Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollÀrares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till barns delaktighet och inflytande. För att fÄ syn pÄ detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare frÄn fyra olika verksamheter. Av resultatet framgÄr att delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. FörskollÀrarna har fokus pÄ barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se barns delaktighet och inflytande, dÀremot Àr musikens roll vÀldigt mycket mindre och i princip nÀstan obefintlig. Resultatet tycks bero pÄ att intresset för musiken bland förskollÀrarna Àr begrÀnsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

Kommunal Àldreomsorg har under de tvÄ senast decennierna genomgÄtt stora organisations-förÀndringar. Syftet med studien var att fÄ insyn i hur enhetschefer i kommunal Àldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förÀndrats i takt med olika organisationsförÀndringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lÄng tid, och mycket litteratur finns pÄ omrÄdet. Dock finns det fÄ empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att bestÀllar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i tvÄ kommu-ner.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Denna studie handlar om miljöns betydelse vid sinnesstimulering för personer med grava funktionshinder i sÄ kallat snoezelrum. Snoezelen Àr ett alternativt behandlingssÀtt dÀr man arbetar med sinnesstimulering av nÄgra specifika sinnen i taget och för att inspirera till aktivitet och skapa en njutbar sensorisk upplevelse för personen. Viktiga delar i detta behandlingsalternativ Àr att vÀcka nyfikenhet och fÄ besökaren att kÀnna sjÀlvstÀndighet och fÄ ett ökat förtroende. I studien har tre verksamheter besökts som alla anvÀnder snoezelen som behandlingssÀtt. Intervjuer har genomförts med personal som dagligen arbetar med mÄlgruppen och flera metoder för sinnesstimulering.

AnvĂ€ndningen av tillfĂ€llig arbetskraft ökar och Ă€r numera ofta en integrerad del i mĂ„nga verksamheter. TillfĂ€lligt anstĂ€llda har generellt sett sĂ€mre förbindelser med verksamheterna dĂ€r de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frĂ„gor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer pĂ„ arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfĂ€lligt anstĂ€llda och verksamheterna som de arbetar pĂ„.FrĂ„gestĂ€llningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar pĂ„?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n personal frĂ„n bemanningscentrum i NynĂ€shamns kommun samt de verksamheter som de arbetar pĂ„.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? En studie av pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Det hÀr Àr en kvalitativ studie som Àr baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare, tvÄ lÀrare och en utvecklingssamordnare frÄn skolkontoret som har en förskollÀrarexamen i grunden och deras syn pÄ förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vÄrt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller bÄde och? Pedagogers syn pÄ förskoleklassen.

Det finns idag fortfarande ett behov av att minska den uppfattade responstiden fo?r anva?ndare. Som ett sa?tt att fo?rba?ttra prestandan fo?resla?s fo?rha?mtning. Fo?rha?mtning kan ytterligare fo?rba?ttra prestandan av AJAX.

För dagens verksamheter ter sig marknaden allt tuffare och för dess lÄngsiktiga överlevnad mÄste dess olika delar fungera och tillsammans bilda en vÀl fungerande helhet. Samverkan (alignment) Àr en allt mer betydelsefull pusselbit i det som idag utgör en framgÄngsrik verksamhet. Ur ett strategiskt perspektiv Àr IT-styrning en stor del i denna framgÄng. IT-styrning Àr en av flera komponenter nödvÀndiga för att Ästadkomma samverkan mellan IT och verksamhet och den har dÀrmed en viktig roll i att fÄ denna att fungera.Denna studie tittar nÀrmre pÄ den specifika roll IT-styrning har i att Ästadkomma IT/Verksamhetssamverkan. Genom en kvalitativ ansats, bestÄende av sex djupintervjuer, har 15 framgÄngsfaktorer och 15 utmaningar som existerar inom IT-styrning identifierats.

Verksamhetsregler vid utformning av kravspecifikation © Shlomo Franko Markus Hansson Kandidatuppsats framlagd juni, 2006OmfÄng: 45 sidorHandledare: PÀr- Ola Zander Abstract Sedan början 1900-talet har IS börjat ta en central roll i vÀrldsekonomin, mÀnniskan har blivit beroende av dessa för att utföra sitt arbete. I takt med att fler verksamheter styrs av system. Dessa övervakar och administrerar den dagliga processen vilket har stÀllt allt högre krav pÄ IS. Komplexiteten hos systemen har vuxit fram med de tekniska innovationer som skett, men oberoende av den tekniska framgÄngen har företag och verksamheter inte förÀndrats i lika stor utstrÀckning. Strukturer inom en verksamhet Àr stela och Àr svÄra att förÀndra, vilket medfört att man formar IS efter verksamheten.

Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som strĂ€cker sig lĂ„ngt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten pĂ„ 1800-talet. Byggnaderna rĂ€cker inte lĂ€ngre till och ett tillĂ€gg till öns bebyggelse Ă€r nödvĂ€ndigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod fĂ„r det nya varvet vĂ€xa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likasĂ„. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lĂ€ttare att ifrĂ„gasĂ€tta det givna programmet som struktureras om.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stÀrka sin identitet? Mer konkret skulle frÄgan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkÀnslan och hur har det arbetet sett ut och förÀndrats mellan 1976-2003. Tanken Àr att denna undersökning ocksÄ ska kunna hjÀlpa lÀrare att förstÄ hur elevers identitet skapas, bÄde i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjÀlp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder.

Denna uppsats handlar om hur en bra chef Ă€r och hur en bra chef inom Ă€ldreomsorgen kan definieras. FrĂ„gestĂ€llningarna som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r: Är det personlig mognad eller bra egenskaper som gör en person till en bra chef? Har det att göra med karriĂ€rtĂ€nkande, intresse, makt eller Ă€r det personlig utveckling? Vad Ă€r det som driver en mĂ€nniska att arbeta som chef? För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, dĂ€r vi har gjort sex stycken riktade öppna intervjuer med olika chefer inom Ă€ldreomsorgen. I vĂ„r resultatredovisning har vi bearbetat vĂ„ra intervjuer genom att tematisera enligt grund teorin. VĂ„r analys Ă€r sammankopplad med ett humanistiskt synsĂ€tt samt situationsanpassat- och utvecklingsinriktat ledarskap..

Att styra en verksamhet med rÀtt underlag Àr vÀsentligt i alla företag. Med detta iÄtanke finns det fler olika tillvÀgagÄngssÀtt att sÀkerstÀlla att rÀtt beslut tas ochkonkurrenskraften jÀmfört med liknande verksamheter upprÀtthÄlls. Ett moderntföretag kan idag inte uteslutande agera pÄ ett sÀtt som inte tar hÀnsyn till externafaktorer sÄsom konkurrenters affÀrsstrategi, aktuell marknadssituation och konjunktur.Ett företag mÄste hela tiden ha ett mÄl att utvecklas och löpande bli bÀttre. Detta kanske i olika nivÄer; ekonomiska resultat, processer, kundorienterat mm. Det som Àrgemensamt med alla dessa Àr att de förutsÀtter att det sker en utvÀrderande- ochjÀmförandeprocess mot liknande verksamheter eller processer.