Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för ansvarstagande i relation till nÀtmobbning pÄ högstadiet. Jag har studerat förvÀntningar pÄ hur ansvaret för nÀtmobbning hanteras enligt den statliga nivÄn, det vill sÀga: skollagen, diskrimineringslagen, vÀrdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot krÀnkande behandling?. Hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den lokala nivÄn, det vill sÀga: tre skolors ?Plan mot krÀnkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den individuella nivÄn, det vill sÀga: vad har elever och lÀrare för erfarenheter och Äsikter om ansvar för nÀtmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkÀtundersökningar med lÀrare och elever, analyserat de ovan nÀmnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som Àr ansvar och vad som Àr mobbning.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig pÄ att uppnÄ kortsiktiga mÄl. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervÀrden krÀvs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnÄ detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstÄr och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus pÄ den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekrÀfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen Àmnar Àven undersökavilka faktorer som pÄverkar till CSR-arbete samt om det gÄr att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mÄngfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat pÄ att intressenter har enstor inverkan pÄ företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att pÄvisa ansvarstagande vilket i lÀngden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter Àr svÄrmÀtta och svÄrdefinierade..

Uppsatsen Àmnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnÄ hÄllbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkÀtundersökning.HÄllbar turism kopplas ofta samman med hÄllbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hÀnsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebÀr detta att aktörerna pÄ resemÄlet mÄste ta hÀnsyn till bÄde lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hÄllbar mÄste miljömÀssiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i Ätanke.Researrangörer bistÄr turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

BAKGRUND & PROBLEMDe allra flesta företag i vĂ„rt land Ă€r mindre företag, hit rĂ€knas företag med mindre Ă€n 49anstĂ€llda vilket motsvarar 99 % av Sveriges företag. Detta gör att de allra flesta företagskiljer sig frĂ„n de företag som ofta beskrivs i litteratur inom ekonomistyrningens omrĂ„de.Detta genom att stora företag Ă€r överrepresenterade i studentlitteratur, vilket Ă€r detförsta problemet som studien omfattar. Flera forskare anser Ă€ven att det finns ett gapmellan den teori som framstĂ€lls i studentlitteratur och praktiken, vilket ses som det andraproblemet studien behandlar.Denna studie fokuserar pĂ„ att undersöka hur mindre bemanningsföretag i ÖstergötlandtillĂ€mpar formella styrmedel i sin ekonomistyrning. HĂ€r kan man frĂ„ga sig vilka formellastyrmedel som anvĂ€nds och varför samt vilken roll styrmedlet har?SYFTESyftet med studien har varit att ge en fördjupad förstĂ„else för de formella styrmedel somsvenska mindre företag inom bemanningsbranschen anvĂ€nder sig av och dess betydelse.AVGRÄNSNINGStudien omfattar endast formella styrmedel i mindre företag i Sverige inombemanningsbranschen.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

I Lpo 94 kan vi lÀsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en grupp verksamma lÀrare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger pÄ hur lÀrarna i sin planering, undervisning och utvÀrdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men Àven hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svÄrtolkat och att det Àr svÄrt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati pÄ det sÀtt som Lpo 94 pÄvisar nÀmligen att eleven ska utveckla sin förmÄga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvÀrdering.

Bakgrund och problem: Sedan första januari 2008 har det varit informationskrav för statligt Àgda bolag i Sverige att rapportera i enlighet med GRI:s riktlinjer. Att inkludera den sociala dimensionen i denna redovisning har ökat i betydelse och uppmÀrksammats som en viktig del i samhÀllets hÄllbarhetsarbete. Det större hÄllbarhetsbegreppet, dÀr Àven miljö finns kvar som en viktig del, Àr nytt med sina omfattande sociala aspekter. Socialt ansvar innefattar mÄnga omrÄden vilket kan leda till flera tolkningar av vad som Àr att ta ett socialt ansvar i sin hÄllbarhetsredovisning. Av den anledningen Àr det av sÀrskilt stort intresse att se till hur de statligt Àgda bolagen redovisar socialt ansvar utefter GRI:s riktlinjer kring socialt ansvar men Àven kring det sociala ansvartagandet bolagen tar utöver indikatorerna.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva hur svenska statligt Àgda bolag redovisar sitt sociala ansvar utefter GRI:s riktlinjer.

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Kommunala bolag Àr idag en vanlig form för kommunal verksamhet av nÄgot slag. Syfte med denna studie Àr att visa pÄ om balanserat styrkort Àr en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för nÀringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det sÀga om modellen Àr applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska Àven tala om vad fördelarna Àr för ett kommunalt bolag, jÀmfört med en modell dÀr endast ett antal nyckeltal mÀts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsÀtt, dÀr ny kunskap krÀver tolkning.

Abstrakt/SammanfattningTitel: Det balanserade styrkort ?den omedvetna anvÀndningen i smÄ och medelstora företag.NivÄ: KandidatuppsatsFörfattare: Elin Karlsson & Evelina LarssonHandledare: Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum: 2014 augustiProblem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess anvÀndning i smÄ och medelstora företag. Det kan Àven finnas en omedveten anvÀndning dÄ mÄnga chefer i dessa mindre företag inte Àr medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa den omedvetna anvÀndningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i smÄ och medelstora företag.Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att fÄ en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkÀter. Vi skickade enkÀterna till alla registrerade smÄ och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken.

Allt eftersom mÄlet om ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle vÀvts in i den svenska lagstiftningen har rÀttigheten att bruka jordens naturresurser ocksÄ inneburit en ökad skyldighet att bevara och avhjÀlpa de skador som uppstÄtt pÄ grund av mÀnniskans exploatering. Möjligheten att kunna stÀlla den ansvarige förorenaren till svars ökar tack vare en strÀngare samt tydligare lagstiftning och eftersom att avhjÀlpandeprojekt ofta Àr mycket kostsamma och tidskrÀvandegynnas samhÀllet av att strÀva efter en sÄdan lagstiftning. I uppsatsen utreds hur lÄngt detta ansvar för avhjÀlpande av förorenade omrÄden strÀcker sig samt vad som hÀnder med de omrÄden dÀr ingen ansvarig finns att rikta förelÀggande mot. I enlighet med principen om att förorenaren betalar Àr det i första hand den ansvarige verksamhetsutövaren eller i andra hand fastighetsÀgaren som stÄr för kostnaden men i praktiken Àr lÀget mer komplicerat, vilket vi kommer lÀgga fokus pÄ i denna uppsats. De faktiska problem som kan uppstÄ efter gruvverksamhet handlar inte bara om ansvaret utan Àven om de ÄtgÀrder för avhjÀlpande som blir aktuella.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..