Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor i PiteÄ kommun de senaste Ären, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förstÀllningar om, och framstÀllningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgÄngspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanstÀllda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjÀlp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus pÄ kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frÄgor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det rÄder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, sÀrskilt kring omrÄdena Familj/Boende och HÀlsa, medan det skrivs nÄgot mer kring Arbete/SysselsÀttning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Denna undersöknings syfte Àr att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring Àr applicerbart pÄ offentliga verksamheter.Syftet Àmnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgÄngspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att pÄstÄ att Dalatrafik har förutsÀttningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall fÄ genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte Àr helt inkompatibla, men att vissa karaktÀristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jÀmfört med aktörer inom privat verksamhet..

I denna uppsats behandlas frÄgan om organisationsförÀndring, och Àmnet Àr svenska musikfestivalers organisationsförÀndring och företagisering. Vi fokuserar pÄ hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer frÀmst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att Àgna oss Ät frÄgor som rör förÀndringsmotiv och förÀndringsdrivkrafter för festivaler.

Studiens syfte Àr att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegÄrden och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. UtgÄngspunkt tas i forskningsfrÄgorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegÄrden anvÀnds?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas pÄ deras gÄrd? samt Vad sÀger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frÄgor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angÄende förskolegÄrden pÄ ett mer berÀttande sÀtt utifrÄn sina erfarenheter. UtifrÄn svaren stÀlldes sedan riktade följdfrÄgor för att fÄ djupare svar pÄ forskningsfrÄgorna.

Bakgrund: Korsbandsskador Àr vanligt bland kontaktidrotter sÄ som basket, fotboll, handboll och innebandy och kan ge stora konsekvenser för idrottaren. Korsbandsskador drabbar oftare kvinnor Àn mÀn vilket kan bero pÄ en rad olika saker, bland annat anatomi. Studier har visat att med hjÀlp av knÀkontroll gÄr dessa skador att reducera. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga distriktslagstrÀnares kÀnnedom om och anvÀndandet av knÀkontroll. Studien riktade in sig pÄ trÀnare för 15-Äriga flicklag inom idrotterna basket, fotboll, handboll och innebandy.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett kvinnligt ledarskap pÄ lekmannanivÄ ser ut i Katolska kyrkan i Sverige idag. För att fÄ reda pÄ detta stÀller jag följande frÄgor:Vilka verksamheter finns i församlingarna som lekmÀn i olika former av ledarskap Àr engagerade i?Finns det likheter/skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller vilken verksamhet man engagerar sig i?Finns det likheter/skillnader i lekmannaengagemanget och i kvinnligt ledarskap mellan de olika församlingarna och vad kan dessa bero pÄ?Hur uppfattar och vad berÀttar de aktiva kvinnorna sjÀlva om sitt ledarskap?.

Postoperativt illamÄende drabbar en tredjedel av dem som genomgÄr en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamÄende och krÀkning (PONV) Àr att vara kvinna i fertil Älder, hos vilka det Àr tre gÄnger vanligare Àn hos mÀn. PONV krÀver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamÄende har troligtvis funnits sedan anestesin började anvÀndas i mitten av 1800-talet. Under Ären som följt har sÀkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamÄende förekommer fortfarande och har fÄtt benÀmningen ?the big little problem? Postoperativt illamÄende Àr speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp.

Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig pĂ„ höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjĂ€lp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vĂ€gen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna anvĂ€nder sig av för att klara av pĂ„frestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrĂ„n Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys kĂ€nsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög kĂ€nsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med lĂ„g stressnivĂ„ och positiv stresshantering.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.

Information Àr en oumbÀrlig tillgÄng i all affÀrsverksamhet och Àr ofta nyckeln till organisationers tillvÀxt och framgÄng. Korrekt information vid rÀtt tidpunkt kan betyda skillnaden mellan vinst och förlust, framgÄng eller misslyckande. Eftersom affÀrsvÀrlden idag Àr integrerad och dÀrigenom sÄrbar Àr det viktigt att verksamheter skyddar sig mot angrepp. InformationssÀkerhet identifierar och skyddar organisationens tillgÄngar samtidigt som verksamhetens utveckling och fortlevnad sÀkerstÀlls. För att visa kunder och övriga intressenter att informationssÀkerhetsarbetet har en central del i organisationen kan ett ledningssystem för informationssÀkerhet implementeras och certifieras.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Projektledarskap Àr en företeelse som Àr relativt ny bland olika verksamheter i samhÀllet, vilket medfört att mycket lite forskning finns inom detta omrÄde. Projektarbetsformen blir vanligare och vanligare bland olika verksamheter, speciellt bland IT-företagen. Detta beror frÀmst pÄ att projektarbetsformen medför kortare ledtider frÄn analys till resultat. Att agera som projektledare för ett projekt Àr en uppgift som inte alltid Àr helt lÀtt. Det Àr oftast projektledaren som fÄr ta konsekvenserna av att projektet inte gav ett tillfredsstÀllande resultat.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i vÀrlden. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever lÀngre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer gÄr inte att förutsÀga utan Àr individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever lÀngre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhÀllsorienterade lÀromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhÀllskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förÀndrar elever och samhÀlle med hÀnsyn till normer om kön och sexualitet, sÄ som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg visat att sÄ inte Àr fallet. IstÀllet visar studien att lÀromedlen till största delen osynliggör bÄde genusvetenskapliga och queera perspektiv, Àven om det Àven finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien Àr de förtydligade mÄlsÀttningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument LÀroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel dÀr man finner lÀromedlens tal om kön och sexualitet.