I denna uppsats undersöks tre läroböcker i ämnet religion: en för år 4?6, en för år 6?9 och en för gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av variablerna röst och kausalitet samt att jämföra böckerna med varandra. Även läsbarheten har jämförts efter LIX-värdesmodellen. Materialet för undersökningen består av ett avsnitt i vardera av de tre läroböckerna, vilka alla behandlar hinduismen. Böckerna har samma författare men riktar sig till olika åldrar. Variabeln röst har mätts med hjälp av tre begrepp.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Bakgrund: Omvårdnad är ett ord som kan ha flera olika betydelser, det kan vara ett verb som något man utövar eller en synonym med kunskap som något som erhålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och undersköterskor ansåg inbegripas av begreppet omvårdnad och ?god omvårdnad? samt vad för arbetsuppgifter de olika yrkeskategorierna utförde inom ramen för omvårdnad. Metod:Individuella intervjuer av tre sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats handlar om hur presens particip fungerar syntaktiskt isvenskt skriftspråk. Genom sökningar huvudsakligen i Stockholm-Umeå-korpusen Suc II, men även i Parole, hämtas drygt 800 exempel påhur presens particip används i svenskt skriftspråk. Dessa particip delasupp i undergrupper beroende på vilken syntaktisk funktion de har:huvudord i nominalfras, attribut, bundet och fritt predikativ, adverbialoch predikativt attribut. Det sistnämnda redovisas tillsammans med frittpredikativ.Frågan om de presens particip som fungerar attributivt har adjektiviskeller verbal betydelse undersöks. Denna bestäms genom att de attributsom har verbal betydelse antas kunna skrivas om till en relativsats.Resultatet visar bl.a.

Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

The central goal of this study was to compare statements of the minister of migration in power in 1994 with those of the minister of migration in 2006. The statements reflect two peaks of refugee immigration in connection to the war in former Yugoslavia and the present war in Iraq. The study analyses the statements in a critical discourse analysis framework. More specifically the aim was to find out if there were any discursive differences in these statements and how they might manifest themselves in society. The material was composed of 12 texts, 6 for each period originating from Swedish newspapers and from the ministers' public speeches.

Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Det var under 1700-talet som genombrottet för kokböcker i Sverige kom. Under den här tiden skrevs det fortfarande kokböcker för överklassen, men allt mer började det komma kokböcker som hade en handboksliknande utformning med anvisningar för både mat och olika delar av hushållsarbetet. Under 1700-talet förekom det i kokböcker tre verbformer, imperativ, s-passiv och aktiv presens. Dock hade s-passivt tagit överhanden mot slutet av 1700-talet och detta sätt att skriva recept gällde fram till cirka 1900-talet, då det sker en återgång till att använda imperativ i receptskrivningen.Idag är intresset för mat och måltidslitteratur stort i Sverige och övriga världen. Varje dag säljs det nästan 1,5 miljoner böcker om detta ämne runt om i världen.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

I denna uppsats undersöks nollinstansiering av objektsargument tillverben läsa och döda. Med andra ord undersöks användning av dessaverb utan uttryckt objekt, som i Erik låg på sängen och läste ochrökning dödar.Syftet med uppsatsen är tudelat. Det ena syftet är att undersöka vilkagrammatiska konstruktioner som förekommer tillsammans med verbenläsa och döda när objekten är nollinstansierade enligt indefinitnollinstansiering (INI) och definit nollinstansiering (DNI) (Fillmore1986). Det andra syftet är att undersöka om INI och DNI är sinsemellanlika vanligt i detta material, eller om den ena typen av nollinstansieringär vanligare än den andra. Varken de samförekommandekonstruktionerna eller fördelningen mellan INI och DNI har undersöktssystematiskt och empiriskt i tidigare studier.

Uppsatsens huvudsyfte är att föra förståelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och fler, i svenska språket, en liten bit framåt.Uppsatsens bisyfte är dels att föra förståelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och mera framåt, dels att föra förståelsen av vilkakriterier som styr valet mellan fler och flera framåt. För att genomföradetta använder jag mig av två verktyg: empiri och introspektion.Materialet är hämtat från Gp03a och består av 679 meningar.Materialet har analyserats syntaktiskt, semantiskt och fonologiskt. Vidden syntaktiska analysen har jag ur materialet urskiljt fem nominalakonstruktionstyper och en adverbiell konstruktionstyp. Jag har ävengjort en sammanräkning av vilken satsledsfunktion som frasen sommyckenhetspronomenet ingår i har. Den semantiska analysen hargenomförts genom att konstruktionens substantiv kategoriserats enligten semantisk analysmodell som baseras på Svenska AkademiensGrammatik (Teleman et.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare.Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s.

The purpose of this thesis is to investigate if there are any differences regarding syntactic complexity in written language between persons with (phonologically based) reading and writing difficulties and a control group. Earlier research has pointed to such a difference, indicating that texts written by subjects with reading and writing difficulties display a lower grade of syntactic complexity than text written by control groups.Two texts each from 48 subjects (24 from each category) were collected. The subjects were divided in two age groups, one consisting of 15-year-olds and the other of university students (adults in various ages). The subjects were selected through a word decoding test and a spelling test, where the lowest performing formed the group of reading and writing difficulties and the highest performing formed the control groups. All subjects had Swedish as their mother tongue.The syntactic aspects studied were number of words per syntactic sentence (Sw.