I moderna vÀpnade styrkor Àr tillfÀllig sammansÀttning av förbandsenheter ett allt vanligare inslag. Trenden tycks internationell och sammansÀttning av enheter sker ocksÄ mellan olika nationer. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga för formandet av snabb tillit inom ett tillfÀlligt sammansatt multinationellt förband med begrÀnsad eller ingen tid för övning tillsammans. Genom att studera befintlig forskning undersöks vad som menas med snabb tillit och vilka faktorer som Àr centrala för att skapa denna. Teorierna om snabb tillit operationaliseras utgÄende frÄn studiens frÄgestÀllningar och omsÀtts till en analysmodell med forskningsfrÄgor för att kunna mÀta uppfattningar om snabb tillit inom en tillfÀlligt sammansatt militÀr enhet.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Studien utfördes med syfte att belysa nÄgra rektorers och lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell arbetsplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna; Vilka förestÀllningar har lÀrare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mÄngkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer fÄ en ökad förstÄelse och samtidigt fÄ en bild av hur rektorer och lÀrare hanterar eventuella problem som kan uppstÄ pÄ grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, och identifiera tillvÀgagÄngssÀtt för tjÀnsteföretag att internationalisera sig samt sÀlja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlÀgga ett eventuellt mönster Àr det vÀsentligt att öka förstÄelsen kring hur försÀljningen av tjÀnsten gÄr till samt hur sÀljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstÄr vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen dÀr utgÄngspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar vÀlkÀnda modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjÀnsteföretag, internationell försÀljning, sÀljarens roll samt kultur och kommunikation. DÀrefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan stÀllt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försÀljning av tjÀnsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjÀnsteföretag, dÀr vi har konstaterat att processen Àr baserad pÄ drivna individer pÄ ledningsnivÄ som initierar internationaliseringen.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. MÄlet med denna uppsats Àr att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som pÄ svenska kan översÀttas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar bestÄr av en utredande text dÀr författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kÀnda sÄ vÀl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjÀlp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, bestÄr av de sju olika dimensionerna SÀkerhet, Aktiviteter, Komfort, UpplevelsevÀrde Gemenskap, TillgÀnglighet samt Unika karaktÀrer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet frÄn en pilotstudie, dÄ verktyget applicerats pÄ fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jÀmförbara resultat.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa Àr de mest förekommande Àtstörningarna hos kvinnor i tonÄren och hos unga vuxna. Personer som lider av Àtstörningar har ofta brist pÄ empati och kÀnslor vilket försvÄrar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjÀlpa dessa patienter krÀvs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmÄga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vÄrdar personer med Àtstörningar. Metod: Detta Àr en systematisk litteraturstudie dÀr artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehÄllsanalys.

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

Bakgrund: Globalisering och tekniska förÀndringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck prÀglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat vÀrde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fÄtt en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsÀttningar till vilka institutionerna mÄste förhÄlla sig. DÄ omvÀrldsförÀndringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna ÄtgÀrder för att sÀkra sin lÄngsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer Àr viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervÀrde, vilket ger lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsÀttningar att skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer pÄ nationell nivÄ samt en e-enkÀt med de lokala riksteaterföreningarna.TeoriomrÄden: Organisation, Internkommunikation, MervÀrde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsÀttningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte Àr att institutionens dominerande idéer prÀglas av samstÀmmighet om att medverkande Àr organisationens gemensamma strategi, vilket Àr fallet.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som Àr estetiskt tilltalande beror mestadels pÄ att det Àr ett mycket svÄrdefinierat begrepp till skillnad frÄn vad en byggnad och ett konstverk Àr.

Ondskans tecken Àr en uppsats som handlar om hur bildsprÄket anvÀnder sig av yttre tecken för att beskriva en mÀnniskas inre karaktÀr. Med fokus pÄ dikotomin mellan gott och ont undersöks och problematiseras karaktÀrsdesignen av tecknade figurer i den vÀsterlÀndska populÀrkulturen. Examensarbetet framhÄller Àven hur vÄrt gemensamma bildsprÄk reproduceras frÄn generation till generation och hur dessa förestÀllningar blir till en del av vÄr kulturella förförstÄelse. Uppsatsen belyser dessa frÄgor ur ett bildlÀrarperspektiv..

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hÀlsa i högre grad Àn inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och Àldre. Arabisktalande personer frÄn mellanöstern hÀrstammar frÄn en kultur lÄngt frÄn den svenska, vilket kan ge upphov till missförstÄnd i vÄrden. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsstÀllande vÄrd. Forskning tyder pÄ att vÄrdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill sÀga lÀra sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor frÄn Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hÀlso- och sjukvÄrd.

SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare inom idrott och hÀlsa gÄr till vÀga för att kunna undervisa flickor som inte kan/vill delta pÄ simlektioner, p.g.a. religiösa/kulturella skÀl.FrÄgestÀllningar:Hur hanterar idrottslÀrare problematiken som uppstÄr med elever som inte kan/vill delta pÄ simundervisningen?Hur ser elever som inte kan/vill delta pÄ simundervisningen pÄ denna problematik?MetodDen metod som tillÀmpats i denna undersökning har varit den kvalitativa intervjun, denna metod valdes p.g.a. att den ger utrymme för diskussion samt reflektion. Vid tillÀmpandet av den kvalitativa intervjun sÄ Àr frÄgorna som stÀlls vÀgledande för diskussionen och inte hÀmmande för utveckling av tankar och tycken.

Syftet med studien var att genom gymnasielÀrares utsagor söka spÄr av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn pÄ lÀrande. Detta för att ta reda pÄ vilka kriterier lÀrare utgÄr ifrÄn nÀr de gör sina didaktiska val i undervisningen och pÄ vilket sÀtt Vygotskijs grundtankar Äterspeglas i lÀrares syn pÄ lÀrande.VÄr studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrÄn de fyra aspekterna som kÀnnetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning pÄ lÀrarroll och lÀrande. Vi anvÀnde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet dÀr vi anvÀnde relevant forskning för att förstÀrka vÄr tolkning av respondenternas utsagor.I studien framkom att lÀrare gav uttryck för att samspel och dialog Àr viktiga inslag i undervisningen.