Syftet med den här uppsatsen är att visa hur vi kan förstå oss själva som kvinnor och män utan att betrakta kön som något naturligt och inneboende.Kön är sociala och kulturella konstruktioner och vi lever i ett heteronormativt samhälle där könsskillnaden är genomgripande ? vi utgår från heterosexualitet som den normala sexualiteten och vi skiljer på människor i kvinnor och män.Genom att analysera mina egna minnen i ett minnesarbete undersöker jag mina erfarenheter av könsnormer. Hur har normer kring manlighet kommit till uttryck under min grundskoletid och hur har de påverkat mitt beteende och min självuppfattning?Minnesarbetets fokus ligger på egna erfarenheter och reflektioner, men i förlängningen är syftet att bygga kollektiva identiteter där traditionella förhållanden betraktas på nya sätt..

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Syftet med denna studie var att undersöka om attityden till beröring bland Växjö studenter harnågot samband med deras självkänsla och kön. Tidigare forskning av Fromme et al (1989)visade att personer med dålig självkänsla tenderar att inte kommunicera genom beröring,vilket personer med god självkänsla gör. Enkätundersökningen genomfördes på 186 studentervid Växjö universitet där enkäten var baserad på frågeformulären Tennessee Self ConceptScale och The Touch Avoidance Questionarie. Resultatet visade ett starkt negativt sambandmellan beröringsundvikande och självkänsla. Det visade även att män tenderar att undvikaberöring med andra män mer än vad kvinnor undviker beröring med andra kvinnor.

Bakgrund och problem: Ett antal omfattande företagsskandaler under senare åt har ökat kravet bland intressenter att få bättre insyn i företagens verksamhet. IFRS syfte att tillfredställa intressenternas behov av information har ifrågasatts och krav på ytterligare revideringar har ställts, i synnerhet i frågan om IAS 1:s utformning. Då informationskravet inte uppfylls kan detta leda till ett antal problem, som diskuteras i studien. Syfte: Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företagen presenterar och de upplysningar som krävs enligt IAS 1 punkt 125. Genom textanalys av finansiella rapporter granskas det eventuella sambandet, utifrån hur stort antal av upplysningarna om antaganden och väsentliga osäkerheter i uppskattningar som företagen upplever som risker och osäkerhetsfaktorer.Avgränsningar och begränsningar: Studien innefattar endast företag noterade på Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap listor och endast bolag inom industrioch finansbranschen.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancer formerna bland kvinnor runt om i världen. Beskedet bröstcancer väcker starka känslor och kan utlösa ett stort lidande. Kvinnors livsvärld förändras och livet blir centrerat kring sjukdomen. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med nydiagnostiserad bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturbaserad analys av åtta kvalitativa artiklar som analyserads och bearbetades med Evans (2003) analysmodell.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som används för att analysera resultaten från en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans uppdrag vad gäller litteracitet i förhållande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftspråk och hur man verkställer detta. Utifrån frågeställningar kring hur läroplanens uppdrag kring skriftspråkande tolkas och verkställs bland de äldre barnen i förskolan analyseras vilket förhållningssätt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frågeställning rör hur förskollärarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning beträffande skriftspråk. Förskollärare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förståelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien så studerades tidigare forskning och samt läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta så genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollärare har helt olika förutsättningar när det kommer till utomhusmiljön. Utgångspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling till läroplanen. Det innebär att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla är verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation främjar deras arbete i verksamheten på många olika sätt.

En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt.Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa.I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Uppsatsen behandlar fenomenet med tajming av börsintroduktioner. Syftet är att förstundersöka om det finns ett samband mellan antalet årliga IPOs i Sverige och dengenerella utvecklingen på börsen, och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom etteventuellt samband. Vidare testas hypotesen att IPOs som skett i tider av kraftigbörsuppgång värderats högre än introduktioner som skett då börsen haft en negativkursutveckling. Undersökningarna genomförs med två regressionsmodeller, på dataöver svenska börsintroduktioner mellan 1979?2004.Ur resultaten framgår att det i Sverige finns ett tydligt samband mellan antalet årligaIPOs och börsens allmänna utveckling.

Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar.