Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i vÀrlden. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever lÀngre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer gÄr inte att förutsÀga utan Àr individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever lÀngre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig pĂ„ höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjĂ€lp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vĂ€gen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna anvĂ€nder sig av för att klara av pĂ„frestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrĂ„n Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys kĂ€nsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög kĂ€nsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med lĂ„g stressnivĂ„ och positiv stresshantering.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhÀllsorienterade lÀromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhÀllskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förÀndrar elever och samhÀlle med hÀnsyn till normer om kön och sexualitet, sÄ som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg visat att sÄ inte Àr fallet. IstÀllet visar studien att lÀromedlen till största delen osynliggör bÄde genusvetenskapliga och queera perspektiv, Àven om det Àven finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien Àr de förtydligade mÄlsÀttningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument LÀroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel dÀr man finner lÀromedlens tal om kön och sexualitet.

Uppsatsen Vad ska vi lÀsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhÄllande svenskÀmnet haft till populÀrkultur under 80- och 00-talen.Som metod för att finna svar pÄ detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrÄn deras attityd gentemot populÀrkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lÀrare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.Resultatet av undersökning visade att en förÀndring av svenskÀmnets attityd gentemot populÀrkultur skett mellan 80- och 00-talen, frÄn att det tidigare var vanligt med en aggressiv instÀllning har den nu mildrats och det Àr svÄrare att hitta nÄgon frÄn skolvÀrlden som talar illa om populÀrkultur. DÀremot gick det inte att se nÄgot mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansÄg om populÀrkulturen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ större kunskap om NT-projektet, vilket Àr en kommunalsatsning pÄ naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort nÄgon skillnad nÀr det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det ocksÄ undersökas om de som arbetar med NT-projektet har nÄgon sÀrskild utbildning. Detta dÄ det finns intresse att utvÀrdera NT-projektet och deras ?NT-lÄdor? samt införskaffa kunskap inom detta omrÄde inför framtida arbete inom kommunen ifrÄga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har anvÀnts för att nÄ fram till frÄgestÀllningen.

ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förÀndringar inom offentliga verksamheter, samt hur förvÀntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts pÄ olika verksamheter inom BorÄs Stad och Göteborgs Stad som under studiens gÄng bedrev förÀndringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgÄngspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjÀnster som mellanchefer, nÀrmare bestÀmt som verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförÀndringar, upplevde mellancheferna det Àven som negativ att de stÀlldes inför en osÀkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning.

I den svenska förskolan Àr samlingarna en daglig aktivitet som ibland gÄr pÄ rutin och dÀrför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till mÄnga tillsÀgelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frÄgor till Ätta förskollÀrare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollÀrare oavsett könstillhörighet Àr medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det Àr fler flickor Àn pojkar som tar plats under samlingarna.

AbstraktI kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i VÀsterÄs 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig pÄ sjukskrivna mÀnniskor. Fem Är senare startade LÀkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i VÀsterÄs till 1996 dÄ den avvecklades. Syftet med studien Àr att visa hur verksamheterna sÄg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes pÄ landstingsarkivet i VÀsterÄs.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en grundligare kunskap om berÀttande. I uppsatsen kan man lÀsa om vad författare anser om berÀttandets betydelse, medias pÄverkan pÄ fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har Àven intervjuat tre pedagoger, frÄn förskolan och skolans yngre Är. Pedagogerna har givit en förstÄelse om hur berÀttande kan anvÀndas i praktiken och vilken betydelse de anser att berÀttande har för barnen. Jag har kommit fram till att berÀttande anvÀnds i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och Àr uppskattat frÄn bÄde lÀrare och barn.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Denna studie Àr en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhÄllandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjÀlp av resursberoendeteori. Studien baseras pÄ dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som Àr ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser frÄn kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas sjÀlvstÀndighet gÄr förlorad..

Att ta körkort och skaffa bil Àr en sjÀlvklarhet för mÄnga mÀnniskor. För funktionshindrade kan körkort och bil bidra till ökad mobilitet och sjÀlvstÀndighet i vardagen. Arbetsterapeuten kan dÄ hjÀlpa till med körkorts- och bilanpassningsfrÄgor dÄ detta kan vara en besvÀrlig process för funktionshindrade. Syftet med studien var att, med stöd av den arbetsterapeutiska arbetsprocessen, undersöka hur arbetsterapeuter arbetar med unga funktionshindrade som vill ta körkort och skaffa bil. I studien deltog tvÄ arbetsterapeuter som fortlöpande arbetade med körkort- och bilanpassningsfrÄgor i en verksamhet som enbart sysslar med den typen av frÄgor.

During the later parts of the 20th century there occurred several changes to the Swedish public sector. These changes aimed to effectivize and decentralize the governance model in the public sector. One of these changes was the municipalization of the school system, put forward and proposed by the social democratic government in the late 1980s and early 1990s. This study aims to examine and compare that times different parliamentary parties' opinions on the municipalization of the school system. The source material consists of government bills, and in direct relation to the municipalization of the school system.

BakgrundMĂ„nga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och lĂ€s- och skrivundervisning gör att skriftsprĂ„ket utvecklas pĂ„ ett lekfullt sĂ€tt. Även pedagogerna mĂ„ste vara aktiva i barns lĂ€rande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. MĂ„nga författare Ă€r eniga om att bildskapande Ă€r en viktig del i barns utveckling och lĂ€rande. Den hĂ€r sortens skapande bör ocksĂ„ kombineras med annan undervisning för att fĂ„ ett djupare innehĂ„ll.SyfteSyftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka och beskriva hur pedagoger anvĂ€nder sig av bildskapande som ett verktyg i sin lĂ€s- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.