Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterära läsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssätt fick en ökad lust till läsning. Vårt utvecklingsarbete genomfördes på en grundskola i år 5-9. Arbetet gick ut på att eleverna skulle få presentera sina lästa böcker för varandra på andra sätt än genom att skriva en recension. Utifrån elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vilket stöd det finns för språkminoritetselever, dvs elever i USA som inte har engelskan som modersmål, i de amerikanske klassrummen. Jag intervjuade fem amerikanska lärare i Atlanta. Jag ville ta reda på hur medvetna dessa lärare är om de speciella behov språkminoritetselever har. De fem intervjuade lärarna kände till grundläggande ideer om att undervisa språkminoritetselever i sina klassrum men ingen av dem hade läst om det under sin utbildning. Undersökningen indikerar att andra språk än engelska inte har så stor betydelse i skolor i Atlanta och att lärare inte får tillräckligt med undervisning om språkminoritetselever.

Ljudbaserade spel är ett relativt outforskat område inom dataspel men är samtidigt en typ avspel med stor potential. I rapporten granskas tidigare forskning kring ljudbaserade spel utangrafik och hur vi uppfattar ljud i vår omgivning med både fokus på underhållning ochutbildning. Fokus läggs också på att undersöka synskadade som målgrupp för den här typenav spel. Under arbetet skapas en prototyp av ett ljudbaserat spel där syftet är att undersökaolika navigeringsmetoder för ljudbaserad navigering. Ett antal deltagare får sedan spelaspelet och resultaten sammanställs för att få en bild av hur deltagarna klarade att lösauppgifterna som spelet är konstruerat med och även hur spelaren upplevdespelgenomgången.

Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav.

 Language is an important indicator of the interdisciplinarity of a certain subject. Therefore this study evaluates the use of central geographical words and concepts, by teachers and students, in seven communal, non-optional subjects in a Swedish upper secondary school. This study provides results after observations of seven subjects on seven occasions, at one upper secondary school. This study shows that by a method of observation, central geographical concepts were used by teachers and students at various extents. Furthermore, the observations provide results of the concept use by over 100 students and 12 teachers.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik.

Syftet med vår examensuppsats har varit att undersöka pedagogers föreställningar kring kommunikation i ett klassrum där minst en elev lider av hörselnedsättning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sådan klass. För att sammanställa vår empiri har vi valt att använda oss av en matris, där vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjälpmedel. Utifrån matrisen analyserade och tolkade vi våra respondenters svar utifrån våra frågeställningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lämpliga att utgå ifrån både för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

Med utgångspunkt i den pågående debatten om datorskapad musik och dess vara eller inte vara, diskuteras i denna rapport för- och nackdelar för att skapa musik med dator istället för med verkliga instrument. I rapporten ställs en frågeställning upp som grund för att genomföra en undersökning. Syftet med undersökningen var att se om datorskapad musik kan ersätta verklig och vilka skillnader som upplevs när de olika typerna jämförs. Under arbetets gång skapades en virtuell version av introt till orkesterstycket España. Den virtuella versionen jämfördes sedan med tre verkliga inspelningar av samma stycke i en undersökning med studenter.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om och förståelse för barn med DAMP för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i en klassrumssituation. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och i en metoddel. I teoridelen har jag tagit del av olika författares kunskap på området som jag försöker strukturera upp och sammanfatta på ett överskådligt sätt. Jag har bland annat läst böcker av Duvner, Gillberg och Kadesjö. Efter genomförd litteraturgenomgång vidgar jag perspektivet (metoddelen) genom att intervjua personer som lever med DAMP-problematiken i vardagen.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Chatbotar är ett begrepp som börjat nästla sig in i Internetkommunikationen. Det handlar om virtuella assistenter som kan fungera som supportstöd på företags hemsidor. Syftet med denna uppsats är att utröna hur en sådan chatbot bör utformas för att fungera så bra som möjligt som support vid ett företag. Studien genomfördes med en litteraturstudie, en intervju med ett företag som använder en chatbot i sin kundsupport, samt två fokusgruppundersökningar för att se vad användarna tycker om tekniken. Det visade sig att användarna tyckte tekniken fungerade ganska bra.

Cyberterrorism kan ses som ett relativt nytt, komplicerat och diffust hot som uppenbarat sig till följd av en snabb IT-utveckling. För Försvarsmakten kan detta hot innebära en ny utmaning eftersom doktrinen som skall fungera som vägledning i verksamheten börjar bli inaktuell. De grundläggande förmågorna, som är en viktig del av doktrinen, ses som tankemässiga hjälpmedel för att Försvarsmakten skall kunna analysera, samordna och beskriva verksamheten. Syftet med denna uppsats är att utreda hur pass användbara de grundläggande förmågorna är som tankemässiga hjälpmedel när Försvarsmakten ställs mot ett hot som cyberterrorism. Detta görs genom en analys utifrån ett scenario där Försvarsmaktens ledningssystem utsätts för en cyberattack med ett efterföljande resonemang om tillämpningen av förmågorna.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling.