Fetma är ett samhällsproblem i alla åldersgrupper på många håll i världen. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge både fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhället är risken för fetma ökad eftersom det finns nästintill obegränsad tillgång till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven på fysisk aktivitet är låga..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.

Denna uppsats handlar om ett antal individers upplevelse av att använda en diet för att modifiera kroppen eller att genomföra en mer djupgående och bestående livsstilsförändring. Uppsatsen berör dieter i allmänhet men LCHF i synnerhet. Syftet är att belysa faktorer i ett modernt samhällsklimat som medverkande till individuellt beslutsfattande. Respondenternas berättelser lyfter fram olika faktorer som påverkat deras val av kostkontroll. Uppsatsen har en explorativ och deskriptiv prägel och med hjälp av teorier, intervjuer och internetundersökningar, söks svar på vilka faktorer i samhället och hos individerna själva som bidrar till valet av att börja använda en diet, samt vilken diet man väljer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;? Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?? Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?? Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd?MetodDen longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer.ResultatResultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna.

Många barn och ungdomar har idag en livsstil som innebär hög grad av fysisk inaktivitet ochohälsosamma matvanor. Denna livsstil har bidragit till att var fjärde tioåring i Sverige äröverviktig och 3-5% lider av sjukdomen fetma. Fysisk inaktivitet och övervikt kan få allvarligakonsekvenser för både individ och samhälle. Det är därför av stor vikt att satsa på förebyggandeoch hälsofrämjande insatser till barn och ungdomar for att skapa och bevara en god livsstil.Hälsan i Sverige är ojämnt fördelad och genom att rikta insatser till skolan har man möjlighet attnå alla barn och därmed utjämna ohälsan på lång sikt. Tidigare studier visar att skolbaseradeinsatser kan ge goda effekter i det förebyggande arbetet mot övervikt och fysisk inaktivitet.

The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme?s concepts ?goal rational? and ?education oriented? schools..

Bakgrund: Depression är vanligt förekommande och forskning visar att kosten har betydelse för hur vi mår. Intresset för sambandet mellan kost och depression har ökat, men fortfarande saknas viktig information om kostvanor hos denna målgrupp.Syfte: Studiens syfte var att kartlägga kostvanor vid nedstämdhet alternativt depression hos individer över 15 år och relatera dessa till Svenska Näringsrekommendationer, för att införskaffa en översiktlig bild samt ge anvisning om eventuella förbättringsområden.Metod: En kvantitativmetod valdes i form av en enkätundersökning, med sex områden i fokus. Enkäten distribuerades via vårdgivare och fanns även tillgänglig via Internet. Inhämtat data analyserades via SPSS Statistics Desktop V22.Resultat: Hälften av respondenterna uppfattade sin kosthållning som ohälsosam. Mindre än hälften följde Svenska Näringsrekommendationer om tre större mål per dag.

Benskörhet - Osteoporos är en sjukdom som ökat lavinartat. Idag finns ingen bot, även om forskarna har gjort stora framsteg. En vanlig åsikt är att osteoporos är resultatet av förlorad benmassa, vilket inträffar när människan åldras. Har inte individen nått upp till sin optimala mängd benmassa (peak bone mass) under uppväxten, kan de drabbas av osteoporos utan accelererande benförlust Forskarna menar att den enskilde individen kan till en stor del påverka hur skelettet utformas. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa riskfaktorer och preventiva åtgärder för barns och ungdomars benhälsa.

Benskörhet - Osteoporos är en sjukdom som ökat lavinartat. Idag finns ingen bot, även om forskarna har gjort stora framsteg. En vanlig åsikt är att osteoporos är resultatet av förlorad benmassa, vilket inträffar när människan åldras. Har inte individen nått upp till sin optimala mängd benmassa (peak bone mass) under uppväxten, kan de drabbas av osteoporos utan accelererande benförlust Forskarna menar att den enskilde individen kan till en stor del påverka hur skelettet utformas. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa riskfaktorer och preventiva åtgärder för barns och ungdomars benhälsa.

Fetma ökar alltmer över hela världen och i dess fotspår följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, är att vi lever ett mer stillasittande liv än tidigare och att vår kost blir alltmer energirik. När det gäller barn och ungdomar ses ännu större sjukdomsrisker, om man redan som ung är överviktig. Lek som innefattar någon form av fysisk aktivitet tenderar att minska bland barn i alla åldersgrupper. Fetma är en sjukdom medan övervikt inte är det, men vid övervikt är risken större att utveckla fetma.

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

BAKGRUND: Autism ingår i begreppet autismspektrumstörning och kan innebära mentala, sensoriska och sociala nedsättningar. Det kan även innebära ett begränsat ätbeteende, enformigt kostintag samt gastrointestinala problem. Att tillämpa elimineringskost och utesluta gluten samt mjölk kan ge symptomlindring. Dock är studier inte entydiga om behandlingen ger effekt. Vid elimineringskost kan närings- och energibrist uppstå.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka föräldrarnas upplevelser av en gluten- och mjölkfri diet som behandlingsform för barn med autism.METOD: Kvalitativa intervjuer baserade på en semistrukturerad frågeguide har genomförts.

Idrottare som är aktiva på elitnivå är unika ur ett näringsfysiologiskt perspektiv på grund avden mycket omfattande träningen. Om en idrottare har ett för lågt energiintag i samband medhård träning försämras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever på idrottsgymnasium kan räknas som elitidrottare, då de i regelär aktiva på en mycket hög nivå. Studier visar att många av dessa ungdomar har för dåligkunskap om kost och därigenom har ett alltför lågt närings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonåringar somstuderar på riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fått någon utbildning inom området.En enkätundersökning genomfördes på två riksidrottsgymnasier i Västergötland, där totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, där 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades få mer än 65 % rätt på enkätenskunskapsfrågor.

Bakgrund Den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetet och situationen där har en ansenlig inverkan på energiintag och energiförbrukning. Bra kosthållning är viktigt för de anställdas hälsa och säkerhet och kan leda till minskad sjukfrånvaro och färre olyckor.Syfte Att utforma kostråd och måltidsförslag gällande maten på arbetet till anställda inom väg- och anläggningsarbete vid Svevia. Råden och förslagen skulle baseras på de anställdas intresse respektive kunskap kring kost, samt anpassas till hur måltiderna och måltidsförhållanden på arbetsplatsen såg ut.Metod En enkätstudie med 200 slumpmässigt utvalda arbetare genomfördes för att få en bild av de anställdas kostkunskaper och måltidsförhållanden på arbetet. Vid utarbetandet av kostråden och kostinformationen samlades fakta in från böcker och Internet. Framtagna måltidförslag näringsberäknades, provlagades och bedömdes utifrån smak, konsistens, utseende, tillagningsförfarande, kvalitet efter frysning och återuppvärmning samt portionsstorlek.

I dagens samhälle finns det en uppsjö av olika trenddieter som förespråkas i medier. En av de senaste årens mest uppmärksammade kosthållning är glykemisk index. I en värld där medier har stor makt att förmedla olika beskrivningar av verkligheten blir det därför intressant att undersöka vad medierna egentligen kommunicerar genom sin framställning av GI. Syftet med uppsatsen är att analysera hur GI framställs i svensk morgon- respektive kvällstidning och vilka föreställningar och normer om kost som denna föreställning kommunicerar. Studien består av en kvalitativ medietextanalys av redaktionella artiklar tagna ur kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Dagens Nyheter mellan 1997-03-01 och 2006-12-31.