BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förstÄelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhÀllet och de tillvÀgagÄngssÀtt olika aktörer, dÀribland socialarbetare, har nÀr de arbetar med detta. Metoden som vi valde att anvÀnda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten anvÀnde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att sprÄk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhÀllet. Socialarbetarna i vÄr studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det Àr boendepersonalen/familjehemmet och de gode mÀnnen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt frÄn samhÀllets sida och att socialarbetarna ansÄg att de dokument som anvÀnds inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att jÀmföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att fÄ en förstÄelse för varför sÄ olika lÀnder bÄda har sÄ lÄgt entreprenörskap. Jag har valt att avgrÀnsa mig till data hÀmtade frÄn GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jÀmförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundÀr data frÄn en rapport frÄn GEM 2007. I detta arbete har mitt förhÄllningssÀtt frÀmst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstÄr nÀr man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. LÀnder tenderar att gÄ frÄn en hög nivÄ av entreprenörskap till en lÄg nivÄ nÀr man gÄr frÄn bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen nÀr lÀnder nÄtt en avancerad nivÄ av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband sÄ skiljer sig lÀnder fortfarande mycket Ät nÀr det kommer till entreprenörskap och förÀndringarna verkar vara ihÄllande.

Forskning inom missbrukarvÄrden visar att eftervÄrden har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjÀnsten och pÄ behandlingshem sÄg pÄ betydelsen av eftervÄrd, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick frÄn frÄgor kring vad intervjupersonerna ansÄg som betydelsefulla eftervÄrdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervÄrden. Vi anvÀnde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhÀlligt pÄ att eftervÄrdsinsatserna var viktiga för att bibehÄlla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och lÄngsiktig behandlingsplanering hade betydelse.

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, fÀrg och stil kan gestalta ett fysiskt sÀllskapsspel som bjuder in barn i 3-5 Ärs Älder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i Àmnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stÄtt som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sÀllskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar ocksÄ att komposition och utgÄngsspelet Twister var viktiga för sÀllskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sÀllskapsspelets reflektionsaspekt..

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vilka förÀldraförmÄgor och andra faktorer som familjerÀttssekreterare anser Àr sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar vid internationella adoptioner. Syftet Àr Àven att undersöka vad familjerÀttssekreterare har för syn pÄ sitt beslutfattande vid adoptionsutredningar.FrÄgestÀllningarna med utgÄngspunkt frÄn syftet: Vilka faktorer tycker familjerÀttssekreterare Àr viktiga dÄ det gÀller förÀldraskap i allmÀnhet och i synnerhet hos adoptivförÀldrar? Vilka levnadsförhÄllanden anser familjerÀttssekreterare vara sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar? Vilka skÀl kan ligga till grund för ett avslag pÄ en adoptionsansökan enligt familjerÀttsekreterarna? Hur ser familjerÀttssekreterarna pÄ sina egna vÀrderingar och ansvar vid beslutsfattandet? Hur förhÄller sig de faktorer som familjerÀttsekreterare tycker Àr viktiga för adoptivförÀldrar till anknytningsteorin? Den metodologiska ansatsen har varit kvalitativ med intervjuer. Sju familjerÀttssekreterare intervjuades utifrÄn av oss skriven intervjuguide. Deras svar analyseras sedan utifrÄn en modifierad variant av EPP-metoden vars syfte Àr att besvara frÄgan hur nÄgot Àr och hur det sker.

