Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga:Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige.

The aim with this study was to illustrate communicative meetings between people that are visiting and working in two different associations for people with intellectual disabilities. The method we used was interviews. To find out the meaning of the associations for the members creating of identity, participation and self esteem we asked them if they felt stigmatized and if they thought that the associations reduced that feeling and how the pedagogy cooperation between them selves and the coaches were working. The results of the study showed that the members of the association experienced that it had a positive influence according to their creating of identity, participation and self esteem. The members felt that coaching and the pedagogy cooperation had both positive and negative aspects but mostly it worked well..

Genom ett samarbete mellan offentliga arbetsgivare i Västsverige har ett nätverk för samverkan kring ledarskap i offentlig verksamhet skapats. Nätverket driver bland annat ett mentorskapsprogram för chefer på höga chefspositioner inom de olika offentliga organisationerna. Syftet med denna studie är att undersöka nätverkets Mentorskapsprogram ur ett deltagarperspektiv. För det första syftar studien till att utreda huruvida mentorer och adepter upplever att Mentorskapsprogrammet har haft betydelse för deras egen ledarskapsutveckling och i så fall på vilket sätt. Utöver detta undersöker studien deltagarnas uppfattning om huruvida Mentorskapsprogrammet påverkar de egna organisationerna och i så fall på vilket sätt.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur man kan använda kroppen i sångundervisning. Jag undersöker vad ett urval av sångpedagoger anser om förhållandet mellan röstorganet och resten av kroppen och hur de tillämpar det praktiskt i sin undervisning. Metoden jag använder mig av är en kvalitativ intervjuundersökning och resultatet visar bland annat att pedagogerna använder kroppen i sångundervisningen genom övningar med rörelser, olika muskelspänning och avslappning. Några av slutsatserna är att det är viktigt med balans mellan anspänning och avspänning, att använda rätt sorts muskler och rörelser samt att använda dessa på rätt sätt.The purpose of this study is to get more knowledge of how you can use the body in voice-training. I examine what a selection of singing-teachers think about the connection between the vocal organ and the body and how they use that knowledge in their teaching.

Det går att kartlägga små skillnader som finns i ledarskapsutövandet mellan en chef i ett tjänsteintensivt- och kunskapsintensivt företag, men samtidigt tenderar ledarskapet att gå mot en och samma utveckling, det vill säga, ett coachande ledarskap. Skillnaderna i första linjens chefskap i de två olika organisationerna, anser vi bero mer på företagsstrukturerna än att de är verksamma i skilda branscher. It is possible to survey small differences in how to practice leadership between a service intensive and a knowledge intensive company. The leadership tends on the other hand to go towards the same development, towards a coaching leadership. We do believe that the differences in the first line managers, in the two separate companies, depend more on the business structures than that they are active in different branches of trade..

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma.Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning.Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik..

Bakgrund: Kvalitetsutveckling inom vården pågår i hela världen. Internationell forskning indikerar att förbättringscoacher kan vara en framgångsfaktor i förbättringsarbetet. Det är i dag oklart hur man kan utveckla interna coacher till att stödja kontinuerliga förbättringar. Studien utvärderar ett lokalt, tvärprofessionellt coachprogam inom vård och omsorg i ett geografiskt område i Sverige med en etablerad samverkanskultur. För att främja ökad kundcentrering ingick en pensionär i programmets planeringsgrupp.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger inom de klassiska respektive de populärmusikaliska sångtraditionerna förhåller sig till enskild sångundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sångpedagoger, samtliga verksamma på eftergymnasial nivå. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra två inom pop-genren. Intervjuformen var kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Analysen av materialet är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att informanternas val av resurser är liknande oavsett genretillhörighet.

Studiens syfte var att undersöka hur grupper inom en industri skiljer sig från andra typer av arbetsgrupper från en större population. I den här studien användes Team Diagnostic Survey (TDS). TDS instrumentet används för att mäta faktorer som anses vara avgörande för gruppens effektivitet enligt en modell av Hackman (2002). Den statistiska bearbetningen visade på 12 signifikanta skillnader. Skillnader visade sig inom följande områden: compelling direction, enabling direction, supportive organizational context och available coaching.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Regeringen presenterade 2009 en åtgärdsplan för att råda bot på arbetslösheten. I och med det bereddes 740 arbetscoacher att etablera sig på arbetsförmedlingarna runt om landet. I media har det vid ett flertal tillfällen gjorts kommentarer angående arbetscoachernas korta utbildning och om deras insatser verkligen har gett resultat. Deltagarna i studien bestod av fem arbetsförmedlare och fyra arbetscoacher, varav två var män. Studiens syfte var att fånga upp hur deltagarna upplevde sina yrkesroller på sin arbetsplats.

Studiens syfte var att undersöka hur grupper inom en industri skiljer sig från andra typer av arbetsgrupper från en större population. I den här studien användes Team Diagnostic Survey (TDS). TDS instrumentet används för att mäta faktorer som anses vara avgörande för gruppens effektivitet enligt en modell av Hackman (2002). Den statistiska bearbetningen visade på 12 signifikanta skillnader. Skillnader visade sig inom följande områden: compelling direction, enabling direction, supportive organizational context och available coaching.

The purpose of this thesis work is to formulate a model with methods that describe key success factors to get understanding and awareness in organizational change projects. We have used a project within the township of Gothenburg as a case and connected to this single project the purpose is to identify key success factors to get understanding and awareness among employees within the township of Gothenburg. We hope that our result will be useful in other large organizational change projects. Theoretic basis for our study have been models and methods, while our purpose have been to construct a model with suitable methods for anchoring. Theories about coaching and process management are examples of methods to get understanding and awareness among employees in change projects.

Denna uppsats bygger på intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriär. Företag bör satsa på anställdas karriärutveckling då det ökar individernas välmående och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se på vilket sätt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriärutveckling. Frågeställningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap är ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriär? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjälpt dem definiera och uppnå karriärmål.