DIAMOND Àr ett dokumenthanteringssystem som har utvecklats av Sogeti och anvÀnds för att generera och distribuera rapporter till fördefinierade destinationer. DIAMOND anvÀnder sig av en databas för att lagra referenser till de destinationer som rapporten skall hamna pÄ och rapportmallar som rapporten skall generas utefter. För att konfigurera databasen har Sogeti ett grÀnssnitt men det anses som svÄranvÀnt. VÄrt uppdrag var att skapa ett nytt mer lÀttanvÀnt grÀnssnitt till databasen som anvÀnds av DIAMOND. Under projektets gÄng kom det Àven fram önskemÄl att kunna se historik över de rapporter som genererats av DIAMOND.Vi har gÄtt frÄn att skapa tvÄ olika designförslag till att skapa prototyper baserade pÄ dem.

 SAMMANFATTNING: Att skiljas/separera Àr inget ovanligt i Sverige. Som socialarbetare kan vi möta mÀnniskor som befinner sig i kris efter en skilsmÀssa/separation. Dessa mÀnniskor kan vi komma i kontakt med pÄ olika arenor, exempelvis inom familjerÄdgivningen och familjerÀtten. Syftet med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur mÀn och kvinnor som genomgÄtt en skilsmÀssa/separation upplevt denna samt hur de hanterat situationen. Utöver genomgÄngen av tidigare forskning gjordes sex kvalitativa intervjuer med tre mÀn och tre kvinnor som gÄtt igenom en skilsmÀssa/separation.

I dagens samhÀlle söker sig mÀnniskor till upplevelser samtidigt som resande i ett globalt perspektiv ökar. För att konkurrera pÄ den globala marknaden och för att följa utvecklingen sÄ har en nationell strategi för svensk besöksnÀring tagits fram. Strategin kallas Vision2020 och fokuserar pÄ destinationsutveckling samt utveckling av exportmogna produkter för att öka Sveriges attraktionskraft och fÄ fler resenÀrer att besöka Sverige. Denna studie fokuserar pÄ hur kreativitet kan anvÀndas för att skapa mer innovativa produkter. Syftet Àr att undersöka hur ett innovationsverktyg kan utformas utifrÄn kreativitetsteori och empiri för produktutveckling Ät smÄföretag inom besöksnÀringen i Swedish Lapland.

Kan egentligen ett varumÀrke bli för berömt? SÄ pass berömt att det förlorar sin varumÀrkesrÀttsliga ensamrÀtt? VarumÀrket spelar en allt större roll i ekonomin och i samhÀllet. Företagen vill stÀndigt nÄ konkurrensfördelar genom att försöka sÀkerstÀlla en marknadsposition med vÀl ansedda och berömda varumÀrken. VarumÀrkesrÀtten har anpassat sig efter denna ordning genom att utvidga skyddet för kÀnda varumÀrken. Samtidigt Àr det nÀstan uteslutande vÀlkÀnda varumÀrken som förlorar sitt varumÀrkesskydd genom degeneration.

Syftet med studien var att förstÄ hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i Äldern 8-11 Är upplevde att en dyslexidiagnos skulle stÀllas, logopedens diagnostisering, överlÀmnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efterÄt pÄverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras förÀldrar insamlades information och analyserades utifrÄn studiens problemformulering och frÄgestÀllningar. I vÄr studie sÄg vi att det Àr en lÄng process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas kÀnslor inför diagnosen ofta Àr motstridiga och mÄnga. Samtliga elever har negativa kÀnslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vÄr studie har velat berÀtta om dyslexin för sina kamrater.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur medarbetare upplever ett förÀndringsarbete i en organisation. Det handlar Àven om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förÀndringsarbete. Upplevelserna av ett förÀndringsarbete har studerats utifrÄn olika faktorer sÄsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att anvÀnda mig av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrÄn en kvalitativ ansats.

Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrÀvande uppgifter, vilket lett till större fokus pÄ anvÀndningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder Àr ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den mÄste anpassas för att ge optimal hjÀlp och vÀgledning till en enskild verksamhet.Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och anvÀnds inom ett företag, samt vilka problem som Àr förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.Resultatet visar att processen inte anvÀnds i sin helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att lÀssvaga elever pÄverkas av sina lÀssvÄrigheter inom matematiken samt hur lÀrarna hanterar de problem som uppstÄr för att hjÀlpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrÄgor. Resultatet visar att svag lÀsförmÄga pÄverkar eleven inom matematiken men ocksÄ inom andra Àmnen. Inom matematiken pÄverkas eleven sÀrskilt vid lÀstal samt vid problemlösning om eleven lÀmnas ensam med en text som den inte klarar av att lÀsa eller tyda. För att stödja eleven kan lÀraren eller nÄgon annan lÀsa texten eller sÄ arbetar eleverna i grupp dÀr samarbetet mot resultatet Àr viktigast, inte att kunna lÀsa texten.

