Konflikten bakom vildsvinsproblematiken ur ett "Crop-raiding"-perspektiv
med fokus på svenska lantbrukare
Wild boarAgricultureCrop-raidingFarmersHuntersManagementVildsvinLantbrukCrop-raidingLantbrukareJägareFörvaltningsmetoder
Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala. Mina resultat kunde visa en konflikt mellan jägare och lantbrukare som även verkar förvärras på organisationsnivå, d.v.s. Jägareförbundet respektive Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Vildsvin anses som oönskade av flera respondenter och samtliga tycker att jakt är viktigt. Det finns olika sätt att öka lantbrukares toleransnivå för vildsvin i lantbruk vilket i sin tur kan minska konflikten mellan lantbrukare och vildsvin. Icke-dödliga förvaltningsmetoder bör vara anpassade för vildsvinens fysiska förutsättningar för att minska skador på lantbruk. Dödliga förvaltningsmetoder som jakt bör innefatta en snabb död för vildsvinet, vilket kräver god kommunikation mellan jägare samt tränade hundar i syfte att leta reda på det skjutna vildsvinet ifall det första skottet inte var dödligt.