Titel:Vad medarbetarna behöver: En motivationsstudie med Self-Determination Theory i blickfÄngetNivÄ:KandidatnivÄ/C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Liselotte Moll & Jessica JohanssonHandledare:Lars EkstrandDatum:maj 2013Bakgrund:I denna studie undersöks de grundlÀggande psykologiska behov som motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) har identifierat hos mÀnniskan. Dessa Àr autonomi, upplevt kompetens och kÀnslan av slÀktskap. SDT menar att tillfredsstÀlls dessa behov upplever individen en högre grad av motivation som utgÄr frÄn mÀnniskans inre drivkraft. Denna Àr stark och Àven mer svÄrpÄverkad i jÀmförelse med motivation som pÄverkas av yttre faktorer sÄ som exempelvis belöningar.Syfte: Syftet med denna studie Àr ta reda pÄ i vilken grad samsyn rÄder mellan medarbetare i olika verksamheter gÀllande de tre grundlÀggande psykologiska behoven, samt hur man med hjÀlp av denna information kan rikta sina insatser till medarbetarna för att öka motivationen.Metod: Det empiriska materialet har vi samlat in via en enkÀtundersökning inom ett fÄtal olika verksamheter. Antalet respondenter i undersökningen uppgick till 87 stycken och utifrÄn data som vi fÄtt fram har korrelationsanalyser genomförts för respektive behov och verksamhet.Resultat & slutsats: Korrelationsanalyserna har visat att samtliga verksamheter har ett behov dÀr flest identifierade samband har pÄtrÀffats och som Àr mer framtrÀdande Àn övriga behov.

Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Inledning: Arbetsrummet Àr nÄgot som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhÄller sig till och anvÀnder sig av pÄ olika sÀtt i professionen. Syftet med den hÀr studien var att belysa nÄgra psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.FrÄgestÀllningarna utgÄr ifrÄn vad utformningen pÄ arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien anvÀndes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker fÄ till inredningen pÄ bÀsta sÀtt för sig och patienten. De Àr mÄna om att patienten har det bra.Möblerna och framförallt fÄtöljerna Àr viktiga i arbetet.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

DÄ elektronisk musik och video alltmer tar sig in i vÄra hem framkommer ocksÄ fler nybörjaranvÀndare av de relaterade produkterna. Detta stÀller krav pÄ exempelvis mjukvaror som Àr riktade till en stor generell anvÀndargrupp sÄ att de för nybörjaranvÀndare blir enkla att anvÀnda. I denna studie har dÀrför mentala modeller studerats hos nybörjaranvÀndare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur vÀl anvÀndargrÀnssnittet stödjer lÀrbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att anvÀndare kan ha andra förvÀntningar av funktioner Àn de som ges i grÀnssnittet.

Under de senaste Ären har uppmÀrksamheten kring djurens psykiska samt fysiska vÀlmÄende ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sÀtt att försöka möta de behov som djuren som lever i vÄra djurparker har Àr genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en djurhÄllnings rutin som syftar till att öka kvaliteten pÄ djurhÄllningen kring djur i fÄngenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska vÀlmÄende?. Enligt vÄr svenska djurskyddslagstiftning och andra regler mÄste djurparker idag förse djuren med berikning som Àr anpassade efter varje art.

Forskning har visat pÄ ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt fÄ studier utförts pÄ omrÄdet, sÀrskilt pÄ ungdomar. Syftet med föreliggande studie var dÀrför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser berÀknades.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sĂ€tter kommuner mĂ„l och hur följs de upp? Är sĂ€ttet att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mĂ„l och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. PrimĂ€rdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp Ă€r organisationsstruktur, mĂ„lstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sĂ€tt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i sina sĂ€tt att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder.

Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.

Det blir allt viktigare för verksamheter att följa trender och förÀndringar pÄ den marknad som de verkar pÄ. PÄ den svenska bankmarknaden finns det mÄnga aspekter som aktörerna mÄste ta hÀnsyn till för att kunna nÄ uppsatta mÄl och visioner. Ett viktigt mÄl för en bank Àr att kunna skapa kundnöjdhet.Banker mÄste arbeta med att vÄrda kundrelationer för att behÄlla befintliga kunder samt för att skapa nya relationer. Samtidigt Àr banker verksamheter som mÄste vara lönsamma vilket leder till att banken tar strategiska beslut som inte alltid Àr till fördel för alla kunder. Dock mÄste en bank strÀva efter att möta kunders behov och förvÀntningar för att kunna utföra ett arbete som genererar i en lönsam organisation.Hur skiljer sig bankers kundarbete med kunders bankupplevelse? Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur kunder upplever sin bank med utgÄngspunkt i hur banker arbetar med sina kundrelationer.Uppsatsens resultat tyder pÄ att kunders bankupplevelser till viss del stÀmmer överens med det bankerna vill förmedla till sina kunder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .

En studie av hur revisorerna granska den miljöinformation som företag med tillstands- och/eller anmÀlningspliktiga verksamheter, enligt lag Àr förordnade att redovisa i förvaltningsberÀttelsen samt om man utifran denna granskningen kan sÀga nagot om hur informationens tillförlitlighet berörs..