Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgÄr en förÀndringsprocess gÀllande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. LÀrandet Àr en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhÄlligt individuell coaching. Coachingen bygger pÄ en lÀrlogik dÀr utveckling och lÀrande stÄr i centrum vilket nÄs genom samspel och dialog mÀnniskor emellan dÀr utgÄngspunkten Àr att se pÄ lÀrande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förstÄelse. Chefernas arbete Àr prÀglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen pÄ olika sÀtt och fokus i resultatet ligger dÀrmed pÄ de olika upplevelserna.

Rapporten behandlar lÀrarens roll i den rÄdande intentionen om en skola för alla. Syftet Àr att ge en vidgad förstÄelse kring lÀrarens roll i förhÄllande till elever med diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Studien har baserats pÄ nÄgra centrala frÄgor kring om, och i sÄ fall hur undervisningssituationen skiljer sig i förhÄllande till dessa elever, samt vad som ingÄr i lÀrarens ansvar nÀr det gÀller utredning av eleven och förÀldrakontakt. Studien avser Àven utreda hur lÀrare upplever det stöd som finns till förfogande i form av olika resurser. Via kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har data insamlats och analyserats.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

Syfte: Studiens fokus var att undersöka hur det ser ut i Sveriges elitklubbar i ishockey, fotboll och handboll nÀr det kommer till den interna coachutbildningen i klubben. En genomgÄng av respektive idrottsförbunds egna utbildningar ingick ocksÄ i studien.Metod: TvÄ frÄgeformulÀr skickades ut dÀr klubbarna (dÀr oftast sportchefen svarade) fick svara pÄ frÄgor angÄende intern coachutbildning och utbildning via idrottsförbunden. Det första formulÀret var generellt inte utformat för nÄgon specifik klubb medan det andra formulÀret som sÀndes ut var baserat pÄ klubbens svar frÄn formulÀr ett.Resultat: Fyra av Ätta elitklubbar har en utvecklad coachutbildningsplan och sju av Ätta anser att utbildningarna som ges via respektive sports förbund har en hög kvalitet. En klubb av Ätta menar pÄ att deras coacher inte Àr sÄ pass bra utbildade som de önskar de vore.Slutsats: Mer fokus bör lÀggas pÄ utbildning av coacherna för att höja kvaliteten pÄ dessa pÄ omrÄden sÄsom beteendevetenskap, psykologi och coaching. Fler klubbar bör internt arbeta mer aktivt för att utbilda sina coacher och kvaliteterna dessa ska ha.

Detta Àr en studie som undersöker om vÄra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i VÀrmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrÄn sin verksamhet kopplad till VÀrmlands ansvar.GenomgÄng har gjorts av ansökningar om medel hos LÀnsstyrelsen samt av rapporter till LÀnsstyrelsen om vad man gjort för erhÄllna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstÄnd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har Àndrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten Àr inte entydiga utan visar pÄ skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd pÄ frÄgorna.HuvudfrÄgan Àr om VÀrmland utifrÄn föreliggande redovisning kan sÀgas vara ett frisklÀn eller ett risklÀn.Svaret Àr inte klart och entydigt men pekar mot att VÀrmland Àr mer ett frisklÀn Àn ett risklÀn..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka de problem som kan uppstÄ vid en överföring av ett styrinstrument, innehÄllande Key Performance Indicators, frÄn en organisation till en annan i samband med förvÀrv. Uppsatsen utgÄr frÄn en fallstudie av ett företag i kemibranschen. I vÄr fallstudie anvÀnder vi ett abduktivt angreppssÀtt och en kvalitativ metod. I den teoretiska referensramen utgÄr vi ifrÄn teorierna om The Balanced Scorecard och Key Performance Indicators. Empiriinsamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer..

BakgrundBarns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer Àr i fokus i denna studie. Forskningen pekar pÄ flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkÀnnande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhÄllningssÀtt, vilka beskrivs som viktiga dÄ barnen utvecklar sin förstÄelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar pÄ förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien Àr att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering pÄ barns rÀttigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien pÄ hur förskollÀrare resonerar kring barns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den hÀr studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju anvÀnts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna anvÀndes fÄ och öppna intervjufrÄgor.