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter prÀglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrÄn nÀmnda teori, nÄgot som inte pÄ ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera Àr folkmordet som utspelades i Rwanda Är 1994. Med utgÄngspunkt frÄn olika författare och forskare, med konstruktivistisk instÀllning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlÀngning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen Àr: historiken, socioekonomiska aspekter och den rÄdande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan tvÄ folkgrupper till stor del uppstÄr utifrÄn dessa faktorer och kan i förlÀngning leda till ett folkmord. DÀrtill visar vi pÄ att sÄvÀl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

En Urban AllmÀnning pÄ Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostÀder, T-bana och kontor .StrÀcker sig över en 150 m lÄng slits pÄ gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostÀder stÀllda ovanpÄ som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvÄningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det Àr den som Àr den urbana allmÀnningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad pÄ c:a 6 meter frÄn början av sockelvÄningen till slutet. DÀrför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra vÄningsplan i vÀstra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.FrÄgor jag stÀllt mig under processen var: Vad Àr en bostad idag? Vad Àr ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier rÄder i omrÄdet?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lÀgenheter i funkistyp.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka kostnader som uppkommer i samband med reklamationer t.ex. direkta kostnader som uppkommer dÄ de anstÀllda pÄ Skandinaviska Byggelement AB (SBE) lÀgger ner tid pÄ reklamationer. SBE i Katrineholm Àr ett företag som tillverkar prefabricerade betongelement i form av plattbÀrlag och skalvÀggar. I processen för att tillverka dessa element blir det ibland fel vilket leder till reklamationskostnader för SBE. Dessa kostnader har vi lokaliserat och analyserat för att se vilka fel som Àr vanligast och kostnader för dem.MÄnga fel begÄs i projekteringsfasen dÄ man pÄ konstruktionsavdelningen sammanstÀller de ritningar och handlingar som kommer in som underlag.

SmÄföretagare konfronteras av mÄnga utmaningar pÄ dagens marknad, konkurrenter, nya produkter, kontinuerligt utveckla verksamheten, attrahera personal, kompetensallokering, o.s.v. (Verreynne & Meyer, 2010, s. 399). Dessa utmaningar leder ofta till problematik för smÄföretag i produktutvecklingen. Blankson & Omar, (2002, s.

Översiktsplanen Ă€r ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvĂ€ndningen. Eftersom planen ger förutsĂ€ttning för typer av verksamheter som bedöms pĂ„verka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges ocksĂ„ beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmĂ€nheten ska kunna fĂ„ en bĂ€ttre insyn i planeringsprocessen. Det Ă€r viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt det skapas förutsĂ€ttning för en hĂ„llbar utveckling. Denna studie Ă€r en fallstudie med inriktning pĂ„ att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat.

NÀr informationssystem ska utvecklas handlar det om att vÀlja den systemtyp som lÀmpar sig allra bÀsta för uppgifterna. FrÀmsta handlar det om att vÀlja mellan COTS och in-house. Idag finns det inga modeller som avhandlar det specifika valet av systemtyp. Detta innebÀr att valet av system i mÄnga fall sker pÄ ren chans.Bristen pÄ modeller och hjÀlpmedel för val av systemtyp innebÀr sÄledes att det uppstÄtt en kunskapslucka som resultatet frÄn arbetet Àr tÀnkt att fylla. I arbetet presenteras en modell för hur valet av systemtyp bör ske, vilken kombinerar befintlig teori inom omrÄdet samt kompletterar med nytt.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhÀllsekonomin. Ett företagsförvÀrv pÄ aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter sÄsom arbetstagare och aktieÀgare.Det Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ att aktiemarknaden prÀglas i mÄngt och mycket av sjÀlvreglering. Det Àr sÄledes aktörerna pÄ marknaden som etablerar lÀmpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering Àr ett avsteg frÄn Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det Àr sedermera intressant till vilken grad det Àr gynnsamt med en kombination av dels sjÀlvreglering, dels lagstiftning.