Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i privata och offentliga verksamheter och att undersöka om BSC är ett komplementärt styrverktyg till budget. Då uppsatsen syfte skulle besvaras använde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes på företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har använt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader när det gäller budgetens och BSC:s roller. Det har även framkommit differenser mellan de privata och offentliga verksamheterna.

Reglerna om underprisöverlåtelser i 23 kap IL är viktiga för företagares möjligheter att omstrukturera sina verksamheter. Detta eftersom underprisreglerna gör det möjligt att omstrukturera verksamheter utan beskattningskonsekvenser. Det finns emellertid en osäkerhet kring vad som gäller i de fall överföringen sker till en anställd. Det är därför intressant att bringa klarhet i vad som gäller i fråga om underprisöverlåtelser till anställda. Detta är intressant att utreda eftersom en anställd, i de fall överlåtelsen klassificeras som en underprisöverlåtelse, kan undgå beskattning i inkomstslaget tjänst.

Samverkan är ett mångfacetterat begrepp och kan förstås och uppfattas på många olika sätt. Därigenom syftar vår studie till att undersöka på vilket sätt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) samverkar, hur samverkan fungerar mellan dessa verksamheter samt på vilket sätt kan förändring och utveckling av samverkan ske mellan dessa verksamheter. Studien genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer med två respondenter vid BUP och två respondenter vid IFO. Resultatet visar sammantaget att samtliga respondenter tycker att samverkan fungerar bra i stort, men att det naturligtvis finns situationer där samverkan kunde fungera bättre. Vidare framkommer det att lagarna som styr deras respektive verksamheter begränsar inte deras möjlighet att samverkan.

Examensarbetets syfte har varit att försöka ge klarhet i vilka verksamheter som ger de största bidragen av tungmetaller (främst bly och kadmium) till Örebros avloppsreningsverk Skebäcksverket. Arbetet syftade också till att ge förslag till fortsatta arbeten för att finna verksamheter som bidrar med tungmetaller till reningsverket. Det var främst de anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheternas bidrag som låg i fokus. Bidraget ifrån hushåll, tillskottsvatten och icke tillståndspliktiga verksamheter kom i andra hand. Anledningen till examensarbetet är att slammet producerat i Skebäcksverket innehåller höga halter av bly och kadmium.

I takt med att handeln med utvecklingsländerna ökat har omvärlden samtidigt fått upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fått ett inflytande jämförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartläggning av företag på Stockholmsbörsen för att ta reda på hur utbrett det är bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervägande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande policys inte är specielt väl implementerade i företagen. En trend vi uppmärksammat är att företagen på börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen på O-listan i liten omfattning har en policy.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.

Detta examensarbete är utfört på Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå i syfte att undersöka hur motivation, målarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer från ledningen är det samma som kommer ut på golvet. Utöver detta innehåller studien intervjuer av ledning och medarbetare på Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nämnda verksamheter har valts ut på grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa områden. Datan har sedan använts för att kunna se hur andra verksamheter än pappersindustrin, arbetar med dessa frågor. Studien avslutas med förbättringsförslag som är uppbyggda utifrån det resultat som framkommit i analysen.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Verksamheter använder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte så konstigt med tanke på att IT har en betydande roll i dagens samhälle. För att följa med i utveckling och efterfrågan är det idag nödvändigt att större verksamheter använder sig utav någon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas räcker det således inte att införa ett informationssystem då det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmålen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förändras över tid.

Hantering av information blir allt viktigare i dagens informationssamhälle då information är en av de värdefullaste tillgångarna för verksamheter. Syftet med uppsatsen har varit att skapa ett styrdokument för IT-administratörer som hjälper dem vid klassificering av informationssystem. Styrdokumentet har som uppgift att kontrollera att informationssystem lever upp till verksamheternas krav som finns på konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och spårbarhet. Styrdokumentets vetenskapliga värde har verifierats genom att utvalda IT-administratörer undersökt och utvärderat styrdokumentet. Resultatet visar att styrdokumentet kan användas som ett hjälpmedel.

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän.

I och med framväxten av samhällsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats påden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervärde för samhället. Samhällsentreprenörerna i Sverige står dock framför ett problem,att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlägga hur finansieringen av svenska samhällsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ?samhällsentreprenör?.

Titel: Vad fort det går! ? en studie av offentliga verksamheters inställning och lärande av krishantering i sociala medierFörfattare: Jesper Franke och Johanna LyngarthUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMGKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 43Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor)Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters inställning till socialamedier samt vad de har lärt sig av att ha hanterat kris i dem.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktär.Material: Tio respondentintervjuer med representanter från sex olika offentliga verksamheter.Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad närvaro där kräver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurseranvänder plattformarna som envägskanaler, där man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar.