Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och Vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och Vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper där skador på åkermark och ett ökat antal trafikolyckor är några av de främsta problemen. Detta ställer höga krav på förvaltningen av Vildsvinsstammen för att begränsa skadorna. En grundförutsättning för en bra förvaltning av Vildsvinen är att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhållas. Fungerande inventeringsmetoder för Vildsvin är svåra att ta fram och i denna studie har jag därför utvärderat två olika metoder som kan lämpa sig för Vildsvinsinventering; simultana observationer (med människor) och viltkameror, båda vid foderstationer. Rörelsemönster från GPS?märkta Vildsvin låg till grund för studien. Andelen djur av den lokala populationen som fångas upp varierar mellan olika områden och tid på året för de båda inventeringsmetoderna.

Populationerna av både Vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på Vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka vargars predation och Vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur Vildsvin föredras i förhållande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden.

En ökande Vildsvinspopulation (Sus scrofa L.) i Sverige har medfört problem för samhället i form av skador på jordbruksmark och ökat antal trafikolyckor. På grund av Vildsvinets ekologi och beteende är det svårinventerat. Indirekta metoder används därför ofta för att uppskatta populationen. Syftet med denna studie var att testa hypoteserna att det finns ett samband mellan avskjutning och trafikolyckor med Vildsvin och att en ökad population inte behöver innebära ökad avskjutning. Två delsyften var även att undersöka Vildsvinets utbredning i Sverige och om dess populationstillväxt (r) varierar mellan länen.

Den svenska Vildsvinsstammen har under de senaste 20 åren växt på ett explosionsartat vis, vilket inneburit stora utmaningar för många aktörer på landsbygden. Brist på kunskap inom Vildsvinsförvaltningen har medfört att Vildsvinsskador i vissa regioner av landet varit stora, vilket lett till konflikter mellan berörda aktörer. Idag finns dock stora kunskaper efter att människor på många platser levt med Vildsvin under lång tid. Den här studien utgår från intervjuer med aktörer på lokal nivå i området runt Järna, Södertälje kommun, som är ett av kärnområdena för den svenska Vildsvinsstammen. Materialet i studien utgår således från erfarenheter och kunskaper om Vildsvin sedan mer än 30 år tillbaka. Syftet med studien är att med utgångspunkt från dessa kunskaper och erfarenheter ta fram ett underlag för vidare kompetensutveckling inom Vildsvinsfrågan.

Afrikansk svinpestvirus orsakar sjukdomen afrikansk svinpest hos domesticerade svin. Morbiditeten och mortaliteten vid utbrott är ofta hög, både behandling och vaccin saknas. Afrikansk svinpest är vanligt i Afrika där viruset cirkulerar mellan vilda svindjur och olika arter av mjuka fästingar. Via framförallt kontaminerat kött har sjukdomen spridits till andra världsdelar och viruset finns idag i Europa. Arbetet med att bli av med viruset efter ett utbrott är intensivt och involverar slakt av infekterade djur, noggrann sanering samt restriktioner avseende handel med köttprodukter.Även djur i europeiska faunan kan infekteras av afrikansk svinpestvirus och sprida det till domesticerade svin.

Det finns god tillgång på Vildsvin i Södermanland, trots det når endast en liten del av Vildsvinsköttet konsumenterna. Jägare skjuter av Vildsvin, vilthanteringsföretag tar hand om köttet och återförsäljare saluför Vildsvinskött till konsumenter. Dock uppskattas det att endast 15 % av det tillgängliga Vildsvinsköttet säljs till konsumenter. Denna studie har genomfört en kvalitativ fallstudie för att identifiera de tillväxthinder som vilthanteringsföretagare upplever hindrar dem från att utveckla Vildsvinsköttsföretagandet. Den teoretiska grund studien baseras på utgörs av entreprenörskapslitteratur med tyngdpunkt på tillväxthinder. Studien tar en ansats i förädlingskedjan och utgår från att tillväxthinder i småskaliga företag kan beror på interaktionen med andra aktörer.

