Sök:

Sökresultat:

6294 Uppsatser om Verktyg för lärande - Sida 39 av 420

Hybrid ITX : Kompakt och mÄngsidigt datorchassi

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.

Medeltida filar enligt Theophilus

Jag hade flera förslag pÄ experiment nÀr jag började kursen, varav tillverkandet av filar var ett av dem. Jag Àr intresserad av medeltida trÀarbete, och av verktygen som detta gjordes med, och egentligen av verktyg i allmÀnhet. Jag har en dröm om att Äterskapa en sÄ komplett medeltida verktygslÄda som möjligt, och detta har lett till att jag funderat en hel del över hur man tillverkar olika verktyg. Inför experimentkursen funderade jag över att tillverka, hyvlar, spÄnhyvlar, borrar, navare, bandknivar, och filar. Det som verkade mest utmanande, men ocksÄ svÄrast (egentligen omöjligt) var filarna, för de andra verktygen visste jag hur de tillverkades, och anvÀndes.

En glÀdje att fÄ uppleva ord : FörskollÀrares konstruktioner av höglÀsningssituationen

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

BerÀttelser i organisationer : en analys av hur fyra organisationer och tvÄ konsulter anvÀnder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg

Abstact: Syftet med uppsatsen BerÀttelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och tvÄ konsulter anvÀnder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna anvÀnde sig av verktyget i en intern kontext. Vid anvÀndandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berÀttelser kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda mÀnniskan, dels mellan mÀnniskor. BerÀttelser kan exempelvis anvÀndas för att förmedla kÀnslor, politik och symbolism till medarbetare och omvÀrlden. Uppsatsen utgick frÄn ett pedagogiskt perspektiv och frÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en kvalitativ undersökning bestÄende av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrÄn en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling frÀmst gjorde det i syfte att stÀrka organisationskulturen.

LÀromedelsanalys i religionskunskap, utifrÄn Lpo-94

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att försöka reda ut huruvida de tre lÀromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mÄl. Jag har fÄtt fram resultaten genom att göra en analys av tre lÀromedel i Àmnet religion för Är 4-6. TvÄ av lÀromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) Àr bÄda böcker skrivna innan Lpo-94 började gÀlla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken Àr en referens till de bÄda andra böckerna. Detta dÄ den Àr skriven efter Lpo-94 och borde dÄ sÄlunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrÄgas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och pÄ samma sÀtt som de andra böckerna. I resultatdelen kommer jag pÄvisa hur lÀromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att lÀromedlen ska göra. Nyckelord; lÀromedelsanalys, religion.

Medveten anvÀndning av surfplattan? : Om pedagogisk dokumentation av surfplattan i förskolan

Avsikten med arbetet Àr att studera pedagogers medvetna förhÄllningssÀtt i relation till förskolans lÀroplan med surfplattan som verktyg. UtgÄngspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade anvÀndandet av surfplattan. HÀr blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsÄg studien att avspegla praktisk tillÀmpning av surfplattan.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ studiedÀr pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger pÄ sex förskolor har intervjuats i tvÄ olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrÄn begreppen medvetet förhÄllningssÀtt, lÀrandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhÄllningssÀttet bland pedagogerna ter sig olika beroende pÄ hur begreppenspel, lek och lÀrande definieras.Pedagogerna anvÀnder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv pÄ olika sÀtt.Dockvar dokumentationen av anvÀndandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfÀllig.Surfplattan anvÀnds som ett lÀrandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhÀmta kunskaper och ingÄ i sociala nÀtverk.Pedagogerna gav olika uttryck för lÀroplanstolkningar.De olikaspelensom anvÀndesrelateradestill Àmneskunskaper i lÀroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och sprÄk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska anvÀndas enligt lÀroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssÀtt.Det pÄpekas Àven att surfplattankan frÀmjaarbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd..

SprÄklig medvetenhet : en undersökning om hur pedagoger i förskolan arbetar med barns sprÄkliga medvetenhet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄkliga medvetenhet. Vilka verktyg anvÀnder sig pedagogerna av för att stimulera den sprÄkliga medvetenheten? Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilken roll pedagogen har för barns sprÄkutveckling. Har miljön nÄgon betydelse för sprÄkutvecklingen?Undersökningen baseras pÄ litteratur, samt intervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor.

