Bakgrund: Ledarskap har sedan en lÄng tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nÄ tillvÀxt inom organisationer och för att fÄ medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnÄ ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillvÀxt.ForskningsfrÄga: För denna uppsats lyder forskningsfrÄgan som följande:Hur ser ledare pÄ ledarskapets pÄverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgÄngsfaktorer som Àr krÀvs för ett bra ledarskap. Ambitionerna Àr att genom empiri och intervjuer fÄ fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgÄng.Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra lÀnders filmer. Vad Àr det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jÀmfört tre japanska skrÀckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstÄ vad det finns för kulturella sÀrdrag i respektive lÀnders gestaltning av filmberÀttartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivÄ om filmens hÀndelser mellan protagonist och ÄskÄdare..

I detta examensarbete undersöks vilka arbetssĂ€tt som lĂ€rare och respektive elever anser meststimulerar lĂ€randet pĂ„ gymnasiet i kursen rörlig bild, samt vilka kompetenser de anser Ă€r viktigainför det kommande yrkeslivet. Undersökningen har utgĂ„tt frĂ„n den kvalitativaforskningsmetoden som utgörs av Ă„tta stycken intervjuer varav fyra Ă€r lĂ€rare och fyra elever. Avundersökningen framkom det att de arbetssĂ€tt som stimulerade lĂ€randet mest Ă€r nĂ€r elevernafĂ„r arbeta praktiskt och i grupp samt under yrkesmĂ€ssiga arbetsformer. Även den kreativtskapande kraften Ă€r central för lĂ€randet. De kompetenser som ansĂ„gs vara viktiga för yrkeslivetvar förmĂ„gan att se helheten i alla led med arbetet kring rörlig bild, samt elevens förmĂ„ga attsamarbeta och interagera med andra i ett team..

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 2 ser pÄ tal- och skriftsprÄk som verktyg i lÀrandet. Jag har genomfört Ätta elevintervjuer och tvÄ lÀrarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lÀrarna ser pÄ tal- och skriftsprÄket som ett viktigt verktyg i lÀrandet. De Àr medvetna om hur viktiga de sprÄkliga kompetenserna Àr och arbetar aktivt med att utveckla elevernas sprÄkliga förmÄgor. Elevernas syn pÄ tal- och skriftsprÄkets betydelse i lÀrandet stÀmmer dock inte helt överens med lÀrarnas.

Det finns ett ökat intresse för företagsförvÀrv och huvudanledningen till det Àr att företag vill skapa synergieffekter. MÄnga företag misslyckas med att göra företagsförvÀrv och tidigare studier visar pÄ svÄrigheter vid integration. Bristande anpassning av strategi och ledarskap har inte gett förklaring till varför företag misslyckas med integrationer. MÀnskliga och kulturella aspekter har visat sig vara relevanta att studera för lyckade integrationer.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för institutionella mekanismer vid integration av företagskulturer vid företagsförvÀrv. Ett delsyfte Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för en lyckad integration av företagskulturer vid företagsförvÀrv.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.

Latinamerika Àr en kontinent i utveckling, som Àven kallas för en tillvÀxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio Ären, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmÀrker sig inte enbart för sin ekonomi utan ocksÄ för sin politiska stabilitet. Chile Àr en av de lÀnderna som genomför nya och stora investeringar, nÄgot som frÀmjar utlÀndska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för mÄnga företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfÀlle för att förbÀttra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nÀmligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsÀttningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utlÀndska marknaden.

ÖversĂ€ttning av kokböcker innebĂ€r översĂ€ttning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att nĂ€rmare undersöka olika översĂ€ttningsmöjligheter av just sĂ„dana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översĂ€ttningsfrĂ„gor, som stilfigurer och personlig stil, ocksĂ„ kunde undersökas.Efter att ha översatt sjĂ€lv jĂ€mförde jag min översĂ€ttning med den befintliga, svenska översĂ€ttningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översĂ€ttning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag frĂ„n de omrĂ„den dĂ€r jag stött pĂ„ problem: stilfigurer, personlig stil, översĂ€ttningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsomrĂ„det.Resultatet av studien Ă€r att Nigellas speciella stil inte gĂ„r att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den Ă€r avgörande för boken som helhet. DĂ€rför bör den översĂ€ttas sĂ„ att samma effekt skapas.

Viktiga egenskaper för att uppnÄ goda resultat med elever. Vad jag kan göra som pedagog..

Syftet med denna uppsats Ă€r att göra en jĂ€mförande analys mellan de fyra vanligaste efterleden i Ullareds socken i Hallands lĂ€n och Horns socken i Östergötlands lĂ€n. Materialet som anvĂ€nds i analysen bestĂ„r av bĂ„de tryckta och elektroniska kĂ€llor. Analysen har begrĂ€nsats till en viss typ av bebyggelsenamn inom respektive socken. Resultaten frĂ„n analysen visar att skillnader i topografiska förhĂ„llanden och kulturella företeelser i de bĂ„da socknarna tydligt Ă„terspeglas i de mest frekventa efterleden..

Den hÀr undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras pÄ tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder frÄn modemagasinet Vogue, dÀr jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor frÄn olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har anvÀnt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.

Denna studie undersöker professionella möten i relation till fartygsindustrin. Uppsatsen fördjupar sig i hur företag arbetar för att skapa professionella möten ombord pĂ„ fartyg samt vilka aspekter som potentiella konferensresenĂ€rer anser vara viktiga vid möten. En kvalitativ ansats har anvĂ€nts dĂ€r intervjuer ligger i fokus för uppsatsens empiriska grund. Teoretiska utgĂ„ngspunkter har anvĂ€nts för att analysera och förstĂ„ det insamlade empiriska materialet. Även tidigare forskning har anvĂ€nts för att fĂ„ insikt i Ă€mnesomrĂ„det.

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

Introduktion: Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen mÀnniskor med olika kulturell bakgrund vilket stÀller krav pÄ kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvÄrdnad vilken har kritiserats för att kategorisera mÀnniskor utifrÄn etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vÄrdas istÀllet för personer, vilket gÄr emot den personcentrerade vÄrden som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrÄn. För att nÄ en djupare förstÄelse för detta problem krÀvs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mÄngkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med mÀnniskor frÄn andra kulturer Àn den egna.

Syfte: Studien avser ta reda pÄ:Om det finns ett internationellt gÄngbart ledarskap Eller om det krÀvs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror pÄVad som kÀnnetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien Àr baserad pÄ sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjÀlp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanstÀllts i en matris, för att bli överskÄdligare. Nyckelord och samband har dÀrefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krÀvs vissa kulturella anpassningarDe mest utmÀrkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore Àr, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren Àr bl a mÄlfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkÀter, fler djupintervjuer eller observationer, för att fÄ ett bÀttre statistiskt underlag Studien kan göras pÄ fler lÀnderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att fÄ ett bredare material i ÀmnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar pÄ att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgÄngsrik internationell ledare. Den visar pÄ vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga lÀnder krÀvs att kunskap inhÀmtas. Studien bör dÀrmed kunna anvÀndas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..