En organisations värderingar beskriver för medlemmarna hur organisationen önskar att vara eller bli, vägleder medlemmarna om vilka beteenden som är önskvärda och om hur organisationens mål ska nås. En stark och enad organisationskultur där alla strävar mot organisationens mål kan endast uppnås genom att medlemmarna delar organisationens värderingar. I detta examensarbete har anställdas attityder till sin organisations värderingar undersökts. Mer specifikt, om de anställda upplever att det är viktigt att dela organisationens värderingar för att klara av sina uppgifter, om de delar organisationens värderingar och hur värderingarna kommer till uttryck i deras dagliga arbete. Tio intervjuer har genomförts med en yrkesgrupp i organisationen Samhall.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet. Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer.

Mitt val av examensprojekt är baserat på minutbildning inom produktdesign och mina intressen förmönster och illustration.Tankarna kring tänkbart projekt fann fotfäste närjag upptäckte Hotel Fox i Köpenhamn. Ett hotell varsinredning tar sig oändliga dekorativa uttryck bortom deflesta konventioner. Utifrån dessa grunder hittade jagmotivation och inspiration till att applicera mina tvådimensionellaintressen i ett för mig nytt sammanhangmed produktdesign.Projektet har varit av undersökande och experimentellkaraktär, där jag bearbetat dekoration i förhållandetill rumsliga ytor, med tapeter och schabloner somproduktreferenser. Min ambition har varit att få framett personligt präglat produktkoncept som innehartapetens monteringstekniska egenskaper och schablonmålningenssolitära uttryck. Jag har även strävat efteratt formge produkterna så att de har så få monteringsmomentsom möjligt och ej heller lämnar permanentavtryck på befintlig interiör.

Denna studie belyser hur kön samt hur heteronormativitet kommer till uttryck i två läroböcker, Samspråk 1 och Samspråk 2. Båda böckerna är avsedda för att användas i undervisning på sfi. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i de ovan nämnda läroböckerna, samt att analysera förekomsten av heteronormativitet och hur den i så fall kommer till uttryck. Undersökningen genomfördes genom närläsning av de valda texterna i böckerna, vilka sedan var i fokus för analysen. Förutom i två av de texter som analyserades kontrasterades kvinnor och män mot varandra, genom att de i olika beskrivningar eller påståenden fick stå som varandras motsatser.

I denna studie undersöker vi tre musiklärares syn på interpretation i en pop/rock-orienterad ensemblemiljö. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av verksamma ensemblelärare i gymnasieskola samt högskola.Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna är eniga om att interpretation är viktigt, oavsett vilket instrument lärarna spelar eller vilken genrepraxis de följer. Däremot skiljer sig metoderna åt när lärarna interpreterar beroende på instrument och sammanhang. I resultatet reflekterar de intervjuade lärarna över vad interpretation innebär och beskriver olika tillvägagångssätt för att implementera detta i undervisningen..

Denna studie syftade till att undersöka om Typ A-beteende utvecklades och förstärktes i yrkeslivet eller om det utvecklades i ett tidigare skede före personen hade påbörjat sin utbildning och bara hade vaga föreställningar om vad som skulle krävas i yrkesrollen. Typ A-beteende förkortat TAB karakteriseras av ett antal olika personlighetsdrag ett av de mer framträdande är att personen är extremt tävlingsinriktad och högpresterande. Urvalsramen omfattade tre yrkeskategorier i Västra Götalands län. Deltagarna från de tre yrkeskategorierna var 21 polismän 14 lärare och 16 ingenjörer. Deltagarna fick genomföra ett av författaren egenkomponerat test för denna undersökning.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-Verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner? Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-Verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Bakgrund: Varje år drabbas runt 30 000 svenskar av stroke och nästan en tredjedel av dem får afasi. Afasi innebär en förlust eller försämring av språksystemet som förekommer efter en hjärnskada. Patienter med afasi upplever detta tillstånd som en förlust av sin autonomi vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att vårda någon som drabbats av afasi ställer särskilda krav på sjuksköterskan, både för att hitta nya vägar till kommunikation och för att kunna ge en så god vård som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva komponenter som kan påverka kommunikationen med patienter som drabbats av afasi efter stroke utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar, publicerade mellan åren 2000- 2012, ingår. Valda artiklar berör kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter som drabbats av afasi efter stroke.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.  Frågeställningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT.

Studiens syfte är att undersöka det berättelsebara i förskolebarns lärprocesser i språkande, läsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer används tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar språkets innehåll utifrån det som överraskar och ifrågasätter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berättelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det oväntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhället där barnen får möjlighet att fortsätta undersökandet i nya kontexter och konstellationer.