Sökresultat:
307 Uppsatser om Varumärkets krafter - Sida 19 av 21
Urinsten hos marsvin
Urolithiasis hos marsvin Àr relativt vanligt förekommande (Hawkins et al., 2009; Hoefer, 2004; Gaschen et al., 1998; Riggs, 2008; OŽRourke, 2004; JolaŽnkai et al., 2006). Incidensen Àr 1,3- 5,2 % (Fehr et al., 1997).
Etiologin bakom urinsten hos marsvin Àr i dagslÀget till stor del okÀnd (Hawkins et al., 2007; Hawkins et al., 2009; Hoefer, 2006; Redrobe, 2010). Detta Àr Àven anledningen till att en effektiv medicinsk behandling för djurslaget saknas (Hoefer, 2004). DÄ marsvin, till skillnad frÄn de flesta andra djurslag, har basiskt urin (Redrobe, 2010; Hoefer, 2006; OŽRourke, 2004) har man inte kunnat bevisa nÄgon effekt av stenupplösande lÀkemedel, som t.ex. kalciumcitrat.
En dynamiskt fungerande arbetsgrupp : en fallstudie inom administration
PÄ ett vis Àr grupper för organisationen vad elden var för vÄra förfÀder, om de förstÄs och anvÀnds rÀtt, utgör de anmÀrkningsvÀrt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstÄs eller anvÀnds felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstÄ spontant, och i likhet med elden Àr de farligast nÀr de ignoreras. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera förbÀttringsomrÄden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, dÀr ett förbÀttringsomrÄde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbÀttringsomrÄde som valts Àr att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gÄ till utifrÄn mÄlen:1)     Vad medarbetarna upplever Àr bra2)     Vad medarbetarna kan utveckla3)     Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att fÄ svar pÄ mina inledningsfrÄgor: vilka faktorer pÄverkar att jag som mÀnniska/medarbetare kÀnner att jag tillhör en arbetsgrupp som nÄr resultat och Àr en del av min helhet? Vad Àr det gruppen behöver för att kunna uppnÄ effekten av att vara en vÀl fungerande och dynamisk arbetsgrupp. För att uppnÄ syftet och mÄlet har en fallstudie genomförts dÀr samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fÄtt besvara en enkÀt/frÄgeformulÀr vid ett gemensamt tillfÀlle. EnkÀten har bestÄtt av bÄde öppna och fasta frÄgor och utgör kvalitativ forskning.
PĂ„ modernitetens rand - om EU: s audiovisuella politik och diskursen om MEDIA
Bakgrund: Den europeiska unionen Àr idag en realitet. Mycket har hÀnt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpÄ det för hundra Är sedan lÄg en rÀcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fÄtt stora konsekvenser bÄde för vÀrldspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran Àr hur detta kunnat ske. Hur kan vÀrlden förÀndras pÄ ett sÄ radikalt sÀtt pÄ bara nÄgra Ärtionden? Hur har övergÄngen frÄn nation till union kunnat gÄ sÄ snabbt? Vilka verklighetsansprÄk ligger bakom den bild av vÀrlden som presenteras utifrÄn EU.MÄl: För att analysen ska kunna sÀgas vara lyckad bör frÄgor som hur den bild av vÀrlden som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna vÀrldsbild hÀmtar legitimitet samt hur dessa diskurser Àr relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har anvÀnts som bÄde teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt.
FrÄn folkmord till pressfrihet? : En studie av medieklimatet i Rwanda 19 Är efter folkmordet
1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som vÀrlden har skÄdat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den hÀr studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 Är efter att folkmordet startade, under vÄren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav tvÄ exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. FrÄgestÀllningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur pÄverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien anvÀnds dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.
Staten och frivilligorganisationerna - vem tillhandahÄller vÀlfÀrden?
Den svenska vÀlfÀrden förknippas ofta med en vÀl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har vÀlfÀrdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat pÄ att det stöd och den trygghet som systemet förvÀntas tillhandahÄlla, inte Àr tillrÀckligt. FöretrÀdare frÄn frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren frÄn Riksförbundet barnens rÀtt i samhÀllet, Göran Harnesk, anser att vÀlfÀrden Àr under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel vÄldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istÀllet lÀggs pÄ frivilliga organisationer. Den svenska regeringen Àr en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess mÀnniskosyn: ?MÀnniskan Àr en social varelse, och som samhÀllsvarelser Àr vi alla beroende av varandra./../Frihet, jÀmlikhet och solidaritet Àr vÀrdeord som ytterst handlar om den enskilda mÀnniskans liv.
Hur myndigheter hanterar stora förÀndringar : FISK i fokus
Bakgrund och Problem: Dagens samhÀlle förÀndras stÀndigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förÀndringar Àr att de berörda stÀndigt mÄste anpassa sig för att utvecklas med förÀndringen. FörÀndringarnas baksida Àr att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dÄligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förÀndringsprocesser kan detta motverkas. Externa förÀndringar kan exempelvis vara nya lagar.
JÀmförelse av vertikala krafter mellan hov och underlag vid nedsittning och lÀttridning i trav hos hÀst :
Equestrian sports and the interest in horses have existed for hundreds of years. It is only in the last thirty years the technological development have enabled closer studies of equine locomotion. The production of both soft- and hardware that manages to capture and analyze the fast movement of the horse has resulted in a large increase in locomotion research.
Even though the interest in horses and the different disciplines they compete in is great, there is a small understanding in how the rider influences the movement of the horse in different types of training.
There are several studies available where horses moving freely without the influence of a rider have been studied. What happens with locomotion and ground reaction forces when a rider and equipment are added is not well studied.
The objective of this study was to investigate if there are any differences in the ground reaction forces between sitting and rising trot.
