Det monstruösas orsaker
filmiska representationer i original och nyinspelningar
Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1. Det monströsa har genomgått en transformation som går att förklara med utgångspunkt från teorier om samhällets utveckling i modern tid: 2. Monstrositeten har utvecklats från att vara ett biologiskt faktum till att bli införlivad i samhällsutvecklingen: 3. Utanförskap fungerar, både socialt och geografiskt, som en orsak för det monstruösa, men detta kommer till skilda uttryck vid de två olika historiska tidpunkterna.