Den virtuella döden eller räddaren i nöden?
En kvalitativ studie om avståndstagande från sociala medier
AvståndstagandeFacebookAvhopp från sociala medierMediekritikAktivismMedietrötthetPolitisk vs. apolitiskTillgänglighetInformationssamhälle.
Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för avståndstagande från sociala medier. Detta är en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland användare av sociala medier, i synnerhet på Facebook. Med anledning av detta har jag därmed valt att begränsa studien genom att undersöka avståndstagande från just detta sociala nätverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur användare av sociala medier förklarar orsakerna till avståndstagande, hur de upplever att de har påverkats av det samt undersökt på vilket sätt avståndstagande kan tolkas och förstås som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang.För att ge svar på studiens syfte och frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förståelse för respondenternas avståndstagande. Studien tar sin utgångspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers påverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik. Den kan ytterligare ses som en utveckling av tidigare forskning av bland andra Stefan Stieger som kretsar kring orsakerna till medieavhopp.Studien visade att avståndstagande från sociala medier är en företeelse som ser ut på många skilda sätt och innefattar en mängd orsaker och konsekvenser som främst bör förstås på ett individuellt plan. Handlingen omges av en positiv uppfattning och pendlar mellan aktiv mediekritik och identitetssökande som präglas av individuella och apolitiska resonemang.