Bakgrund och problem: DÄ arbetsförhÄllanden och arbetsformer stÀndigt förÀndras behöver företagen hÄlla sig uppdaterade för att förstÄ de faktorer och processer som pÄverkar de anstÀlldas motivation. Inte bara för att försÀkra sig om att de anstÀllda gör ett bra arbete som Àr i enlighet med företagets uppstÀllda mÄl och strategier utan ocksÄ för att kunna vara en attraktivarbetsgivare för bÄde den befintliga personalen och nya potentiella arbetstagare. För företag som hÄller fast vid belöningssystem som utformades dÄ bÄde den externa och interna omgivningen sÄg helt annorlunda ut Àn vad den gör idag finns en risk att det förekommer ett stort gap mellan vad som krÀvs för att motivera personalen och de ÄtgÀrder man faktiskt anvÀnder sig av.Syfte: Den hÀr studien Àmnar ta reda pÄ hur en förÀndrad ekonomistyrning uppfattas av de medarbetare som utsÀtts för den och om den fyller sitt syfte att motivera och skapa mÄluppfyllelse i de nya arbetsförhÄllanden och arbetsformer som skapats.AvgrÀnsningar: Vi har valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till att omfatta sammanlagt elva intervjuer inom samma företag. Styrningsbegreppet ekonomistyrning syftar i studien till den styrning med hjÀlp av struktur, belöningssystem och andra arrangemang som anvÀnds för att försöka fÄ de anstÀllda att utföra prestationer som Àr önskvÀrda för företaget.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av en fallstudie pÄ tvÄ av Swedbanks lokala kontor, det ena belÀget i en smÄstad och det andra i en storstad. Informationsinsamlingen vid fallstudien har genomförts genom öppna- samt semistrukturerade intervjuer.Resultat och slutsatser: Motivationen hos medarbetarna verkar pÄverkas vÀldigt lite av belöningssystemet och verkar snarare uppstÄ genom att man uppskattar ett visst arbetssÀtt och tror pÄ organisationens vÀrdegrunder.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Studiens syfte Ă€r att studera sambandet mellan rĂ€ttvisa, ansvar, utbrĂ€ndhet och hĂ€lsa bland medarbetare pĂ„ Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen bestĂ„r av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken Ă€r mĂ€n och 86 stycken Ă€r kvinnor, med en medelĂ„lder pĂ„ 41 Ă„r. Samtliga svarade pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r som delades ut efter muntlig förfrĂ„gan, dĂ€r de fick skatta sig sjĂ€lva. FrĂ„gebatteriet mĂ€ter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rĂ€ttvisa (socialt stöd), utbrĂ€ndhet samt hĂ€lsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rĂ€ttvisa och ansvar i relation till utbrĂ€ndhet.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader pÄverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgÄr frÄn Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkÀter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att lÀnderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osÀkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat pÄverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare pÄ svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jÀmfört med i Sverige.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr det arbete som företag Ätar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhÀlle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan pÄ omgivningen. I smÄ och medelstora företag (vidare kallat SMEs) Àr CSR-arbetet inte lika vÀl utforskat. Syftet med detta arbete Àr att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus pÄ enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna vÀlgörenhet, samhÀllet, miljön samt leverantörer.

When the independent upper secondary schools were started in 1992, it meant a change in the competitive relationship for the local upper secondary schools. A reduced number of students during some years ahead, while the number of independent upper secondary schools increase will probably result in tougher competition between upper secondary schools.The purpose of this study is to review and compare financial and performance management between a public and an independent upper secondary school. The dissertation will focus on the now existing competitive relationship between the two types of upper secondary schools.The theory underlying the study is Porter's model - five competitive forces. The model is applied to the local upper secondary school and used to identify competitive factors affecting upper secondary schools. The study is using a qualitative approach with five interviews at two upper secondary schools, one independent and one public, located in the same town.The comparison of financial and operational management of upper secondary schools indicate that the differences are not as great as we first imagined, but that there still are some differences.

Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka hur en institution pÄ en högskola pÄverkas av mÄl- och resultatstyrning och hur det upplevs ute pÄ institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrÄn analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan pÄ detta sÀtt, med fokus pÄ ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet pÄ sikt kan komma att sÀnka kvaliteten pÄ utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mÄl- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

Denna uppsats syfte Àr att undersöka elevers ansvar i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrÄn den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan mÀnniskan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att vÀlja sina handlingar, att hon har visst mÄtt av frihet. Skolans styrdokument pÄpekar hur viktigt det Àr med personligt ansvarför ett demokratiskt samhÀlle och att skolans uppgift Àr att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Syftet Àr att beskriva och utreda hur processorientering och styrning förhÄller sig till varandra för att analysera hur processorientering kan bidra till en bÀttre ekonomistyrning i företag i energibranschen. All ekonomistyrning innefattar att sÀnda signaler genom organisationen. I en processorienterad organisation berör dessa signalerna förmÄgan att förstÄ processerna, för att möjliggöra en kontinuerlig förbÀttring av dessa. För att möjliggöra förstÄelsen krÀvs att organisationens strukturer och system Àr anpassade efter processorienteringen. Vi har i detta avseende bl.a.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera tvÄ företags erfarenheter av affÀrssystem, samt dess pÄverkan pÄ den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med nyckelpersoner i de bÄda företagen och litteraturstudier i de omrÄden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affÀrssystem samt systemens pÄverkan pÄ företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: VÄr slutsats Àr att företag kan vÀlja vilken roll affÀrssystem kan ha med avseende pÄ ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget mÄste anpassas till affÀrssystemet eller vice versa.

Inom banksektorn kan det vara svÄrt att mÀta effektivitet dÄ det Àr svÄrt att mÀta input och output. Wallander har löst detta problem pÄ Handelsbanken genom att anvÀnda sig av alternativa sÀtt att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats var att beskriva vilka styrformer som anvÀnds inom olika arbetsuppgifter och skapa förstÄelse för varför olika arbetsgrupper inom en bank har olika syn pÄ hur verksamheten styrs. Vi ville Àven beskriva vilka olika styrverktyg som anvÀnds. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer och enkÀter som skickades ut till olika Handelsbanks kontor i Norrbotten.

I lÀraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lÀrares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lÀrares syn pÄ ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet Àr att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och vÀrderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger pÄ skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material Àr kvalitativa intervjuer genomförda med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare i tvÄ olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna Àr eniga i de bÄda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger pÄ all personal pÄ skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de tvÄ delstudierna Àr synen pÄ ansvar.