Patienters attityder till xenotransplantation
Ur ett omvårdnadsperspektiv
Det råder organbrist och en alternativ lösning är xenotransplantation. Tekniken är idag klinisk verklighet inom hjärtklaffskirurgin och diabetesvården. Sjuksköterskan möter således xenotransplanterade patienter och patienter som väntar på transplantation. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan tillgodoser varje individs unika omvårdnadsbehov. Individen behöver både ta ställning till att ta emot organ och donera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters attityder till xenotransplantation. Till resultatet användes 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som granskades och analyserades. Det framkom fem kategorier: oro för personlighetspåverkan, rädsla för avstötning och smittspridning, individuella påverkansfaktorer, transplantatets ursprung och överlevnadsinstinktens påverkan samt informationens effekt. Resultatet visade att patienter var mer intresserade av transplantatets funktion än dess ursprung. Det fanns patienter som uttryckte oro för personlighetsförändring. Oron kan förklaras av att xenotransplantation är en relativt ny teknik. Män hade en mer positiv attityd än kvinnor till xenotransplantation. Vidare framkom det att transplantation med organ uppfattades som ett större intrång i kroppen, medan celler uppfattades som mer diffust. Genom att sjuksköterskan får ökad kunskap om patienters attityder till xenotransplantation kartläggs mer av patientens livsvärld, vilket skapar bättre förutsättningar för en god omvårdnad. Kommande forskning bör inriktas på patienter som genomgått xenotransplantation.