SAMMANFATTNING/SUMMARY Titel/Title: Hur myndigheter definierar sina prestationer i förhÄllande till sina mÄl och hur dessa följs upp./ How government authorities define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals. Författare/Author Almaliki, Rayya; Hulaj, Anita; Nepola, Fisnik Handledare/Supervisor: Gyllberg, Henrick Sektion/Section: Sektionen för Management, Blekinge Tekniska Högskola./ The Section of Management, Blekinge Institute of Technology. Kurs/Course: Kandidatarbete i företagsekonomi (FEC007), 10 poÀng./Bachelor?s thesis in Business Administration (FEC007), 10 credits. Syfte/Purpose: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur statliga myndigheter definierar och följer upp sina prestationer, i förhÄllande till uppsatta mÄl för verksamheten./ The main purpose with this thesis is to research how government agencies define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals. Metod/Method: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, dÀr vi har utfört sex semistandardiserade intervjuer pÄ Blekinge Tekniska Högskola och Boverket. Det material som vi har fÄtt frÄn intervjuerna samt annat sekundÀrt material, utgör grunden för vÄr analys och slutsats./ We have done a qualitative case study, where we did six semi standard interviews at Blekinge Institute of Technology and Boverket. The material we got from the interviews and other secondary material make up the ground, for our analysis and conclusion.

Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.

SammanfattningTitel:Erfarenheter av budgetlös styrningNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Yassin och Jessica BjörklundHandledare:Tomas KÀllquist och Stig SörlingDatum:2015 - JuniSyfte:Enligt tidigare forskning Àr det mer Àn 30 Är sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde dÄ att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie Àr att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende pÄ planering, uppföljning och tidsÄtgÄng.Metod:Studien har utgÄtt frÄn ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanstÀlla tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod dÀr semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin stÀlldes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader.Resultat & slutsats:Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning.

För att företag ska nÄ framgÄng gÀller i de flesta fallen att verksamhetsstyrningen Àr tydlig och vÀl utarbetad. Strategin bör vara kopplad till mÄl och indikatorer som talar om huruvida företaget Àr pÄ rÀtt vÀg eller ej. Inom den konservativa installationsbranschen relateras detta arbete ofta till den traditionella ekonomistyrningen. Det balanserade styrkortet Àr en teoretisk modell utarbetad för att balansera upp styrningen och inte bara se till det finansiella.Syftet med studien Àr att genom det balanserade styrkortet visa pÄ ett konkret förslag hur arbetet med en mer balanserad styrning kan tillÀmpas. Arbetet har baserats pÄ den undersökning i form av intervjuer samt enkÀter som gjorts pÄ fallföretagets östra region.Studien har visat pÄ flera olika framgÄngsfaktorer över styrkortets perspektiv dÀr respondenterna ofta varit eniga om vad NVS bör utveckla.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom sÄvÀl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var Àven att belysa deras Äsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet pÄ lÀrarlegitimation. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

BakgrundBarns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer Àr i fokus i denna studie. Forskningen pekar pÄ flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkÀnnande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhÄllningssÀtt, vilka beskrivs som viktiga dÄ barnen utvecklar sin förstÄelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar pÄ förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien Àr att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering pÄ barns rÀttigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien pÄ hur förskollÀrare resonerar kring barns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den hÀr studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju anvÀnts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna anvÀndes fÄ och öppna intervjufrÄgor.

BakgrundI den omvÀrld vi ser idag, prÀglad av ekonomisk oro, krÀvs en effektiv och funktionellstyrning för att smÄ företag i allmÀnhet och de inom modebranschen i synnerhet ska överleva.Detta dÄ smÄ företag generellt inte har lika mycket kapital att ta av i sÀmre tider ochmodebranschen drabbas sÀrskilt hÄrt dÄ mode Àr det första hushÄllen sparar in pÄ i enlÄgkonjunktur. Trots detta Àr majoriteten av de modeller för ekonomistyrning vi ser idagutformade med hÀnseende pÄ större företag. Budgeteringen Àr en av dessa modeller vilkenocksÄ Àr en av de Àldsta och mest omtalade modellerna för ekonomistyrning.SyfteSyftet med föreliggande uppsats Àr att utreda budgeteringens anpassningsförmÄga till smÄföretag i vÀstsvensk modeindustri samt att utforska dess nytta med utgÄngspunkt i ettledningsperspektiv.AvgrÀnsningarUppsatsen avgrÀnsas till att behandla företag inom vÀstsvensk modeindustri. Dessutomkommer uppsatsen endast att behandla smÄ företag, dessa definieras utifrÄn antal anstÀllda,vilka inte fÄr överstiga 49 stycken.MetodFöreliggande uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt med ett kombineratdeskriptivt och explorativt undersökningssyfte samt en kvalitativ undersökningsmetod. Detutfördes fem semistrukturerade intervjuer med företagsledare för smÄ företag inommodebranschen i VÀstsverige.Analys & slutsatserSÄvÀl teori som empiri redogör för budgeten som en finansiell plan för kommandeverksamhetsÄr.