En utvÀrdering av metoder för att bestÀmma den förhöjda arbetstemperaturen vid svetsning av S355J2

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Dans och rörelse ? ett sprÄkfrÀmjande verktyg i grundsÀrskolan?: Dans och rörelse som verktyg för barns sprÄkutveckling i Àmnet svenska i grundsÀrskolan

Syftet med undersökningen Àr att problematisera och analysera om dans och rörelse kan anvÀndas som verktyg för att frÀmja elevers sprÄkutveckling i Àmnet svenska. Eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla kunskap i det svenska sprÄket genom uttrycksformerna dans och rörelse. Genom att intervjua, samtala och planera tillsammans med klassens lÀrare har dansade svensklektioner genomförts med en elevgrupp i grundsÀrskolan. Kommunikationen som har funnits mellan danslÀrare och klasslÀrare anser vi vara vÀsentlig för att en sprÄkfrÀmjande dansad svensklektion ska kunna genomföras.Genom inspelade kvalitativa intervjuer har de transkriberade intervjutexterna analyserats enligt ett hermeneutiskt perspektiv. God validitet och reliabilitet har upprÀtthÄllits under arbetets gÄng.

LÀrplattan i förskolan. Ett tillfÀlligt tidsfördriv eller ett möjligt pedagogiskt verktyg? I-PAD in pre-school. A temporary pastime or one possible pedagogical tool.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka nÀr, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen anvÀnder sig av lÀrplattan i sin verksamhet. För att fÄ syn pÄ det stÀllde vi oss följande frÄgor. Hur resonerar pedagogerna kring anvÀndandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? NÀr, hur och i vilket syfte anvÀnder pedagoger och barn lÀrplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? NÀr vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de tvÄ förskolor i SkÄne som vi har gjort vÄr studie pÄ. VÄr studie bygger pÄ en metodtriangulering, det vill sÀga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förstÄelse för studien.

Modellen som verktyg : gjutsandsmodellen som hjÀlpmedel i designprocessen

Modellen Àr ett kraftfullt redskap i designprocessen. Inte bara pÄ grund av dess pedagogiska vÀrde vid en presentation eller demonstration av nÄgot, den Àr Àven ett vÀrdefullt verktyg i designprocessens tidiga stadier. Jag har byggt en modell och anvÀnt den som ett skissverktyg nÀr jag utformat flera olika förslag pÄ utformning av en trÀdgÄrd i en norrsluttning. I metoden beskriver jag hur jag konstruerat modellen och hur jag gÄtt till vÀga nÀr jag anvÀnt den i min designprocess. I resultatet redovisas de olika förslagen och idéerna jag kommit fram till med modellen som redskap. Genom att inte bara kunna se utan Àven kÀnna höjdskillnaderna och formerna i trÀdgÄrden med mina hÀnder sÄ har modellbyggandet hjÀlpt mig att förstÄ platsen pÄ ett bÀttre sÀtt och det har hjÀlpt mig att utforma och presentera sex olika förslag pÄ utformning av trÀdgÄrden som jag redovisar i det hÀr arbetet..

Stödinsatser i matematik i Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1 : En kvalitativ studie av SUM- elevers upplevelser av övergÄngen mellan Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 1

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Mots?ttningarnas Paradis - H?gstadieschemat som ett uttryck f?r schemal?ggare som n?rbyr?krater och deras komplexa praktik

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.

Energieffektivisering i hamburgerrestaurang

I detta projekt har ett verktyg utvecklats för visualisering av energianvÀndning. Det Àr ett samarbetsprojekt mellan LuleÄ Energi och MAX i syfte att driva utvecklingen framÄt inom energieffektivisering. Arbetet innefattar grundmÀtning, framtagande av grafik, teknikval och installation av visualiseringsutrustning pÄ tre restauranger, belÀgna i PiteÄ, pÄ Vasagatan och i Arninge i StockholmsomrÄdet. För att kunna jÀmföra energianvÀndningen restauranger emellan har ett nyckeltal tagits fram som stÀller energianvÀndning mot omsÀttning. Resultaten visar att energianvÀndningen i PiteÄrestaurangen har minskat i med genomsnitt 8% enligt detta nyckeltal under testperioden.

Digital undervisning i textilslöjden : -en undersökning av digitala hjÀlpmedel och nÀtbaserad kommunikation

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare kan utveckla sin undervisning med hjÀlp av digitala hjÀlpmedel och ta del av andra lÀrares erfarenheter med att arbeta med sÄdana hjÀlpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. FrÄgorna var; hur bidrar digitala hjÀlpmedel till att förbÀttra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lÀrare av att arbeta med digitala verktyg; Hur vÀljer estetiska ÀmneslÀrare att kommunicera via nÀtbaserade kommunikationstjÀnster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har anvÀnts för att samla in data till studien, deltagande observationer pÄ en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lÀrare inom estetÀmnen. Enligt lÀrarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess anvÀndning.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->