Ekonomistyrning i Sigtuna Kommun
Förbättringsförslag på gymnasieverksamheten
Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året. Sigtuna kommun förväntar sig ett underskott i en av nämnderna under kommunfullmäktige under året. Denna prognos baseras på ett delårsbokslut den sista augusti för Arlandagymnasiet där ett underskott på 2.5 miljoner kronor upptäcktes. Underskottet väntas bli 10 miljoner kronor till årsslutet. 6 Problemet idag börjar när kommunernasövergripande strategier, mål och visioner bryts ned på verksamhetsnivå. En modell för den ekonomiska styrningen inom nämnden är idag avsaknad eller inte fullgod.Frågan som ställs i denna uppsats är; hur kan den strategiska ekonomistyrningen för gymnasieverksamheten i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun förbättras utifrån givna ekonomiska ramar från kommunfullmäktige? KSL(Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram en kalkylmodell för beräkning av programkostnader inom gymnasieskolan. Syftet med modellen är att alla kommuner ska beräkna interkommunala ersättningar på samma sätt. Sigtuna kommunen blandar även den interkommunala ersättningen med anslagen gymnasieledningen får. Dessa ska och bör vara uppdelade då detta inte ger en rättvisande bild, eller något att bygga utifrån enligt gymnasiechefen. Det främsta styrverktyget de använder sig av är budgeten, som man enligt kommunallagen måste upprätta. Ett förslag är att använda sig av riktade resultatkrav ibudgetarbetet, detta vilket ger en bättre överblick över vilka enheter som behöver komma i ekonomisk balans. Ett annat förslag är att jobba mer med fler nyckeltal som implementeras och följs upp på verksamhetsnivå.