Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella vÀrderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga mÀn reflekterar kring heder, bröders förhÄllande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgÄtt frÄn tre forskningsintervjuer med mÀn uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder Àr en förestÀllning som synliggör bröder med hedersstrukturer. TvÄ efterdiskussioner som följer förestÀllningen har Àven anvÀnts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.

Syftet med utvÀrderingen Àr att utvÀrdera skyddsÄtgÀrden larmtelefon som tilldelas brottsoffer. Larmtelefonen utvÀrderas utifrÄn dess mÄlsÀttning att öka tryggheten samt möjligheten till stöd och skydd. Tidigare forskning visar att det Àr viktigt för brottsofferstödjande verksamheter att ha kunskap inom behov och reaktioner hos brottsoffer för att pÄ ett kompetent sÀtt bemöta dessa. Genom en metodtriangulering, bestÄende av enkÀter och intervjuer, har larmtelefonens mÄlsÀttning utvÀrderats utifrÄn en mÄluppfyllelse- samt brukarorienterad modell. UtifrÄn resultaten har larmtelefonen visats pÄverka skyddspersonernas trygghetsupplevelse och rörelsefrihet.

Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Syftet med studien var att undersöka vad som kÀnnetecknar en anvÀndarvÀnlig webbsida och om www.atg.se har lyckats attrahera sin mÄlgrupp. Min forskningsfrÄga var: Har www.atg.se lyckats attrahera sin mest prioriterade mÄlgrupp och fÄ de att öka sitt spel pÄ webbsidan pÄ grund av webbsidans design och anvÀndbarhet?För att en webbsida ska vara anvÀndbar för en anvÀndare mÄste den tillföra ett vÀrde till an-vÀndaren, nÄgot som anvÀndaren har nytta av. För att webbsida ska vara anvÀndarvÀnlig krÀvs att den Àr lÀtt att anvÀnda. Att anpassa sin webbsida efter anvÀndarna kan vara svÄrt eftersom det som alla mÄlgrupper har gemensamt Àr att de Àr mÀnniskor och mÀnniskor tÀnker och tolkar saker vÀldigt olika.

Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som Àr yngre Àn 65 Är nÀr de fÄr diagnosen. De hÀr personerna Àr mitt i livet nÀr de drabbas av en sjukdom som förknippas med Àldre mÀnniskor och Äldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut Àn för Àldre personer som drabbas av sjukdomen, dÀrför bör stödet till dem vara utformat pÄ ett annat sÀtt. Studien Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer.

De flesta arbetsmiljöstudier i skolan Ă€r riktade till personal eller till de yngre Ă„ldrarna, dĂ€rför fattas det kunskap om unga vuxnas upplevda studiemiljö. Syftet med studien var att beskriva högskolestudenters upplevelser av en god psykosocial arbetsmiljö. För att svara pĂ„ syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Urvalet av informanter skedde genom massmejl dĂ€r intresserade studenter ombads ta kontakt med forskaren. Åldersspridningen pĂ„ de 10 informanterna var 20-41 Ă„r och fyra av fem sektioner pĂ„ den valda högskolan i södra Sverige var representerade.

Projektet har genomförts i samarbete med Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad.Eftersom behovet av lokaler i en stad förÀndras över tid efterfrÄgas en byggnad som kan anvÀndas till flera olika ÀndamÄl under dess bruksperiod. Ombyggnation av befintliga byggnader kan bli kostsamma och tidskrÀvande eftersom bÀrande komponenter eller fasta installationer ofta mÄste flyttas eller bytas ut. En flexibel byggnad som redan vid uppförandet förbereds för ombyggnation kan enkelt anpassas och anvÀndas till flera olika verksamheter. Att bygga mer effektivt och flexibelt minskar kostnader och bidrar till ett mer hÄllbart byggande. Syftet med arbetet var att ta fram en byggnad som genom enklare omstÀllningsarbeten i byggnadens invÀndiga utseende kan fungera för tre olika verksamheter.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgÄr ifrÄn barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med barn men med utgÄngspunkt frÄn barns egna fotografier pÄ de platser de helst leker. IntervjufrÄgorna Àr öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas dÀr.Resultatet visade att barnen helst lekte pÄ platser dÀr det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsÀttning för konstruktionslek samt platser dÀr material fanns tillgÀngligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. NÄgot som Àven tydliggjordes var att barn Àven valde dessa platser pÄ grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i nÀrheten av vuxna.NÄgot som kommer att diskuteras i studien Àr hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgÄr frÄn att det kan finnas förbestÀmda tillskrivningar i handlandet/leken pÄ platsen..

Detta arbete handlar om antivirusprogram och vad det finns för hjÀlpmedel för hemanvÀndare utan teknisk bakgrund att finna det antivirusprogram som passar dem bÀst. MÄlet med arbetet Àr att producera en guide för hemanvÀndare som ska hjÀlpa dem inför deras val av antivirusprogram. I detta arbete har tre olika metoder anvÀnts för att besvara de frÄgor och den hypotes som stÀllts. Först gjordes en litteraturstudie dÀr bakgrundsmaterial inhÀmtades. NÀsta steg var att genomföra intervjuer med experter inom omrÄdet för att ta reda pÄ vad guiden skulle innehÄlla. Som sista steg utfördes en enkÀtundersökning som riktade sig till hemanvÀndare för att ta reda pÄ om den framtagna guiden besvarade hypotesen.

Grön rehabilitering innebÀr att naturen anvÀnds som ett lÀkande element tillsammans med den traditionella vita vÄrden. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med bÄde personal och deltagare inom tre utvalda verksamheter dÀr grön rehabilitering bedrivs. MÄlgruppen Àr lÄngtidssjukskrivna och fokus ligger pÄ deras upplevelser av rehabiliteringen. Resultatet tyder pÄ att naturen har en positiv inverkan pÄ deltagarnas psykiska och fysiska lÀkeprocess; de fÄr möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation. Resultatet har analyserats utifrÄn teorierna empowerment och kÀnsla av sammanhang - KASAM.

DÄ positiva hÀlsoeffekter av utevistelse pÄvisats inom forskning Àr det angelÀget att det skapas möjligheter för de Àldre att pÄ olika sÀtt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid Àldreboende Àr beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgÄngspunkter har varit miljöerbjudanden och kÀnsla av sammanhang. Ett Àldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgÄng till ute-miljö med mÄnga möjligheter har studerats.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.