The purpose of this thesis is to examine how social workers perceive the concept of knowledge within social services, particularly within children and youth services. Our goal is also to study the employer's expectations and demands on graduate social workers. The main questions we address in this thesis are; What knowledge is seen as useful by employers and graduate social workers working in social welfare offices? To what extent does university education bring useful knowledge to the work being done by social workers? What practical knowledge is there in the workplace for social workers to learn? When recruiting, what expectations does the employer have of graduate social workers? What challenges are there with recruiting a graduate social worker?We have interviewed six social workers and four employers in the social childcare division in different municipalities in Skåne region, Sweden. We have used epistemology in our analysis.

Personer med demenssjukdom upplever ofta oro och ångest som en följd av sin sjukdom med förvirringstillstånd och sömnsvårigheter som följd. Personalens sätt att bemöta personer med demenssjukdom kan både utlösa eller förhindra utlösandet av oro och ångest. Syftet med denna studie är att utforska vad som påverkar oro hos personer med demens på ett äldreboende och hur personalen kan bemöta den. Den genomfördes med en metod för fallstudier med kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med observationer, intervjuer och journalinformation.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social Verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.

Det råder organbrist och en alternativ lösning är xenotransplantation. Tekniken är idag klinisk Verklighet inom hjärtklaffskirurgin och diabetesvården. Sjuksköterskan möter således xenotransplanterade patienter och patienter som väntar på transplantation. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan tillgodoser varje individs unika omvårdnadsbehov. Individen behöver både ta ställning till att ta emot organ och donera.

OAIS (Open Archival Information System) är ett uttryck som blir allt vanligare inom digital långtidsbevaring, och är en standard som kan vara till hjälp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk användning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv där man har tagit OAIS-standarden som utgångspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till användning för framtida projekt inom digital långtidsbevaring som ska använda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjälp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

AbstractLena Lindahl: Från barock till post-punk ? En studie av diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas långfilmer. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.Uppdelningen diegetisk och icke-diegetisk används frekvent vid studiet av filmmusik, och det termerna söker skilja på är huruvida musiken vi hör har en källa i filmen (diegetisk) eller om den endast uppfattas av publiken och inte har en logisk plats i filmens Verklighet (icke-diegetisk). Syftet med denna uppsats är att visa hur den amerikanska filmregissören Sofia Coppola använder diegetisk och icke-diegetisk musik som grepp i sin långfilmsproduktion, huruvida greppen går igen eller utvecklas i hennes filmer, och om det finns likheter eller skillnader mellan musiken hon väljer till de två grupperna. I analyserna delas filmmusiken in i kategorier efter genre eller funktion, och utifrån dem ges därefter exempel på hur den dyker upp och möjliga tolkningar av dess roll.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förändringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa är behandlingen av goodwill samt immateriella tillgångar vid förvärv. Goodwillvärdet ska inte längre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska årligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sådant behov föreligger. Vad gäller immateriella tillgångar ska dessa numera i större utsträckning särskiljas från goodwill vid förvärv.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som Verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar Verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga Verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Berättelser finns överallt, de kommer från världen runtomkring oss och någonstans lever de kvar, bildar lager i vårt medvetana eller omedvetna. Med hjälp av berättandet orienterar vi oss i världen, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om världen, oss själva och andra. Berättandet är en således också en maktfaktor, i hur det positionerar och gör gränsdragningar.Undersökningen ställer frågan om hur lärande sker genom berättandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förståelse för berättandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom området visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, Verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berättelser jag redan bär på om dem, och på så sätt möjliggjort nya lärprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrån titeln I väntan på barbarerna, då den gestaltar också min upptagenhet med att dela in världen, i önskan att förstå den.Jag tittade på platserna och de tittade tillbaka på mig. Den självreflexiva hållningen i granskningen av berättandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet.

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de två organisationernas redovisningsregler hanterar området leasing. Ett förslag har lagts fram som innebär att operationell leasing inte längre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. Istället skall all leasing klassificeras som finansiell och därmed aktiveras på företagens balansräkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsättare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska noterade företag påverkas av en förändring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna på deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod där årsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken på den post som hade aktiverats om förslaget hade varit Verklighet under 2008. Därefter räknas effekterna på företagens nyckeltal ut för att göra en jämförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen använder sig av operationell leasing.

Vi har med detta magisterexamensarbete avsett att belysa outsourcingens roll i och med en allt mer nätverksliknande organisationsform och hur L M Ericsson styr de stora organisationsmönster som blir kontentan av dessa utläggningar. Genom teorier angående outsourcingens karaktäristika, imaginära organisationer och med Simons ekonomistyrningsteorier som utgångspunkt har vi försökt skapa oss en bild av vår frågeställning. Denna har vi sedan testat empiriskt genom att göra en fallstudie i L M Ericsson som har genomfört dessa förändringar i så pass stor omfattning och under sådan tid att det gjort det möjligt att få ut resultat som är gångbara i andra fall och företag som funderat på eller genomfört liknande omstruktureringar. Den analys som följt av teori och empiri har bland annat gett oss slutsatsen att styrningen av leverantörer och outsourcingpartners många gånger är de samma oavsett om de ses som ?köp-sälj? relationer eller djupare allianser.

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vår sociala Verklighet är uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori är för snäv för att kunna fånga hela vidden av vår sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har täckning för sitt anspråk att teorin är fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak på två av Searles ståndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta är självrefererande.

I dagens massmedielandskap ökar ständigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna från nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhålla och engagera sin publik i syfte att stå sig i denna konkurrens. I praktiken innebär det att få tittarna att inte byta kanal eller gå in på en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter så att de blir ?underhållning? är att det kan påverka nyheternas trovärdighet och i förlängningen påverka tittarens ideologiska åsikter och värderingar med en förvrängd Verklighet.

Syftet med denna rapport är att få kunskaper om krogvåld och förstå ordningsvakters vardag och arbetssituation samt att ge förslag på brottsförebyggande åtgärder rörande krogvåldet. I arbetet beskrivs kort den Verklighet som utspelar sig på landets krogar. Detta utifrån tre frågeställningar; alkoholens inverkan, ordningsvakternas arbete samt rutiner vid krogen. Vidare presenteras rutinaktivitetsteorin detta för att förstå de bakomliggande faktorer som gör att våld uppstår i krogmiljöer. Vi beskriver ocks beslutsteorin som ett verktyg för att förhindra och beivra krogvåldet.