IAS 125 punkt 125
?En kvantitativ studie av 82 börsnoterade företag
Bakgrund och problem: Ett antal omfattande företagsskandaler under senare åt har ökat kravet bland intressenter att få bättre insyn i företagens verksamhet. IFRS syfte att tillfredställa intressenternas behov av information har ifrågasatts och krav på ytterligare revideringar har ställts, i synnerhet i frågan om IAS 1:s utformning. Då informationskravet inte uppfylls kan detta leda till ett antal problem, som diskuteras i studien. Syfte: Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företagen presenterar och de upplysningar som krävs enligt IAS 1 punkt 125. Genom textanalys av finansiella rapporter granskas det eventuella sambandet, utifrån hur stort antal av upplysningarna om antaganden och väsentliga osäkerheter i uppskattningar som företagen upplever som risker och osäkerhetsfaktorer.Avgränsningar och begränsningar: Studien innefattar endast företag noterade på Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap listor och endast bolag inom industrioch finansbranschen. Då de redovisningsregler som studeras är IFRS, begränsas studientill företag som rapporterar enligt dessa standarder.Metod: Studiens datainsamling är utförd på 88 företag, varav 6 bortfall, vilket resulterade i att 82 företag utgör undersökningen. Datainsamlingen skedde således genom en kvantitativ innehållsanalys, primärt ur ett intressentperspektiv. Studienförhåller sig till en delad kunskapssyn och har ett deduktivt angreppssätt. Teorier: Studiens teoretisk referensram består av relevanta redovisningsstandarder och teorierna kring förhållandet mellan agent och huvudman samt begreppet optimal transparensAnalys och slutsats: Studien resultat visar att det inte föreligger ett samband enligt problemformuleringen i majoriteten av de undersökta företagen. Vidare visar studien på liknande resultat mellan de två branscher som undersökts. Med utgångspunkt från skillnader i sambandet mellan börslistor framgår att företag noterade på Large Cap uppvisar störst antal samband. Dock visar resultaten att majoriteten av företagen, oavsett börslista, inte uppvisar ett samband. Författarnas slutsats utifrån resultaten är attkvalitén på informationen som lämnas i många fall är låg. Detta förklaras i redovisningsprincipernas formulering och att inte detaljerade prognoser krävs angående effekterna av osäkra antaganden och uppskattningar. Detta leder enligt författarna tilllåg transparens och ökade agentkostnader, genom informationsasymmetri mellan företagsledningen och intressenterna.