Den teoretiska utgÄngspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvÄrdnadsteorier med fokus pÄ kommunikation. Travelbee menar att det Àr sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hÀlsa med patienten. I litteraturen framkom att det Àr sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlÀgga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom omrÄdet.

Mat och hÀlsa Àr av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar pÄ att svenska barns kostvanor har förÀndrats. Barn Àter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats Àr lyfta fram vikten av att barn fÄr en hÀlsosam start i livet, sÀrskilt avseende matvanor.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för ungdomar pÄ högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhÀlsovÄrden i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det Àr pedagogernas ansvar att undervisa i Àmnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istÀllet har ett omfattande hÀlsosamtal med ungdomar i Ärskurs Ätta dÀr fokus ligger pÄ psykisk ohÀlsa, kÀnslor och kroppsuppfattning. För att nÄ fram till ungdomarna i frÄga ansÄg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att ungdomars sjÀlvkÀnsla sÀtts i fokus samtidigt som god undervisning inom Àmnet bidrar till ett stÀrkande av ungdomars relationer.

FriskvÄrdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, Àr ett alltmer vanligt sÀtt för arbetsgivare att försöka pÄverka sina anstÀlldas hÀlsa. Vad som visar sig pÄ mÄnga arbetsplatser Àr dock det lÄga utnyttjandet av friskvÄrdstimmarna. MÄnga undersöker hur man pÄ bÀsta sÀtt motiverar mÀnniskor till nya livsstilsvanor, men vems Àr egentligen ansvaret att friskvÄrdstimmarna utnyttjas? Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nÄgra anstÀllda pÄ Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anstÀllda tre timmar friskvÄrd varje vecka ? uppfattar friskvÄrdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hÀlsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att fÄ fram de anstÀlldas uppfattningar.

Bakgrund och problem: Ekonomiska frÄgor har under senare Är givits stort utrymmer imedia och samhÀllsdebatten och ekonomistyrningsÀmnet befinner sig i förÀndring. Strategiskekonomistyrning har diskuterats under flera Är och mÄnga metoder sÄ som aktivitetsbaseradkalkylering (ABC), det balanserade styrkortet (BSC) och mÄlkostnadskalkylering (TargetCosting) har utvecklats och introducerats. Samtidigt tar inte företagen till sig ochimplementerar dessa metoder sÄ som de flesta forskare hade förvÀntat sig. FleraenkÀtundersökningar har genomförts utan tydliga svar. Langfield-Smith argumenterar för attforskning och studier istÀllet ska inrikta sig mot hur specifika tekniker eller processer,utvecklade inom strategisk ekonomistyrning, diffunderar och smyger sig in som allmÀntvedertagna delar inom en organisation.Syfte: VÄr avsikt Àr att undersöka hur företag upplever olika styrmedel och eventuellakopplingar mellan styrmedel och strategi.

Studier visar att leken i förskolan har en stor betydelse för barnens utveckling. Pedagogens ansvar för barnens sociala samspel betonas i förskolans lÀroplan. DÀrför valde vi att genomföra vÄr studie med syftet att ta reda pÄ och belysa pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolans verksamhet i relation till pedagogens ansvar. Studien avgrÀnsades till synen pÄ den egna rollen i barnens fria lek samt hur pedagogerna pÄverkar barnens fria lek och dÀrmed deras utvecklingsmöjligheter ur ett pedagogperspektiv. Vi har ocksÄ haft som utgÄngspunkt att undersöka vilka konsekvenser verksamhetens organisation fÄr för den fria leken och barnens utveckling enligt pedagogerna.Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod med strukturerade gruppintervjuer samt öppna kvalitativa enkÀter för att fÄ fram pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan i relation till pedagogens ansvar.

Bakgrund: Globaliseringen har lett till ett ökat krav pÄ organisationer, vilket har medfört att sÀttet att styra verksamheter har utvecklats. Organisationer hÄlls idag ansvariga för intressenter som företaget Àr beroende av oavsett om intressenterna har en formell rÀtt att utkrÀva ansvara eller inte.Problemformulering: En organisations relationer till sina intressenter Àr avgörande för organisationens existens eftersom relationerna Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna skapa vÀrde. Varje gÄng ett val görs finns det alltid nÄgon part som pÄverkas. Ansvar hamnar i fokus eftersom organisationer styrs av val.ForskningsfrÄga: Hur arbetar organisationer som vill vara ansvarstagande med begreppen kommunikation, prestationsmÀtning och förtroende?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utvidga och fördjupa förstÄelsen av begreppet ansvarstagande utifrÄn perspektiven kommunikation, prestationsmÀtning och förtroende samt dess betydelse i relationen till intressenter.Metod: Uppsatsens förhÄllningssÀtt Àr hermeneutiskt för att kunna tolka och förstÄ hur mÀnniskor upplever sin situation.