I detta vetenskapliga och konstnÀrliga C-arbete har vi genomfört tvÄ kvalitativa studier för att undersöka vad begreppet personlig stil innebÀr. Först en observationsstudie av personlig stil pÄ gatorna i Buenos Aires, sedan nio djupintervjuer med personer inom modebranschen i Sverige och Argentina. UtifrÄn detta fann vi en rad kriterier som tillsammans kÀnnetecknar "personlig stil". Viktiga kriterier för att definiera personlig stil Àr att en person pÄ ett estetiskt tilltalande och laborerande sÀtt lyckats kombinera klÀder och identitetsbÀrande detaljer i sin outfit pÄ ett sÀtt som Àr sÀreget och speglar personens smak. Personlig stil handlar dÀrför om att oberoende av trender sÀtta sin egen smak i första hand, dÀrför Àr sjÀlvsÀkerhet och sjÀlvkÀnnedom viktiga kvaliteter hos en person med personlig stil.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Sverige har senaste Äret drabbats av tvÄ hÀndelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat vÄld. Olika aktörer har anvÀnt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa hÀndelser. Det som Àr intressant och som gÄr igenom alla dessa metoder Àr sprÄkets roll och funktion att göra sÄdana fÀlt meningsfulla, det vill sÀga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frÄgor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frÄgor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som anvÀnds för att producera kollektiv identitet.

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

Bakgrund: Under senaste Ärtionden har Sverige blivit ett mÄngkulturellt land. Det finns idag cirka 168 nationaliteter i det svenska samhÀllet. Det stÀlls dÀrför krav pÄ att vÄrdpersonalen ska veta hur de ska bemöta och kommunicera med patienter frÄn en annan kultur. Forskning har visat att vÄrdpersonal som har en kulturkompetens kan ge bÀttre transkulturell omvÄrdnad.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever vÄrden av en patient med en annan kulturell bakgrund Àn han/hon sjÀlv.Metod: En litteraturstudie som baseras pÄ nio vÄrdvetenskapliga artiklar. Artiklarna lÀstes flera gÄnger för att förstÄ dess sammanhang samt för att identifiera övergripande teman.

Syftet med studien Àr att klargöra om det finns en koppling mellan gymnasielevers alkoholkonsumtion och aggressivt beteende. Tidigare studier har försökt att identifiera specifika förhÄllanden mellan alkohol och aggression och har funnit att förhÄllandet beror pÄ olika aspekter hos individen, aggressiva tendenser, kognitiva fÀrdigheter, situationen, grupptryck och kulturella normer Tidigare studier visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och aggression. EnkÀten delades ut till 123 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor i nordöstra SkÄne. Resultatet bekrÀftade relationen mellan konsumtion och beteende och visade att det finns en skillnad mellan killar och tjejer, bÄde nÀr det gÀller konsumtionsmönster och deras sÀtt att uttrycka aggression.

Denna uppsats utgör en analys av tre olika lÀromedel som anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap och dess A-kurs inom teoretiskt och praktiskt program pÄ gymnasienivÄ samt vuxenutbildning. Genom att studera hur de olika lÀromedlen tar upp och lÀr ut demokrati och vÀrdegrund utifrÄn gÀllande styrdokument, har en jÀmförelse slutligen kunnat visa huruvida materialet ger en grundlÀggande kunskap om hur demokrati och medborgarskap i samhÀllet fungerar. Studien visar att det finns brister i lÀroböckerna vid beskrivandet av demokrat samt att det i tvÄ av lÀroböckerna saknas en samlad bild av de grundlÀggande demokaratiska vÀrderingarna som knyter an till den kulturella mÄngfald som styrdokumenten efterstrÀvar..

Bakgrund: Idag stÀlls det ökade krav pÄ sjuksköterskan att göra patienter delaktiga i vÄrden, dels frÄn patienterna sjÀlva och dels genom lagstiftning och förordningar. Kunskap om vad patienter upplever som viktigt för patientdelaktigheten, ökar sjuksköterskans möjligheter att möta dessa krav. I nulÀget saknas det en enhetlig definition av patientdelaktigheten och dÀrför finns ett behov att utveckla kunskapen kring detta Àmne. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av erhÄllen vÄrd i relation till viktiga aspekter för patientdelaktighet hos patienter vÄrdade vid en ortopedisk klinik. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie utfördes.