Mer, mera, fler, flera. En studie av några komparativa myckenhetspronomen
Uppsatsens huvudsyfte är att föra förståelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och fler, i svenska språket, en liten bit framåt.Uppsatsens bisyfte är dels att föra förståelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och mera framåt, dels att föra förståelsen av vilkakriterier som styr valet mellan fler och flera framåt. För att genomföradetta använder jag mig av två verktyg: empiri och introspektion.Materialet är hämtat från Gp03a och består av 679 meningar.Materialet har analyserats syntaktiskt, semantiskt och fonologiskt. Vidden syntaktiska analysen har jag ur materialet urskiljt fem nominalakonstruktionstyper och en adverbiell konstruktionstyp. Jag har ävengjort en sammanräkning av vilken satsledsfunktion som frasen sommyckenhetspronomenet ingår i har. Den semantiska analysen hargenomförts genom att konstruktionens substantiv kategoriserats enligten semantisk analysmodell som baseras på Svenska AkademiensGrammatik (Teleman et. al 1999). Den fonologiska analysen har utförtsgenom att inledningsgrafemet av efterföljande ord har studerats.Resultaten och tolkningen av resultaten visar i stora drag attuppfattningen av referenten som individuativ eller dividuativ på olikasätt verkar vara det avgörande kriteriet för valet mellan mer och fler.Detta verkar även gälla för konstruktioner där mer och fler tidigarebeskrivits som lexikaliserade förbindelser (t.ex. mer än trettio skivor).Valet mellan mer och fler kan understundom även bero på antaletdividuativa betydelsekomponenter hos substantivet. Valet mellan meroch mera kan i en konstruktion ha fonologiska orsaker. Valet mellan fleroch flera kan i vissa fall bero att tidsangivande substantiv bildarlexikaliserade fraser med positivt flera så att en blockeringseffektuppstår för flera med relativ betydelse.Vidare kan även valet av mer i adverbfraser ha att göra med attadjektiv och verb uppfattas som dividuativa (detta är dock endast ettresonemangsförslag som saknar närmare empirisk analys).