SammanfattningAvregleringen av den finansiella marknaden har skapat förutsättningar för alternativa marknadsplatser. Företag kan i dag välja att notera sig på icke traditionella börser som inte är knutna till en fysisk handelsplats. För att skapa förtroende och långsiktighet för dessa virtuella marknadsplatser krävs det att vikt läggs vid relationen till kunderna. En del i detta är att ta hänsyn till de faktorer som potentiella kunder värderar i valet av marknadsplats. I dag väljer företag att notera sig på O-listan före någon av NGMs listor och väljer man NGMs lista är det enbart för att kraven där har varit lägre.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

SammanfattningSyftet med studien är att genom ett sociologiskt perspektiv undersökade otraditionella frivilligorganisationernas eventuella roll ochmedverkan i Jämtlands läns krisberedskapssystem. Studien är gjordutifrån frivilligorganisationernas perspektiv. Uppsatsen utgår från ettfenomenologiskt perspektiv och analyseras med stöd av Karl Weicksteorier om meningsskapande. Vi har valt ut vissa delar avmeningsskapandets egenskaper: identitet, medskapande ochretrospektivitet tillsammans med Weicks fyra steg för att nå resiliens:kreativ improvisation, virtuella rollsystem, attityd till visdom ochrespektfull interaktion. Empirin härrör från två fokusgruppintervjuer,en enskild intervju och en enkät.

Kandidatprojektet har tagit fram en test- och utvecklingsplattform som underlättar testning och förståelse av komplexa trafiksituationer. En förståelse som kan användas till att lösa så väl dagens som morgondagens trafikproblem. Dessa problem innefattar ökade köbildningar, en stigande olycksfrekvens samt den miljöpåverkan som trafikens koldioxidsutsläpp orsakar. Ett långsiktigt mål för detta projekt är att möjliggöra ett intelligentare och billigare sätt att lösa dessa problem.Specialiserade delsystem som innefattar en trafiksimulator, en kommunikationsnod-simulator, fysiska miniatyrfordon samt en kartklient vilka har integrerats för att skapa en omfattande test- och utvecklingsplattform. Plattformen har kapacitet att återge verklighetstrogna trafiksituationer och ger därför en möjlighet att testa olika lösningar.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lärande, framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande examensarbete är att ta del av elevers tankar när det gäller flexibla studier på Komvux och därigenom försöka belysa vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.

I en värld där kraven på flexibilitet, säkerhet och hårdvaruoptimering är nyckelfaktorer när det kommer till att välja IT-miljöer för företag blir virtuella skrivbord mer och mer poulära. Med dessa miljöer finns det också problem när det kommer till användarupplevelsen om nätverket ifråga inte kan uppfylla de krav som ett sådant system ställer. I detta arbete undersöks implikationerna vissa nätverksvariabler kan ha för en Virtual Desktop-infrastruktur, VDI. För att belysa dessa problem har två tester utförts på en VDI miljö. Det första testet gick ut på att mäta latensen då skrivbordsmiljön renderades för klienten från virtualiseringsservern vid olika nätverksdiamterar.

Befintlig litteratur inom visual merchandising online (VMO) indikerar på ökat behov av att utveckla teorier anpassade för VMO. Målet med denna studie är att bidra med uppdaterade teorier och infallsvinklar inom VMO som grundar sig på konsumenters åsikter och beteende. Insamling av data grundar sig i intervjuer och observationer med konsumenter som speglar ett konsumentperspektiv. En intervju har även gjorts med en Digital Manager (DM) på ett svenskt modeföretag, för att generera i data utifrån ett företagsperspektiv. Med övervägande fokus på konsumentperspektiv avser vi med denna studie presentera viktiga aspekter vid utformning av virtuella miljöer, samt verktyg som stimulerar konsumenter till köp.

Elektronisk mobbning har under den senaste tiden blivit uppmärksammat i media. I och med att det är ett ökande problem finns också ett behov av att forska inom området. Inom det sociala arbetet möter man dagligen människor som är aktiva användare av digital kommunikation, vilket gör att kunskap inom området är angeläget. Syftet med studien var att undersöka unga Internetanvändares syn på e-mobbning, samt deras upplevelse av detta. Syftet med uppsatsen var också att undersöka maktaspekten i e-mobbning utifrån en strategianalytisk utgångspunkt.

