Syftet med studien är att undersöka hur elever i skolår 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation är indelat i tre områden som analyseras utifrån språket, vilka strategier som används och den grupprocess som uppstår. Gemensamt för de tre inriktningarna är den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna. Metoden är en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild? och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen.

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är allasituerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöralärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkathur lärarna resonerar.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Interaktionen mellan människor och datorer begränsas ofta av våra vitt skilda sätt att kommunicera på, exempelvis vid en beskrivning av en väg. I detta projekt försöker vi utveckla ett program som genom att analysera visuella och verbala vägbeskrivningar gjorda av mäniskor, kan gissa sig till ords betydelser genom att koppla ihop dem med fördefinierade objekt eller handlingar. Resultaten visar att det med en tillräcklig mängd data går att lära en dator ord som representerar specifika objekt eller rörelsemönster genom att hitta ord som sägs i samband rörelser i vissa riktningar eller i närheten av vissa objekt..

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-Verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Vad har föreställningar om spelmannen, tradition och nationalromantik med mitt estetiska uttryck att göra? Genom att undersöka vilka förväntningar och normer som förknippas med folkmusikgenren söker jag svaren på hur dessa påverkar mina konstnärliga uttrycksmöjligheter. En återblick i folkmusikhistorien visar hur folkmusik i olika epoker förknippats med och använts av förespråkare för olika ideologier. Ur ett samtidsperspektiv presenteras sedan hur folkmusik beskrivs idag och vilka röster i debatten som hörs mest och därmed påverkar uppfattningen om vad folkmusik är. Vidare görs en problematisering av identiteten som traditionsbärare och sedan mitt eget förhållningssätt till föreställningar om bilden av spelmannen.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..

Denna uppsats Judehatet i Sverige - en undersökning om hur antisemitism kommer till uttryck i Malmö handlar om hur antisemitismen har utvecklats och fått ett starkt fotfäste i den svenska staden Malmö. Genom en teoretisk provtagning har jag valt antale intervjuade personer utifrån deras möjlighet att bidra med relevant kunskap. Jag har även använt mig utav en kvalitativ intervjumetod med tre informanter från den judiska församlingen i Malmö och jag har haft för avsikt att undersöka hur antisemitismen har utvecklats i Malmö och hur detta upplevs av judar. Genom olika artiklar och annan relevant litteratur har jag försökt utvidga det judiska perspektivet om hur stämningen i Malmö upplevs. Analysen belyser hur judar i Malmö upplever att antisemitismen kommer till uttryck och hur judefientligheten ökat i staden samt hur den pågående Israel-Palestinakonflikten påverkar de fientliga stämningarna i staden.

Bakgrund: Fysisk beröring ingår i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnära arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan härledas till fysiologiska processer såväl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring på ett omedvetet och oreflekterat sätt, med följden att patienter känner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1977 och 2011.

Kommunikation är en viktig faktor för att främja en trygg relation. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskors kommunikativa färdigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att främja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktsskötskor och sjuksköterskor i norra Sverige. Analys av fokusgruppsintervjuer genomfördes med en tematisk innehållsanalys.

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag.Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp;Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen?På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet och fram till idag?För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900?talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen.

Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård.

När man talar om barn i behov av särskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkänd gränsen i skolan eller har andra problem. Sällan eller aldrig nämns elever som är begåvade. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en kvalitativ intervjustudie med fem lärare på en och samma skola. Lärarnas beskrivning av begåvade elever är att de kan se helheter och sammanhang, de är kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. Många är verbala och de flesta socialt anpassade..

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.