Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gÀller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsÀttningar för företag att interagera med sina intressenter. PÄ senare Är har socialt ansvar inom nÀringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsÀttning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus pÄ ansvarsfull konsumtion och att sÀnda ut budskap för att sÀlja och ha ett vinstdrivande syfte.Syfte: Syftet med denna studie Àr att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som sÀljer produkter som kan vara skadlig för hÀlsan och skapa ett beroende gÄr det att anvÀnda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försÀljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgrÀnsat till ansvarsfull konsumtion.Genomförande: Genom personliga intervjuer kartlÀggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn pÄ socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser pÄ framtiden och de möjligheter som ges dÀr.Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjÀlp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den Àr att anses som styrkt eller ej.Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsÀttningarna pÄ olika nivÄer, ser till det delade vÀrdet mellan företaget och samhÀllet, tillÀmpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. .

Styrning för framgÄng - En fallstudie i telekombranschen.

Ansvar Àr ett begrepp som anvÀnds flitigt inom samhÀllet och synnerhet inom den svenska sko-lan. Trots att begreppet Àr vÀlbekant för oss alla, görs olika definitioner. Syftet med studien var att söka förstÄelse för elevers syn gÀllande ansvar för sitt skolarbete. Vi ville ocksÄ undersöka om det fanns nÄgra skillnader nÀr det gÀllde synen pÄ ansvar mellan elever med höga respektive lÄga meritvÀrden. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade inter-vjuer pÄ en högstadieskola.

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anstÀllda under förutsÀttning att den kan förstÄs och Àr relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller pÄ annat sÀtt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekrÀfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet Àr att undersöka om sÀttet att förmedla den information som kommer frÄn ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, kan tÀnkas pÄverka förstÄelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vÄr studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, dÀr faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget..

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan Àven CFO:n pÄ grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn pÄ hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förstÄelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien anvÀndes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO pÄ Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller pÄ Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som pÄverkar och samarbete.

AbstractTitel: Verksamhetsstyrning med datoriserade IT-verktygFörfattare: Helena Falck Brismark och Marlene GadestedtNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiHandledare: Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum: januari 2015Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fördelar och nackdelar med IT-baserade verktyg vid styrning och planering av daglig verksamhet i offentlig sektor.Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt perspektiv som utgÄngspunkt. Arbetet med studien har skett med en abduktiv ansats, vilket har medfört en interaktion mellan teori och empiri materialet vilket innehÄller erfarenheter av IT-verktyg. Vi har hÀr studerat IT- verktyget Laps Care. Den teoretiska referensramen har starkt pÄverkats av det empiriska materialet. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med ostrukturerade intervjuer i fokus grupper.

Syftet Àr att beskriva och analysera hur Swedbanks ekonomistyrning pÄ region- och lokalkontorsnivÄ Àr utformad, med tyngdpunkt pÄ balanserat styrkort och budget. Vi anvÀnder en kvalitativ strategi med abduktiv ansats och semi-strukturerade intervjuer. Genom att anvÀnda ett ramverk för strategiimplementering och modeller för balanserat styrkort, budgetering, belöningssystem och organisationsstruktur analyseras vÄrt empiriska material. Empirin bygger pÄ dokumenterad information om Swedbank samt resultat frÄn ett flertal intervjuer. Slutsatser:Swedbank anvÀnder sig av balanserat styrkort i kombination med budget.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att identifiera om det Àr möjligt att utforma ett belöningssystem som Àr vÀl avvÀgt mellan produktivitet och produktkvalitet. Samt att försöka se om liknande belöningssystem leder till mÄlöverensstÀmmelse mellan ledning och anstÀllda. Dessutom finns ett delsyfte som behandlar förbÀttringsförslag för belöningssystemet i det undersökta företaget. De teorier som vi har anvÀnt i denna uppsats behandlar belöningssystem pÄ ett systematiskt sÀtt. Teorierna behandlar ekonomistyrning, mÄl, motivation samt inre och yttre effektivitet.

Tidigare forskning har pekat pÄ att mÀnniskor och djur som anses sakna ansvar för sin situation vÀcker mycket empati. TvÄ experiment genomfördes för att se om det förelÄg nÄgon skillnad i empati gentemot mÀnniskor och djur. I Experiment 1 lÀste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svÄr situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 lÀste 73 studenter om en man eller varg som framstÀlldes lika ansvariga.

Äldre som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende Ă€r beroende av att den personal som arbetar i verksamheten samverkar för att resurserna ska tas till vara pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt och dĂ€rigenom tillförsĂ€kra den boende skĂ€lig levnadsnivĂ„. Syftet med studien var att, med fokus pĂ„ ansvar och arbetsuppgifter, beskriva samverkan mellan omrĂ„deschef och sjuksköterska pĂ„ ett sĂ€rskilt boende. I studien anvĂ€ndes en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer. OmrĂ„deschef Ă€r den som har budget- och personalansvar och ansvar för verksamheten, och sjuksköterskan har det medicinska ansvaret. Studien visar att upplevelsen av samverkan pĂ„ det sĂ€rskilda boendet Ă€r positivt.

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anstÀllda under förutsÀttning att den kan förstÄs och Àr relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller pÄ annat sÀtt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekrÀfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet Àr att undersöka om sÀttet att förmedla den information som kommer frÄn ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, kan tÀnkas pÄverka förstÄelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vÄr studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, dÀr faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

PÄ senare Är har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmÀrksamhet bÄde i media och i företagsvÀrlden. FrÄn omgivningen stÀlls allt större krav pÄ att företag skall integrera etiska och sociala hÀnsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för mÀnniska och miljö. I stort handlar det om krav pÄ att införliva Àven andra vÀrden Àn monetÀr lönsamhet och effektivitet i företagsvÀrlden. Med den ökade makten som globala företag har i vÀrlden Àr det knappast förvÄnande att ocksÄ ökat ansvar krÀvs av dem. Men vad Àr egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur lÄngt bör det ansvaret strÀcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvÀndas för att stÀrka företagets varumÀrke.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram nÄgra företags syn pÄ sitt sociala ansvar i debatten kring Àmnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjÀlp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebÀr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har samlat in vÄr empiri genom telefonintervjuer med en respondent frÄn varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) Àr positiva till den utveckling som finns inom omrÄdet och att socialt ansvar fÄr en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter och miljö i sitt globala ansvar.

Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani sÄ allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att fÄ en enormt stor massmedial uppmÀrksamhet. Uppsatsens fokus ligger pÄ hur denna rapportering om hÀndelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benÀmnde de inblandade aktörerna samt hur allmÀnhetens reaktioner pÄ det intrÀffade kom att framstÀllas. Fokus ligger Àven pÄ vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena SvenssonHandledare: Elin FunckTitel: PrestationsmÀtningEn studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XYBakgrund: De icke-finansiella prestationsmÄtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget stÀndigt mÄste öka sin effektivitet pÄ grund av den ökade konkurrensen pÄ marknaden. I dagslÀget sÄ har XY bra kontroll och uppföljning pÄ sina finansiella prestationer men har en del problem nÀr det gÀller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mÀtning av icke-finansiella prestationer sÄ Àr det mÄnga aspekter man mÄste ta hÀnsyn till och i vÄr studie sÄ ska vi bl. a belysa viktiga delar man mÄste ta hÀnsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmÀtning. Det hÀr fallet handlar om hur viktigt det Àr att vÀlja rÀtt prestationsmÄtt och hur viktigt det Àr att dessa mÄtt verkligen stödjer företagets strategi och vision.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur ett företaget som Àr verksamt inom modebranschen gÄr tillvÀga för att mÀta prestationer.