Bakgrund och problem: Verksamheter möter allt hårdare ekonomiska krav och är underständig utveckling. Under de senaste årtiondena har samhället gått ifrån stordrift därmarknaden erbjöds vad som tillverkades till att bli mer kundorienterat med köparen i centrum.Dagens ekonomistyrning är trots detta fortfarande kostnadsfokuserad, även om det är intäktersom driver företag framåt. När fokus hamnar på kundvärde blir även icke-finansiella mått merviktiga för verksamheter som är mer effektiva än finansiella prestationsmått för att förutspåframtida prestationer. Eftersom intäkter är ett relativt outforskat område är det intressant attgenomföra en studie av intäktsdrivare, som i dagsläget inte är speciellt omskrivet. Få studierhar gjorts tidigare och dessa i mer övergripande karaktär av enskilda intäktsdrivare, enbart enstudie har varit branschspecifik.

En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 då landsbygdsområdena inom Europa stod inför många utmaningar, såsom hållbarhet, tillväxt och arbetstillfällen, men samtidigt sågs att en potential fanns i områdena. Studien syftar till att undersöka hur två typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling påverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt där nyttan når fler än denna grupp. Investeringsstöd är en form av företagsstöd som går direkt till näringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrågor där 11 företag och en markägare deltagit.

Att på ett snabbt och effektivt sätt forsla bort snö från testbanor ute på sjö-isar innebär i dagens läge att väldigt stora och tunga maskiner måste användas. Problemet är att isarna inte är tillräckligt tjocka i början av säsongen. Detta gör att de effektivaste redskapen för att röja snö inte går att använda, på grund av vikten. Därför måste lätta fordon användas tillsammans med lätta slungor eller fräsar. I nuläget finns inte kravet från kunden på tillverkarna, att minimera vikten på redskapen, vilket gör att de automatiskt blir tyngre ju mer snö de kan röja undan. För att bestämma kapacitet på slungorna/fräsarna hos Track Team AB utfördes tester på befintliga slungor och resultaten dokumenterades.

Att på ett snabbt och effektivt sätt forsla bort snö från testbanor ute på sjö-isar innebär i dagens läge att väldigt stora och tunga maskiner måste användas. Problemet är att isarna inte är tillräckligt tjocka i början av säsongen. Detta gör att de effektivaste redskapen för att röja snö inte går att använda, på grund av vikten. Därför måste lätta fordon användas tillsammans med lätta slungor eller fräsar. I nuläget finns inte kravet från kunden på tillverkarna, att minimera vikten på redskapen, vilket gör att de automatiskt blir tyngre ju mer snö de kan röja undan.

Examensarbetet har utförts vid KAMI AB i Kalix under hösten 2005 och våren 2006. Där tillverkas takpanneprofilerad takplåt och taktillbehör i plåt. Tillbehören och takplåten lackeras idag i samma anläggning, där lackeringen av tillbehören är den stora flaskhalsen. För att klara av en produktionsökning måste kapacitet i den gamla lackeringslinen frigöras för takplåt och en separat lackeringsline för tillbehör byggas. Uppgiften har varit att göra en förstudie av hur en separat lackeringsanläggning för lackering av tillbehör ska utformas, vilken teknik som ska användas och hur anläggningen ska integreras med övriga maskiner i produktionslokalen.

Hur skall man effektivisera byggprocessen? Hur långt kan man komma med att införa tekniskt nytänkande i byggindustrin? Slutsatsen av det arbete som redovisas i den här rapporten är att med ett produktionsstyrningsverktyg som är enhetligt med övriga aktörers sätt att arbeta kan man tveklöst göra stora effektiviseringar av hela byggprocessen. Orsaken till att dagens byggande har halkat efter andra branscher när det gäller effektivitet och produktivitet är att byggbranschen är organiserad på ett orationellt sätt. Processen börjar med ett behov och fortsätter med utredning, projektering, konstruktion och produktion för att slutligen övergå till ett driftskede. Det kan jämföras med ett stafettlopp där varje aktör springer sin delsträcka och mycket information förloras i växlingarna.

Biobränslen har blivit en alltmer viktig energiresurs och i Sverige står skogen för en stor del av biobränslet. Detta har lett till en viktig marknad inom svenskt skogsbruk. Vimeks inriktning inom detta område har varit hantering av energisortiment som uppkommer vid röjning och gallring. Under de senaste åren har Vimek utvecklat prototypmaskiner med mål att lösa hanteringen av detta sortiment från stubbe till avlägg. Problematiken med att konstruera en maskin med god lönsamhet har varit stor.

AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgått stora förändringar. Tidigare var företaget specialiserade på tillverkning, montering och försäljning av maskiner avsedda för röjning utmed vägar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft även för försäljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt beläget företag i Vindeln, inhandlades även tidigare i mindre skala då de även används till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsäljningen flyttades även tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna från Slagkraft till Cranab.

AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgått stora förändringar. Tidigare var företaget specialiserade på tillverkning, montering och försäljning av maskiner avsedda för röjning utmed vägar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft även för försäljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt beläget företag i Vindeln, inhandlades även tidigare i mindre skala då de även används till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsäljningen flyttades även tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna från Slagkraft till Cranab.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera hur ungdomar använder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjälp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frågeställning är: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning är indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze Mansnerús D-uppsats ?Identitet - stora tänkares tankar om skapandet av en identitet?.

Runt 70 % av skogsföryngringen i Sverige utförs genom plantering efter maskinell markberedning. På de flesta marker uppnås tillräckligt antal godkända planteringspunkter men vid riklig förekomst av block som hindrar eller stör markberedningsaggregatet blir det problem. En annan komplikation i samband med markberedning på blockrik mark är att där till följd av tidigare brukningshistorik och ålder ofta finns rikligt med död ved i form av lågor. Vid markberedning ska hänsyn tas till att dessa inte skadas, eftersom död ved är viktig för den biologiska mångfalden. Huvudsyftet med denna studie var att jämföra resultatet av markberedning med grävmaskin respektive harv på blockrik mark, vad gäller planteringspunkter och skador på lågor. Även användbara planteringspunkter innan utförd markberedning samt skador på lågor orsakade av maskiner i samband med avverkningen studerades.

Syfte: Målet med detta projekt var att implementera musklerna på de nedre extremiteterna, i den fullskaliga,virtuella humanmodellen (THUMS) i finita element-programmet LS-Dyna. Modellen ska kunna användas isimuleringar av pre-crash scenarior varför musklerna ska vara aktiva och generera krafter mycket nära verkligheten.Metod: Projektet fokuserade på de musklerna som styr flexion och extensionsrörelserna i knä- och höftleden.Musklerna modellerades som endimensionella Hill-element som syftar till att vara en god approximation avhur muskler fungerar. Varje muskel modellerades som minst ett Hill-element där muskler med större utbredningdelades upp i flera element för att förbättra approximationen med endimensionella element. För att fåalla muskler att dra åt rätt håll modifierades knä- och höftled. Muskeldata för hur mycket kraft musklernagenererar erhölls genom att skriva ett program i MATLAB som genererade kurvor för hur kraften varierarberoende på längd och hastighet (s.k.

I dagens samhälle där allt fler lever ett liv via elektronik och Internet på olika virtuellacommunities finns det en risk för att ett samhällsproblem ska uppstå. Internetavtalenpå de flesta communities blir inte lästa, användarna på de olika sajterna agerar därförutan att veta vilka regler och riktlinjer som ska följas. Utan vetskap om vad som står iavtalen kan användare omedvetet bryta mot reglerna eller bli utsatta för risker somkunde ha undvikts genom den enkla åtgärden som att läsa avtalen som annars baragodkänns vid registrering av ett användarkonto. Genom en informationsinsamling avteori kring avtal, virtuella communities, risk management, webbdesign, softwarequality assurance och människa-dator-interaktion skapades en bakgrund för att medhjälp av den kunskapen kunna ge ett förslag till morgondagens Internetavtal som kanskydda både användare och ägare. Med kunskapen från teori som grund granskadessedan dagens avtal på Facebook, YouTube och MySpace.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

Detta är ett examensarbete vid Karlstad Universitet vårterminen 2013. Arbetet omfattar 22,5 hp, fakulteten för hälsa teknik- och naturvetenskap, högskoleingenjör inom maskinteknik. Arbetet har utförts på Volvo Penta AB Varafabriken i Västergötland. Volvo har ett behov att se över sin layout över fabriken och de interna materialflödena. Deras layout är gjord efter förutsättningar som rådde för 10 år sedan. En hel del förändringar har skett sedan dess och med ett nytt materialtänk som bygger på Lean-filosofin med bland annat minskade materialfasader, supermarkets och omplock.Fokus i arbetet ligger på att minska den tunga gaffeltruckskörningen i fabriken.