NÀr en innovatör skall realisera sin idé Àr det mÄnga viktiga beslut som mÄste fattas. För att öka sannolikheten att lyckas Àr det mÄnga som söker hjÀlp hos dem med kunskap inom det aktuella omrÄdet. En möjlighet för innovatören Àr att kontakta en inkubator. Inkubatorn Àr en verksamhet som erbjuder sina klienter en kontorsplats och rÄdgivning samt ett nÀtverk av externa kontakter. Syftet med verksamheten Àr att inkubatorns tillgÄngar skall hjÀlpa innovatören att utveckla och realisera sin affÀrsidé.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef pÄ ett företag) som har en positiv inverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa och dÀrigenom belysa chefskapets roll som hÀlsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper vÀrderar de anstÀllda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna sjÀlva pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkan pÄ personalens hÀlsa?3.

Denna studie har fokus pÄ KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen Àr att undersöka KME-studenternas sidoÀmnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka sidoÀmnen vÀljer KME-studenterna? UtifrÄn vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor pÄverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, lÀraridentitet och kompetens? Jag har anvÀnt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (pÄbörjad utbildning 2007-2008) sidoÀmnesval utifrÄn materialet frÄn Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen tÀcker dÀrigenom hela den behandlade populationen.

BAKGRUND: Hur kan pedagogers förestĂ€llningar och arbete i verksamheten frĂ€mja barnssprĂ„kutveckling? Barns sprĂ„kutveckling kan ses ur olika aspekter som lĂ€sning, skrivning ochkommunikation. Detta Ă€r nĂ„got vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avsprĂ„karbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssĂ€tt och bemötande Ă€r olika omrĂ„den sompedagoger kan forma för sprĂ„kutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ nĂ„gra pedagogers förestĂ€llningarkring barns sprĂ„kutveckling, samt hur de arbetar för att stödja sprĂ„kutvecklingen.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, bĂ„de ifrĂ„n förskola ochfrĂ„n förskoleklass.

Sammanfattning: Nationella folkhÀlsokommittén menar att kultur Àr hÀlsofrÀmjande, och dÄ i synnerhet för utsatta grupper. FolkhÀlsokommittén menar att kulturella aktiviteter sÄ som lÀsning av böcker betyder mycket för den kÀnslomÀssiga och den intellektuella utvecklingen. Barn som lever i dysfunktionella miljöer av olika slag behöver hjÀlp i sin bearbetning av svÄra situationer pÄ olika sÀtt. Kanske kan kultur och dÄ frÀmst litteratur hÀr vara till hjÀlp för barnen. Syftet med studien Àr att studera vad barnböcker har för betydelse i socialt arbete med utsatta barn och hur olika verksamheter arbetar med barnboken som verktyg.

Uppsatsen behandlar hur företag hanterar personalens hÀlsa och ohÀlsa genom en studie av hur företag arbetar med att redovisa sjukfrÄnvaron och hur de arbetar med hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för att förebygga och hantera sjukfrÄnvaron. Företagens syn pÄ hÀlsobokslut diskuteras. Uppsatsen Àr baserad pÄ en fallstudie i fyra olika organisationer med olika verksamheter: detaljhandel, tillverkande företag, utbildningsföretag och offentlig sektor (kommun). Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i personalekonomiska teorier och diskuterar tvÄ hÀlsobokslutsmodeller. HÀlsobokslut kan vara beslutsunderlag vid eventuella ÄtgÀrder som syftar till att förbÀttra de anstÀlldas hÀlsotillstÄnd, men ocksÄ för att minska sjukfrÄnvarokostnader och arbetet med att förbÀttra arbetsmiljön.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrÄn varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med denna studie var att med hjÀlp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förstÄelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av sÀrskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien Àr kvalitativ dÀr fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Scania CV AB och syftat till att utveckla varningsmetoder och anvÀndargrÀnssnitt för ett tekniskt system avsett att reducera antalet allvarliga olyckor mellan oskyddade trafikanter och Scanias stadsbussar i urbana trafikmiljöer. Fokus har i första hand legat pÄ att utveckla förarvarningsmetoder. Under arbetets gÄng har dock ett behov identifierats av att utvidga systemet till att Àven inkludera varningar riktade mot trafikanter i fordonets nÀromgivning samt passagerare ombord. Det som ingÄr i föreslaget slutkoncept Àr en varningsstrategi, definierade risknivÄer, riskomrÄden kring fordon och detekterade objekt samt utformning av varningssignaler riktade mot förare, trafikanter i fordonets nÀromgivning samt busspassagerare. Samtliga varningssignaler Àr kopplade till en gemensam varningsstrategi indelad i 4 risknivÄer.

F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.

Vi har valt att titta lite nÀrmare pÄ hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att fÄ fram ett resultat har vi valt att anvÀnda oss av frÄgeformulÀr riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till Àr att samarbetet Àr sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, frÀmst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser ocksÄ tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlÀmningen av frÄgeformulÀren.

Denna utredning visar att förekomsten av mobilapplikationer specifikt riktade till dyslektiker Àr i det nÀrmaste obefintlig. Dessutom Àr forskningen pÄ omrÄdet M-Learning mest inriktad pÄ integrerade M-Learning-system och inte pÄ enskilda applikationer. M-Learning (mobilt lÀrande) Àr ett forskningsomrÄde som kan sÀgas vara en vidareutveckling av E-Learning. Detta Àr ett vÀxande forskningsomrÄde och med explosionen av smarta telefoner och surfplattor bör för- och nackdelarna med  M-Learning kunna utnyttjas i större utstrÀckning. PÄ uppdrag av GÀvle kommun och med handledning av Sogeti har en prototyp mobilapplikation för elever med dyslexi utvecklats för Android-plattformen.

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det Àr möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det Àr möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingÄende individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites sÄ Àr detta möjligt. I framstÀllningen presenteras det ett antal invÀndningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vÀnder sig mot..

Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.