SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

In order to respond to a more complex community planning with increased cooperation and public participation, a common language and a common model to be used as a base for the communication process is needed. The thesis behind this dissertation for a master's degree is that a virtual 3D planning portal would respond to this need. Why and how are explained and described through studies of communication- and perception theory as well as technology and recent research. The introduction concludes that a broad participation and a transparence towards underlying information are important foundations for the coming work with the model. The first four chapters of the theory part show the benefits of using natural signs in our mixed cultural society, instead of the more arbitrary symbols. Using visual landscapes for storing information is motivated by the flexibility of our visual memory and its ability to understand complex connections.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

I och med att många saker digitaliseras idag, väcktes vår nyfikenhet kring hur vägledare ser på denna digitalisering och hur det är möjligt att arbeta utifrån den. Skype, Facebook, MSN och andra virtuella rum har tagit oss till en teknisk nivå där webbaserad vägledning är möjlig att utföra. Hur definieras då webbaserad vägledning av vägledarna och på vilka sätt använder de den? Detta är frågeställningar vi arbetat utifrån i det här examensarbetet. Syftet är att undersöka den webbaserade vägledningen ur vägledarnas perspektiv.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Internet når idag över 8 miljoner människor i Sverige och är en naturlig del av vardagen för många. För företag betyder detta en viktig marknadsföringskanal som inte bör underskattas. Genom att kommunicera med målgruppen via plattformer såsom sociala nätverk, bloggar och mikrobloggar kan företag erbjuda mervärde och bygga relationer online. Genom att utnyttja rätt marknadsföringskanal kan onlinemarknadsföring undvika att uppfattas som påträngande för konsumenten och istället inspirera på ett hjälpfullt sätt.Syftet med studien är att med en kartläggning av fast-fashionkonsumenters nätbeteende och attityder fastställa hur modeföretaget Gina Tricot som har flera försäljningskanaler kan öka besöksfrekvensen till den virtuella butiken genom marknadsföring online. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en fallstudiedesign.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande smilisen är generellt på en chatt och vilka sorter som används. Som ett komplement till detta vill jag även ta reda på om enskilda personer använder många smilisar och hur många sorter dessa representerar.Först redogör jag för tidigare forskning på området och då främst när det gäller ickeverbala signaler och deras motsvarande chattstrategier. Dessutom kategoriserar jag smilisar generellt efter orientering, föreställning, funktion och variation och får på detta sätt en grund att stå på i materialanalys och diskussion. Som motivering till mitt materialval har jag även placerat in olika chattar i tre olika kategorier: parinriktade, gruppinriktade och virtuella världar.Mitt material består av sju dagars loggar från IRC-kanalen #Sweden och omfattar sammanlagt 16582 faktiska inlägg. För att inte påverka resultaten har jag insamlat detta i rollen som spion.Det jag kommer fram till är att smilisar förekommer i 14,5 % av inläggen.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det går att urskilja några särskilda mönster i hur införandet av lärplattformen Fronter fungerar i olika undersökta skolor i en svensk kommun. Fokus lades på skolledarnas eget användande av lärplattformen som ett dagligt verktyg i sin verksamhet samt om det fanns några andra möjliga samband mellan grad av användande på skolorna och datortätheten eller elevernas ålder. För att ta reda på detta behövde jag få veta hur skolledarna använde sig av systemet samt hur väl systemet användes på olika undersökta skolor i kommunen. Undersökningsgruppen har varit några utvalda skolledare i den undersökta kommunen. Jag har bedrivit en tredelad undersökning.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ?kult? och ?mainstream? är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

IntroductionIn this study, we have explained the complexities of social media, as it is still a relatively unexplored area. With the rapidly growing use of social media in recent years, companies have chosen to establish themselves in social networks to advertise themselves and communicate with their customers. In this study we analyze IKEA Sweden and their use of social media on the national market, where focus lies upon IKEA Sweden Facebook-page. The study intends to find out how the company uses social media as a marketing and communication tool and also analyzes the relations and conversations that occur on the Facebook-page. Purpose and research questionsThe purpose of the study was to gain a deeper understanding of how a large Swedish company as IKEA has chosen to use social media and how it's perceived by them. We also intended to find out how IKEA Sweden uses social media in their daily work and how the company communicates through this media channel.