The study contained seven horses. Six Grand Prix dressage horses and one dressage horse competing at intermediate level.
Flygindustrins utveckling efter lÄgprisbolagens intÄg : Marknadsanalys av den europeiska flygindustrins strukturella utveckling efter avregleringen
Bakgrund: Den globala luftfarten har under en lÀngre tid ökat med avseende pÄ antalet resenÀrer. Sedan 1990-talet har en avreglering av den Europeiska marknaden trÀtt i kraft. Avregleringen har gjort det möjligt för nya flygbolag att etablera sig och fritt konkurera med tidigare etablerade flygbolag. TvÄ typer av flygbolag har vuxit fram sedan avregleringen, etablerade traditionella nÀtverksflygbolag, samt nya lÄgprisbolag. LÄgprisbolagen konkurrerar med pris medan de traditionella nÀtverksbolagen konkurrerar med en högre grad av differentiering.Syfte: Denna studie syftar till att utreda hur den europeiska flygindustrins struktur och konkurrensförhÄllanden utvecklats sedan avregleringen.
Strategisk ekonomistyrning i ett kunskapsföretag
Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle pÄ ett mer nyanserat sÀtt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för kÀnsla och intuition. Strategier Àr verktyg att nÄ drömmar om framtiden och det Àr dÀrför rimligt att anta att kÀnsla och intuition finns med som en stark bestÄndsdel. Denna studie utgÄr frÄn Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundlÀggande teorigrund Àr Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har anvÀnt denna. Dessa tvÄ modeller har sammanfogats till en analysmodell.
Skadeutredning och glidningskontroll av jÀrnvÀgsbro 3500-3424-1 : En underbyggnad pÄ villovÀgar
Trafikverket förfogar över nÀrmare 4000 jÀrnvÀgsbroar i olika skick och Älder runt om i landet. BestÄndet Àr i stÀndigt behov av underhÄll och erfordrar kontinuerliga kontroller. Den hÀr rapporten Àr utformad som en skadeutredning pÄ en enkelspÄrig jÀrnvÀgsbro söder om Solvarbo i SÀter kommun. JÀrnvÀgsbron Àr i drift och hÀr passerar över 10 000 tÄg/Är. Allt frÄn snabbtÄg till godstÄg.
Snacket om pressen! : En undersökning av debatten kring det svenska presstödet
SAMMANFATTNINGINTRODUKTION:Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rĂ€dda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r om stödet snedvrider konkurrensen pĂ„ dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och vĂ€rnar om en mĂ„ngfald av tidningar. Vad Ă€r det som skiljer debattörerna i synen pĂ„ dagspressens marknadsförutsĂ€ttningar? Vilka ideologiska övertygelser Ă€r det som hĂ„ller debatten vid liv och vilka olika innebörder lĂ€gger debattörerna i begreppen mĂ„ngfald och konkurrens?MĂ
L:Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.
Uppkomst av plastiska krympsprickor: Ny försöksuppstÀllning och inverkan av cementtyp och vindhastighet
Orsaken till tidig sprickbildning i nygjutna betongplattor Àr ofta den plastiska krympningen. Plastisk krympning uppstÄr under de första timmarna efter gjutning i samband med att betongen utsÀtts för tidig uttorkning. DÄ Àr fortfarande betongen form- och vibreringsbar och det egentliga hÄrdnandet har inte pÄbörjats. I de fall krympningen utsÀtts för mothÄllande krafter kan dragspÀnningar uppstÄ i massan och sprickor kan uppkomma. Den plastiska krympningen antas bero av tvÄ samtidiga vattentransporter i betongmassan, nÀmligen avvattning (vattentransport frÄn provkroppens inre delar till ytan) och avdunstning (vattenavgÄng frÄn ytan).
Brottsoffer eller gÀrningsperson? : Om de grova fridskrÀnkningsbrotten och rÀtten att försvara sig
Bakgrund och Problem: Dagens samhÀlle förÀndras stÀndigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förÀndringar Àr att de berörda stÀndigt mÄste anpassa sig för att utvecklas med förÀndringen. FörÀndringarnas baksida Àr att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dÄligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förÀndringsprocesser kan detta motverkas. Externa förÀndringar kan exempelvis vara nya lagar.
Hydratationssprickor i vÀggkonstruktioner av betong: sprickriskklassificering för WSP Byggprojektering
Hydratationssprickor i betong behandlas vanligtvis vid arbete med grövre konstruktioner. Det Àr av stor vikt att behandla dessa Àven i tunnare konstruktioner sÄsom vÀggar i hus och industrier, Bernander (1998). Uppkomna sprickor kan bland annat pÄverka konstruktionens hÄllbarhet, bestÀndighet, ljudisolering, tÀthet, utseende och komfort, Bernander (1998). PÄ grund av detta Àr det viktigt att i ett sÄ tidigt skede som möjligt kunna bedöma om risk för sprickbildning föreligger. Examensarbetet behandlar riskklassificering av hydratationssprickor i vÀgg-konstruktioner av betong och har utförts pÄ uppdrag av konsultföretaget WSP Byggprojektering Hydratationssprickor beror pÄ flera olika orsaker, men grunden till sprickornas uppkomst Àr den vÀrmeutveckling som sker dÄ betongens huvudkomponent cement kemiskt reagerar med vatten.
Stabilisering av höga trÀhus: koncept och
förskjutningskontroll
PĂ„ senare tid har man börjat satsa pĂ„ utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limtrĂ€ för bostadshus i flera vĂ„ningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva trĂ€vĂ€ggar finns redan, men Ă€ven dessa har utvecklingspotential. Ett omrĂ„de som behöver studeras Ă€r stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkstomme med stabiliserande diagonaler. Just nu Ă€r hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De Ă€r tvĂ„ likadana 5œ-plans trĂ€hus.