fyra bosniska invandrarnas upplevelse av integration i det svenska samhallet
SAMMANFATTNING
Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska
invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs
fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social
integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv
integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes
fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som
föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska
invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt
att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av
integrationsfrågor
Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad
det allmänt innebär. Forskningen behandlar integration i det svenska samhället
där skilda exempel ges på invandrarnas integrationsprocess. Enligt forskarna
anses arbete spela en betydelsefull roll för såväl en invandrarens integration
som egenförsörjning. Arbete möjliggör positiva effekter, bland annat
etablerandet av sociala kontakter, en känsla av delaktighet i samhället samt
anpassningen till omgivningens normer, värderingar och kultur. Det medför
likväl en utveckling av samhälls- och kulturkunskaper samt inlärning av
språket. Andra faktorer som är väsentliga för den enskildes integration är
sociala nätverk, språkkunskaper samt en ömsesidig process mellan individen och
samhället.
Uppsatsens teoretiska utgångspunkter inleds med Anthony Giddens
teoretiska resonemang om kulturell mångfald, kulturella möten och skillnader,
diskriminering av etniska minoriteter och modeller för etnisk integration.
Giddens menar att det finns tre modeller för integration: assimilering,
pluralistiskt samhälle och smältdegeln, vilka är grundläggande i min analys.
Assimilering innebär att individen överger sitt kulturella ursprung och
absorberar det nya landets värderingar, normer, vanor och tradition.
Pluralistiskt samhälle betyder att etniska grupper ska leva vid sidan av
varandra och uppfattas som likvärdiga parter i det ekonomiska och politiska
livet. Skillnaderna ska accepteras och betraktas som viktiga delar av nationens
liv där man strävar efter status olika men jämlika. Slutligen innebär
smältdegeln att en invandrare inte behöver avstå ifrån sitt kulturella
ursprung. Olika etniska gruppers kultur och synsätt ska smälta samman och
blandas med varandra.
Min forskningsmetod är kvalitativ metod, vilket innebär att jag har
utfört informella intervjuer med fyra bosniska invandrare. Valet av denna metod
beror på att mitt syfte är att fördjupa förståelsen för hur dessa upplever sin
integration. Forskaren kommer då nära individernas känslor, erfarenheter,
tankar, bevekelsegrunder samt upplevelser. I fokus står hur informanten ser på
sin verklighet.
I resultatet redovisas intervjupersonernas upplevelser av
integration där jag under varje tema presenterar deras uttalande. Det har
framkommit att arbete möjliggör många privilegier, såväl ekonomiska som ett
bidrag till integration inom samhällets alla sfärer, det vill säga framförallt
inlärning av språket och utvecklingen av sociala kontakter samt samhälls- och
kulturkunskaper. Såväl arbetet som ett socialt nätverk är av central betydelse
för integrationen men tonvikten ligger på den subjektiva integrationen, då
arbetet är oväsentligt om den enskildes subjektiva vilja till integration är
svag. De menar att individen kan ha motvilja att etablera sociala nätverk eller
att vara delaktig samt ovilja att anstränga sig för att utveckla sina
språkkunskaper. Att ha ett arbete förutsätter således inte en fullkomlig
integration. Integration är en ömsesidig process, vilket innefattar
invandrarnas subjektiva vilja till integration men också samhällets medverkan.
De resultat som presenteras i föreliggande studie får stöd i dels
tidigare forskning och dels teoretiska utgångspunkter. I analysdelen visar jag
en helhetsförståelse och helhetstolkning av resultatet. Därefter relateras
resultatet till såväl Giddens teoretiska argument om tre modeller för etnisk
integration som till tidigare forskning där jag framvisar likheter och
skillnader mellan mitt resultat och tidigare studier. Uppsatsen avslutas med en
diskussion, där jag framvisar vad jag kommit fram till samt om mitt syfte är
uppnått. I detta avsnitt baserar jag min slutsats på resultatens koppling till
de tre etniska modellerna för integration. Enligt mina informanter är både
smältdegeln och pluralistiskt samhälle centrala och en kombination av båda
modeller skulle resultera i integration. De intervjuade hävdar att en
invandrare inte behöver ändra sig och assimileras för att passa in i samhället.
De har inte tagit avstånd från sin kulturella härkomst och anser att det
handlar om att anpassa sig till varandra, anpassa sig till de kulturella
normer, tradition och livsstil. Informanterna har också betonat att människorna
i ett mångkulturellt samhälle skall acceptera varandras skillnader, ha och få
lika demokratiska möjligheter. Det förstnämnda påståendet har jag relaterat
till modellen smältdegeln och den senare till modellen pluralistiskt samhälle.