Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och frÀsch idé?. Vi har stÀllt oss frÄgan vad socialt arbete kan ha för anvÀndning av coaching. DÄ litteraturen om coaching Àr mÄngfacetterad har vi sjÀlva först behövt tydliggöra och förstÄ vad coaching innebÀr. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fÄtt för anvÀndning av coaching.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Business Intelligence (BI) Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt och i takt med en stÀndigt vÀxande informationsmÀngd finns det allt fler verksamheter som upplever ett behov av att analysera informationen. Vid Karlstads kommuns Kontaktcenter (KC) finns ett behov av att rapportera om vilka medborgarfrÄgor som kommer in och registreras samt i vilken mÀngd frÄgor inom olika omrÄden kommer in. Ett alternativ som KC har börjat undersöka Àr att anvÀnda sig av BI för att genomföra rapportering och analysering av insamlad information. För att informera KC om vilka utmaningar som finns inom BI tillsammans med verksamhetsstyrning har kandidatuppsatsen arbetats fram. Utmaningarna som beskrivs har hÀmtats frÄn teori samt intervjuer vid KC och vid Karlstads universitet (KAU) dÀr ett arbete inom BI har pÄgÄtt i flera Är.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation frÄn strategisk till operativ nivÄ i offentliga verksamheterNivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline LarssonHandledare: Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum: 2014 ? MajSyfte: Syftet med studien Àr att analyser och skapa en förstÄelse för hur balanserat styrkort kommuniceras frÄn strategisk till operativ nivÄ i offentliga verksamheter.Metod: Denna studie har tillÀmpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi anvÀnt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi anvÀnt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjÀlp av ord och citat som har plockats ut frÄn intervjuerna.

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett genusperspektiv synliggöra de vÀrderingar som ligger till grund för skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i skolan.Metod: Studien bestÄr av tvÄ olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan Àr svag. Att omsÀtta jÀmstÀlldhet har visats sig vara svÄrt i praktiken för lÀrarna i studien..

System för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning Àr ett Àmne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förÀndras och datan vÀxer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning blir allt viktigare i takt med vÄrt vÀxande IT-samhÀlle. Vad man vÀljer för system beror Àven pÄ vilka krav en organisation stÀller och storleken pÄ organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.

Bakgrund: AnvÀndningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse bÄde förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvÀrdering Àr tvÄ viktiga processer somoftast inte Àr tillrÀckliga inom offentliga verksamheter. För att öka anvÀndningen av dessa ochför att nÄ en högre effektivitet efterfrÄgas ökad kompetensnivÄ samt kontinuerliga rutiner förutvÀrdering och utveckling. Dessa processer anvÀnds för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mÄl och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primÀrt till att utvÀrdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och Àr uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrÄn dess förvÀntade effekter. Med utgÄngspunkt i analysen skallstudien ocksÄ generera ÄtgÀrdsförslag för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats Àr genomförd som en utvÀrderingsstudie dÄ vi tilldelats ett uppdragfrÄn enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.

Denna uppsats behandlar Àmnet budgetslack samt olika faktorers pÄverkan inom tre skildaverksamheter. Budgetslack Àr vanligt förekommande inom de flesta verksamheter och sessom ett problem som minskar verksamheters konkurrenskraft. Det rÄder dock delademeningar om vilka faktorer som ökar respektive minskar existensen av slack samtförekommande studier som motsÀger varandra. Vi ansÄg dÀrför att det vore intressant attstudera Àmnet nÀrmare och valde att fördjupa oss i hur faktorerna budgetstyrning,företagsmiljö, agerande i eget intresse, informationsasymmetri, deltagandegrad ibudgetförhandlingen samt budgetmÄlens inverkan samverkar. UtifrÄn vÄr empiriska dataupprÀttade vi en egen modell som visar hur dessa faktorer pÄverkade förekomsten av slackinom de tre olika verksamheterna.Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ hur olika faktorers pÄverkan pÄ budgetslack skiljer sigÄt mellan olika verksamheter.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Mobila informationssystem stÀller höga krav pÄ anvÀndarkontext dÄ det kontinuerligt förÀndrar sig och dÀrmed Àven styr systemets anvÀndarkrav. Dessa krav sÀtts under ytterligare press dÄ det mobila informationssystemet tillÀmpas inom mobila verksamheter vars arbetsuppgifter Àr av kritisk karaktÀr, till exempel inom kÄrverksamheter. För att realisera en lyckad tillÀmpning av mobila informationssystem inom mobila verksamheter vars arbete Àr av kritisk karaktÀr Àr det viktigt att undersöka vilka kritiska faktorer som ska ligga till grund för systemet med avseende pÄ dess anvÀndbarhet. En orsak till varför en sÄdan undersökning Àr viktig Àr pÄ grund av att mobila informationssystem ofta designas efter stationÀra principer och designriktlinjer vilket Àr olyckligt dÄ anvÀndarkraven skiljer sig markant mellan mobila och stationÀra system. För att ta reda pÄ dessa kritiska anvÀndarkrav har en enkÀtundersökning genomförts inom den kommunala rÀddningstjÀnsten i Skövde.

Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka problem och möjligheter som uppstÄr nÀr tre tidigare verksamheter med sina fristÄende yrkeskÄrer lokal- och verksamhetsintegreras i ett arbetslag i en skolenhet för grundskolans lÀgre Äldrar. YrkeskÄrerna Àr fritidspedagoger, förskollÀrare och lÀrare 1- 7 Är. Uppsatsen inleds med ett litteraturstudium av verksamhetshistoria och yrkeshistorik samt en sammanfattning av försöksverksamheter i integration förskola- fritidshem och skola. Den empiriska studien Àr en fallstudie av ett arbetslags arbete (VÀxa i lÀrande), pÄ en 6-9 Ärs skola i Bodens kommun mellan 1998-2004. Resultatet av studien var att förvÀntningarna pÄ VÀxa i lÀrande var skiftande bland de tre yrkeskÄrerna.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och att det finns ett samband mellan mÀnniskors aktivitetsnivÄ, psykiska hÀlsa och tillgÄng till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter bÄde inom privat företagande och inom offentlig regi dÀr natur anvÀnds som en resurs för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet Àr ganska nytt saknas beskrivningar av omrÄdet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hÀlsofrÀmjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.