Den hÀr uppsatsen besvarar frÄgan om hur den svenska bredbandsstrategin Àr tÀnkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker Àven mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gÀllande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanÀten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala lÀn dÀr fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: LÀnsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i MÄnkarbo. Det genomförs Àven en diskursanalys pÄ utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits nÄgon roll och i sÄ fall Àven hur den rollen motiveras.

BakgrundBarns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer Àr i fokus i denna studie. Forskningen pekar pÄ flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkÀnnande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhÄllningssÀtt, vilka beskrivs som viktiga dÄ barnen utvecklar sin förstÄelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar pÄ förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien Àr att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering pÄ barns rÀttigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien pÄ hur förskollÀrare resonerar kring barns rÀttigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den hÀr studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju anvÀnts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna anvÀndes fÄ och öppna intervjufrÄgor.

Bakgrund: Under senare Är har mÄnga företag valt mer processorienterad inriktning pÄverksamheten, framförallt i syfte för att förbÀttra kundvÀrdet. MÄnga företag har enmer hierarkisk struktur i utgÄngslÀget, vilket innebÀr att vertikal och horisontellstruktur kombineras. Ett vanligt misstag Àr dÄ att nya processorienterade styrmedelinförs, utan att existerande vertikalt orienterade styrmedel tas bort. Detta leder tillatt företagets styrmedel sÀnder ut motstridiga styrsignaler. För att öka företagetsmöjlighet att uppnÄ uppsatta mÄl, sÄ krÀvs det att dess styrmedel Àr kompatibla.I sÀmre tider Àr det vanligt att företag formulerar mÄl med Net Working Capital somgrund.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

Bakgrund/problem: PÄ senare Är har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrÄgasÀtts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll Àr en ÄtgÀrd som tagits fram för att regeringen ska kunna sÀkerstÀlla den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten Àr ledningen som bÀr ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie lÀggs pÄ att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att kartlÀgga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Bakgrund och problemdiskussion: En festival Àr inte bara en kulturell upplevelse, utan i mÄnga avseenden Àven en marknadsplats. Den Àr en arena dÀr artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i mÄnga fall, mot stora ersÀttningar. Festivalen Àr Àven en marknad för leverantö-rer dÀr de kan marknadsföra och sÀlja sina produkter och tjÀnster. Festivalen Àr inte bara en del av musikindustrin, dÀr arrangörer av livespelningar har ansetts fÄtt en allt viktigare roll under se-nare Är, utan Àr ocksÄ att betrakta som en typ av projekt dÀr interorganisatoriska samarbeten Àr nödvÀndiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrÄn frÄgestÀllningen:? Hur utformar och anvÀnder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och anvÀnder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de mÄnga aktörer som Àr nödvÀndiga för projektet genomförande.

Bakgrund: Handledning Àr ett Àmne som ligger i tiden bÄde inom förskolans och inom skolans vÀrld. Centralt i vÄr studie Àr hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. DÄ man som samtalsledare ocksÄ har en möjlighet att styra samtalet sÄg vi begrepp som ansvar, makt och pÄvekan som viktiga ord att föra fram i vÄr studie. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur de tillfrÄgade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, pÄverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. UtgÄngspunkten för studien Àr att synliggöra olika diskurser inom Àmnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och pÄverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Denna hermeneutiska studie Àr utförd pÄ uppdrag av GÀvle Hamn. GÀvle kommun som Àgare av GÀvle Hamn via GÀvle Stadshus har som mÄlsÀttning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i bÄde infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillvÀxtmotor i regionen som Àgaren hoppas pÄ.Expansionen av GÀvle hamn och dess verksamhet skall pÄ sikt leda till att fler företag etablerar sig i GÀvle hamn och i dess nÀrliggande omrÄde. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfÀllen, kommuninvÄnare och företagsetableringar. GÀvle kommuns tillvÀxtprogram har som mÄlsÀttning att bli fem procent bÀttre Är 2007 i förhÄllande till Är 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhÀnsyn och en stÀndig strÀvan efter hÄllbar utvecklig, medför att mÄnga företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar stÀller hÄrdare ekonomiska krav pÄ offentliga verksamheter.