Kommunikation vid psykisk ohälsa, strategier vid språkbarriärer
en litteraturstudie
NurseCommunicationPsychiatryLanguage barriersInterpreterSjuksköterskaKommunikationPsykiatriSpråkbarriärerTolk
Svensk sjukvård möter alltfler immigranter och asylsökande som lider av psykisk ohälsa. Inom psykiatrivården är kommunikation av extra stor vikt och talar patienter och sjukvårdspersonal inte samma språk uppstår lätt kommunikationsbarriärer. Genom denna kvalitativa litteraturstudie har användbara kommunikationsstrategier och viktiga komponenter för en god kommunikation identifierats genom innehållsanalys. Dessa rör bemötande, information och stöd/hjälp. Av vikt är att sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal visar intresse, lyssnar, visar empati och visar på kulturell förförståelse vid psykiatrisk vård. Patienterna önskar uppmuntran till att hålla kontakt med vänner och att delta i gruppaktiviteter. De behöver hjälp att utveckla intressen och se möjligheter. När kommunikationen brister, såsom vid språkbarriärer, kan viktig information missas vilket är farligt och ibland irriterande för både personal och patienter. Vården blir mer tidskrävande och av sämre kvalitet. De mest använda kommunikationsstrategierna har identifierats: professionell tolk på plats, professionell telefontolk, flerspråkig sjukvårdspersonal, anhöriga som tolk, övriga verbala strategier och icke-verbala strategier. Strategierna upplevs som olika effektiva av sjukvårdspersonal och patienter. De professionella tolkar som finns används inte alltid på grund av att det anses tidskrävande att anordna tolksamtal, okunskap om tolkanvändning samt kostnaden. Anhöriga träder ofta in och tolkar och vid dessa tillfällen kan det hända att viktig information inte når fram och att egna åsikter vävs in. Några föredrar ändå anhörigtolk då de inte känner att det kan lita på tolkens tystnadsplikt. Teoretisk anknytning för litteraturstudien görs till Antonovskys KASAM, Känsla av Sammanhang.