknande den i Coachprojektet för att bli bättre coacher? Vad gav projektet för effekter/konsekvenser?MetodStudien är kvalitativ till sin karaktär i intervjudelen och kvantitativ i enkätdelen.

IKEA har under hela sin verksamhetstid befunnit sig i den strategiska position som benämnes hybrid, men har på senare tid tack vare ett förbättrat produktsortiment förflyttat sig närmare en differentieringsposition. Det har i sin tur medfört en höjd image som gjort att kunderna nu kräver mer service av IKEA Helsingborgs personal, en begäran som inte tillgodoses. Servicemötet ? interaktionen mellan frontpersonal och kund ? på IKEA Helsingborg har således kvalitetsproblem och fungerar inte tillfredsställande för vare sig kund, personal eller ledning. Uppsatsens primära syfte är att undersöka vilka ledningsåtgärder som behövs för att nå god kvalitet på servicemötet på IKEA: s varuhus i Helsingborg.

Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll.

Uppsatsen syfte är undersöka coachningens betydelse utifrån den anställdes perspektiv när det handlar om utveckling på arbetsplatsen. Genom uppsatsen kommer de framkomma hur företag använder sig av coachning för både individuell utveckling samt utveckling av företaget. Idag är coachning ett brett begrepp och används inom många områden. Termen coach har sitt ursprung i sportsammanhang, där det användes för att identifiera lagledare. I dagens samhälle är det nu av intresse att använda sig av coachning i företagssammanhang.

SyfteSyftet med studien var att översätta och validera skattningsskalan för tränarbeteenden Coaching Behavior Scale for Sport (CBS-S) från engelska till svenska.MetodSammanlagt ingick 545 deltagare fördelade på två urval. Deltagarna var lagidrottare i de två högsta nationella serierna. Deltagarna besvarade en enkät innehållandes CBS-S och skalor för andra tränarbeteenden, motivation, självförtroende och relationen med tränaren. På datamaterialet utfördes explorativ faktoranalys med varimax rotering och korrelationer mellan de olika dimensionerna i skalorna beräknades. 39 av deltagarna besvarade även CBS-S två gånger och på dessa data beräknades test-retestkorrelationer mellan dimensionerna i CBS-S.ResultatFaktoranalysen fann åtta dimensioner med egenvärde > 1.

Denna uppsats är delvis ett samarbete med ett projekt inom Försäkringskassan. Deltagarna i projektet är mellan 19 och 30 år och erhåller alla aktivitetsersättning. Inom projektet är två coacher/aktivitetssamordnare anställda. Projektets syfte är att i ett långsiktigt perspektiv förbättra arbetsförmågan hos deltagarna. Vår förhoppning är att genom denna studie finna de framgångsrika komponenter eller ?nycklar? som kan underlätta vägledningssituationer med vilsna eller omotiverade sökande.

The purpose of this study is to investigate the managers? perspective on leadership in relation to the motivation of the employees by an example of a manning and recruitment agencies. This is implemented by framing of two questions; What kind of leadership can be identified by middle managers to motivate their employees? Which motivation factors are relevant to employees based on the perspective of the managers? To answer the question and identify leadership strategies and motivational factors and the relationship in between, we have conducted eight interviews with persons who hold a middle management position. Through a qualitative investigation we have been able to go into depth and had access to these managers reflections, thoughts and experiences.

Syftet med studien är att få djupare insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om hur professionella klassiska sångare förbereder sig och hanterar scenframträdanden. Studiens frågeställningar har varit hur klassiska sångare uppfattar vikten av mental förberedelse inför scenframträdanden och vilka funktioner de uppfattar att mental träning och scenisk beredskap har inom sångutbildning på olika nivåer. För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra professionella klassiska sångare.Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt på instuderingsprocessen i sin mentala förberedelse inför ett scenframträdande. Instuderingen ska påbörjas i god tid innan en konsert och genomföras metodiskt med fokus på teknik, text, musik och scenisk utformning. Studien visade också att informanterna hade tydliga rutiner under konsert-/föreställningsdagen.