Studiens syfte var att undersöka magsäcksinnehåll hos skjutna Vildsvin i syd- och mellansverige för att fastställa vad Vildsvinen ätit, d.v.s. om födan kom från utfodringsplatser eller från naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Även könsorganen (äggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om Vildsvin och reproduktion. Studien genomfördes under 2013 på fyra gårdar (fyra olika län) med egna viltslakterier för att få en spridning av insamlat material. Till dessa gårdar skickades en enkät för att få information om deras utfodring till Vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner).

Afrikansk svinpest är en av de allvarligaste grissjukdomarna och är på frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tåliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits från Afrika till Kaukasusregionen och angränsande europeiska länder där den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen är ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark påverkan på människor rent socialt och ekonomiskt när deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för småskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera huruvida europeiska Vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.

Yersinia spp. och Salmonella spp. är båda bakterier som orsakar allvarlig gastroenterit hos människa. Det är dessutom vanligt att symptomen kvarstår under lång tid och patienten får ofta sekundära problem efter genomgången sjukdom i form av Reaktiv artrit (ReA) och Irritable Bowel Syndrome (IBS). Särskilt stor risk att drabbas löper små barn. Då båda släktena är zoonotiska med ett brett värdspektrum som innefattar alla däggdjur och vissa andra djurgrupper har många forskare intresserat sig för hur utbredda dessa agens är bland djur som på ett eller annat sätt har kontakt med människor.

Mul- och klövsjuka är en epizooti av stor betydelse. Viruset är relativt miljötåligt och kan transporteras långa sträckor i atmosfären vid gynnsamma väderleksförhållanden. I februari 1966 blåste Mul- och klövsjukeviruset 100 km över Öresund ifrån svinbesättningar på danska sidan och infekterade nötkreatur på den svenska sidan. Viruset kan även smitta via objekt som varit i kontakt med smittan och via livsmedel ifrån smittade djur. Nöt är vanligtvis det djurslag som är känsligast och som får mest allvarliga kliniska symptom. 1997 skedde dock ett utbrott av serotyp O i Taiwan som smittade svin men inte nöt.

In April 1986 an accident occurred at the nuclear power station in Chernobyl. Radionuclides were spread all over Europe including Sweden. Today there are still measurable concentrations of 137Cs in the different ecosystems in the contaminated parts of Sweden. The wild boar is the second most popular game in Sweden and today the Swedish population consumes more wild boar meat than ever. As the wild boar population increases the wild boars are moving further north towards the contaminated areas, which creates an interest to study the state of 137Cs in wild boars in these areas. Muscle samples from wild boars collected during 2010-2013 were analyzed based on 137Cs content.

Många av de länder som idag har en hög andel slumområden styrdes länge av europeiska kolonialmakter. Grunden till hur många av dessa länders städer ser ut idag, etablerades redan då. Den kaotiska urbanisering av städer som skett de senaste 50 åren är en konsekvens av fattigdom, korrupta makthavare samt odemokratiskt skött politik. Idag lever mer än hälften av världens befolkning i städer, och mycket tyder på att den urbaniserade befolkningen kommer att växa. I låginkomstländer är problemet som störst, där majoriteten av stadens invånare bor i så kallade slumområden.

The wild boar population grows rapidly in number in Sweden, and it has been predicted that the annual number of shot wild boar will soon exceed the cull of moose. According to estimates, the Swedish population encompassed some 150 000 individuals in 2010. The mean annual harvest has increased by 30% since 1990, indicating that the wild boar is a species we must learn to manage sustainably. A successful management of the boars aims for a population in balance with agriculture and traffic, and also provides good hunting opportunities. For this to be possible, understandings of several aspects of the ecology of wild boar is needed. The sows in this study had an average homerange of 707 hectares during summer, and 659 hectares in winter.

The wild boar (Sus scrofa) is since its recent establishment and increasing density a controversial species in Sweden. But the attitudes towards the wild boar are poorly documented so far. To improve this knowledge, a questionnaire was sent out to chosen people (n=400) connected to the management and/or land use activities. The study got 162 replies (reply frequency 40,5%) and the results show varying attitude trends among organizations and individuals, with some aspects coherent within groups and some not. Farmers and their organization showed the most negative attitudes towards wild boars, which was expected due to the practical and economic problems they suffer from this species. People involved with forestry were more positive to wild boars, probably because the species does not affect forest growth etc severely, and may even promote plant establishment by the rooting.