Begreppet ortorexia nervosa har uppmärksammats inom både forskning och mediaoch framstår vara ett svårdefinierat begrepp under utveckling. Den kunskap ochinformation som förmedlas gällande fenomenet kan komma ha stor betydelse förmånga inom framförallt hälso- och träningsbranschen och idrottsrörelsen. Syftet medstudien är därför att beskriva och belysa hur ortorexia nervosa framställs i de tvåbefintliga böckerna utgivna av Broadway Books och SISU idrottsutbildarna. Analysav materialet utfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och för att avgränsaböckernas omfattande innehåll gjordes ett aktivt val att fokusera på symtom,orsak/påverkan samt beteenden och tankar. Utifrån analysen skapades sex kategoriersom visar på hur böckerna beskriver ortorexia nervosa.

Bakgrund: Hälsan påverkas av riskfaktorer så som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer så som; fysisk aktivitet, fiberrik och näringsrik kost. De största hälsoeffekterna från fysisk aktivitet uppnås när en fysisk inaktivitet övergår i någon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess ätbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever är och hur deras ätbeteende ser ut. Det finns underlag som påpekar att ungdomar är medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och äta hälsosamt, men det finns få undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet är för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhålla sig till sitt ätbeteende Syfte: Få en uppfattning om hur några gymnasieelevers medvetenhet till olika hälsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och ätbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillämpning av dessa hälsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom två fokusgruppintervjuer genomfördes på åtta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige.

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor.

Detta är en studie om föräldrars tankar om maten som serveras barnen i förskolan samt vilka åsikter de har om förekomsten av sötsaker och sötade produkter. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar till barn från två olika förskolor i en kommun. Tre föräldrar på varje förskola fick svara på frågor om deras tankar om maten på förskolan och vad de har för inställning till att det serveras sötsaker på förskolan.          Flera undersökningar visar att socker inte är bra ur hälsosynpunkt. Sötsaker är en bidragande orsak till flera ohälsosamma tillstånd och sjukdomar. De flesta av föräldrarna var eniga om att det var bra att erbjudandet av sötsaker i förskolan minskat.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor.

En förutsättning för att kroppen ska må bra är att man befinner sig i energibalans. Det är en viktig del för att kunna prestera och få en positiv utveckling med sin träning. Vid träning är kolhydrater och fett de största energigivarna. Efter ett hårt träningspass är kroppens glykogenlager tömda och behöver fyllas på. För optimal återhämtning bör kolhydrater samt en liten mängd protein intas direkt efter träningspasset.

Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser på sin kropp med tanke på de ideal som vi har i samhället i dag. Genom en kvantitativ studie har jag även undersökt vilka erfarenheter och föreställningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som påverkar dessa erfarenheter och föreställningar hos dessa tjejer. Media samt vänner och familj är de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. Därefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ självbild kan få när det gäller tjejernas hälsa. Anorexi, bulimi och benskörhet är några av de konsekvenser som nämns.

Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan, vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad och boendeform. Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193). Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning skapades ett bortfall.

Som SPA-terapeuter kommer vi att arbeta mycket med huden och få mycket frågor på hur man tar hand om sin hud på bästa sätt. Därför vill vi studera samband mellan hud och näringsämnen i kosten för att se om kosten kan påverka hudtillståndet. Vår fråga är därför påverkas huden av fett, kolhydrater och protein i kosten?Vi undersöker tre av våra största näringsämnen vilka är kolhydrater, protein och fett genom att titta på vetenskapliga artiklar som har gjorts inom området..

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

En fungerande syra-basbalans är essentiell för en god hälsa. Serumets pH-värde bör ligga inom intervallet 7,35-7,45, och för att uppnå det har kroppen flertalet buffertsystem. Om pH-värdet hamnar utanför intervallet orsakas sjukdom, vid ett högre pH uppkommer alkalos, medan ett pH-värde under det normala orsakar acidos. Det finns även ett tillstånd som benämns metabolisk acidos, vilket inte är klassat som en sjukdom, men som inträffar när sura metaboliter ansamlas i blodet. Metabolisk acidos vållas av en över-vägande surgörande diet. Livsmedel är antingen syra- eller basbildande.

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.