Syftet med examensarbete är att studera och ta fram dels i vilken utsträckning virtuella bygg-metoder används inom infrastrukturprojekt idag och dels en arbetsprocess för att använda byggnadsinformationsmodeller (BIM) och 4D-modellering från skisstadiet till färdiga handlingar. Arbetet med denna rapport påbörjades med en kartläggning av vilka programvaror skribenterna hade att tillgå vid sitt universitet, i detta fall Autodesk Infrastructure suite 2014. Examensarbetet är utfört genom fokusgruppintervju med personal från Trafikverket investering. Projektledare, arbetsledare och projektingenjörer valdes att intervjuas för att ta reda på hur mycket 4D, BIM och digitala 3D-projekteringsmetoder egentligen används inom Trafikverket idag. Efter intervjuerna med fokusgruppen så intervjuades ett antal experter inom virtuellt byggande.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.

I ett flertal teorier inom fältet vuxnas lärande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lärande. Begreppet är dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvändigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spänningsfält kan skönjas här, mellan å ena sidan explicita krav på reflektion i dokument med bäring på specifika skolformers verksamhet, och å andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion.    Syftet med uppsatsen är att identifiera folkhögskollärares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen är tematisk analys och det empiriska datamaterialet består av intervjuer med sex folkhögskollärare.    Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och återkoppling både i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframställningar i linje med olika skrivgenrer.

Denna uppsats undersöker kommunikativa förutsättningar för Mini-Maria i Göteborg att föra ut information om alkohol och droger till unga 13?21 år. Uppsatsen undersöker vidare om unga vet vart de skall vända sig för att få information om alkohol och droger och till vilka plattformar, aktörer och sociala kontaktytor de helst vänder sig för att få alkohol- och droginformation, samt huruvida unga i Göteborg känner till Mini-Maria eller ej. Uppsatsens resultat har för avsikt att ge fingervisningar som kan fungera som underlag till Mini-Marias framtida kommunikationsstrategier. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är inom fältet strategisk kommunikation.

Syftet med den här rapporten är att beskriva ett antal olika tillvägagångssätt man kan använda sig av då man har behov av att dela in ett lokalt nätverk i olika segment och med det även kunna reglera trafikflödet mellan segmenten. De lösningar som presenteras i arbetet är inriktade mot mikro- och småföretag.Anledningen till att vi har valt att arbeta med det här området är att vi anser att det är viktigt för organisationer att har en strukturerad och segmenterad design på sitt interna datornätverk.Vi har arbetat genom att i förväg samla in information om olika tekniker som kan tänkas lösa vårt problem, och därefter testat olika scenarion med dessa tekniker. Data har samlats in efter varje genomfört scenario och sammanställts i statistisk form för att kunna avgöra vilken metod som var att föredra.Vi har testat lösningar där man segmenterar nätverket i en lager 2-switch medan man möjliggör och förhindrar trafikflöde mellan segmenten i en router. Även lösningar där man använder en lager 3-switch har testats. På så sätt kan routningen ske direkt i switchen och det blir betydligt mindre belastning i routern.

Bakgrund: Riksbanken har haft sedelmonopol sedan 1897, vilket har inneburit att de sedan dess har haft ensamrätt att ge ut pengar. Den teknologiska utvecklingen och den ökade användningen av internet har lett till att virtuella samfund har utvecklats och i vissa fall har dessa samhällen skapat sin egen valuta. Bitcoin är världens första helt decentraliserade valuta och baserades i början av sin existens på teknisk nyfikenhet för en handfull hobbyister. Under de senaste åren har efterfrågan på bitcoins ökat vilket i sin tur har lett till att kursen stigit explosivartat.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera de transaktionskostnader som kan uppstå när Bitcoin används som betalningsmedel, samt jämföra dessa kostnader med de transaktionskostnader som är förenade med användandet av traditionella betalningsmedel.Genomförande: Studien har genomförts genom en blandning av ett kvalitativt och ett kvantitativt tillvägagångssätt samt genom en bearbetning av transaktionskostnadsteorin inom ramen för ny institutionell teori. Empirin består av tre delar där studien inleds med en litteraturstudie för att läsaren ska få en inblick i vad Bitcoin är och hur valutan fungerar.

Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang.För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik.