Sökresultat:
1031 Uppsatser om Varierat lärande - Sida 25 av 69
Problematiken med skrivsvÄrigheter imatematikinlÀrningen : En kvalitativ intervjustudie om elevers upplevelse av skrivsvÄrigheter i matematik och hur de anser att matematikundervisningen kan förbÀttras.
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur elevers skrivsvÄrigheter pÄverkar deras matematikinlÀrning.Hur upplever nÄgra elever med skrivsvÄrigheter sin matematikundervisning?Vilken skrivhjÀlp uttrycker de intervjuade eleverna att de fÄr i sin matematikundervisning?Hur upplever elever med skrivsvÄrigheter att de kan fÄ en bÀttre fungerande matematikundervisning?Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i Äldrarna 12-17 Är. Eleverna kommer frÄn olika skolor i Mellansverige. Vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svÄrigheter.Resultatet visar att elever med skrivsvÄrigheter Àr vÀl medvetna om sina svÄrigheter.
Fem individers uppfattningar om fenomenet livskvalitet : En frÄga om mÀnskliga vÀrden och förhÄllningssÀtt
MÀnniskor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebÀr och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har lÀnge varit ett mÄtt pÄ livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hÀnsyn till mÀnskliga vÀrden. I och med en förbÀttrad levnadsstandard har samhÀllet blivit mer individualistiskt som innebÀr stora valmöjligheter för individen att bestÀmma hur den vill leva sitt liv. Detta vÀckte vÄrt intresse att studera vad mÀnniskor i vÄr tid vÀrderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur mÀnniskor i dagens samhÀlle uppfattar fenomenet livskvalitet.
Tidsaspekter pa? planprocessen : Ja?mfo?rande fallstudier av Tyskland och Storbritannien
Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.
Effekt av gruppstorlek hos vÀrphöns i inredda burar pÄ vÀlfÀrd och produktion
Den inredda buren Àr en kompromiss mellan frigÄende system och konventionella burar, och syftar till att ge hönsen möjlighet att i större utstrÀckning kunna utföra sina naturliga beteenden. Utanför Sverige Àr nÀbbtrimning vanligt förekommande och dÀrmed Àven större gruppstorlekar. Det Àr av intresse att undersöka hur större gruppstorlekar skulle kunna tillÀmpas pÄ den svenska modellen. Denna litteraturstudie har jÀmfört olika artiklar för att
utröna om det förekommer en effekt av gruppstorlek pÄ djurvÀlfÀrd och produktionsresultat.
DjurvÀlfÀrd definieras i detta kandidatexamensarbete utifrÄn de fem friheterna. Forskningsresultaten har varierat och omrÄdet Àr komplext.
Samverkan i skolan
Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar
huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att
analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp
av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de
olika yrkesrollerna.
Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam
planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet,
vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r
grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av
samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.
Flexibel utbildning : En fenomenografisk studie av distansutbildningen vid Umea? Universitet
Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.
Ga?r det att ma?ta transparens i e-handelsklimat? Finns det ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens?
Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.
Pedagogers resonemang kring utevistelse i förskolan
Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.
Hur ser religionsÀmnet ut i dagens skola? : en undersökning baserad pÄ 9 intervjuer av mellanstadieelever
Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsĂ€mnet och dess breda innehĂ„ll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad pĂ„ intervjuer av mellanstadielĂ€rare om hur religionsĂ€mnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att fĂ„ deras synpunkter pĂ„ skolans religionsundervisning. Detta mycket för att fĂ„ en helhetssyn pĂ„ saken och kunna knyta ihop pĂ„sen.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna undersökning har jag försökt att göra sĂ„ likartad den tidigare som möjligt för att fĂ„ en nĂ„got sĂ„ nĂ€r rĂ€ttvis jĂ€mförelse och bedömning. De intervjuade gĂ„r i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmĂ€ssigt, men genomsnittet Ă€r ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanstĂ€llt efter bĂ€sta förmĂ„ga, oftast ordagrant men Ă€ven sammanfattande beroende pĂ„ elevernas olika förmĂ„ga att uttrycka sig.Ăven genom denna undersökning har jag fĂ„tt bekrĂ€ftelse pĂ„ att det Ă€r dĂ„ligt stĂ€llt med religionsundervisningen i dagens skola.
DISTRAHERANDE OCH INFORMERANDE ?TG?RDER F?R ATT MINSKA PREOPERATIV ?NGEST HOS BARN En litteratur?versikt
Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp.
?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av
l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll
i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika
effektiva omv?rdnads?tg?rder.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar
preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r.
Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat
kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs
modell f?r litteratur?versikt.
Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman,
1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare
f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn.
Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av
?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och
information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..
Att skapa lustfyllt lÀrande
Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare Är. Vidare har vi Àven undersökt vad lÀrare anser om lÀroboken och dess funktion och tittat nÀrmare pÄ ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vÄrt val av forskningsomrÄde Àr för att det
diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att sÄ mÄnga elever som möjligt ska nÄ kunskapsmÄlen i matematik. Ett förslag som nÀmns Àr att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara anvÀnda sig av lÀroböcker. Vi intervjuade tre lÀrare och observerade vid tvÄ olika undervisningstillfÀllen för att ta reda pÄ hur lÀrare tycker och tÀnker kring praktisk matematik.
Nyintroduktioner pa? den svenska aktiemarknaden : Bo?rstrendens betydelse fo?r nyintroduktioners la?ngsiktiga prestation
Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.
Matematik i förskolan : En intervjustudie om hur förskollÀrare tolkar de matematiska strÀvansmÄlen i lpfö 98/10
Studiens övergripande syfte  Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar de matematiska strÀvansmÄlen i den  reviderade lÀroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i  deras förhÄllningssÀtt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet  ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik Àr och  matematik ur ett lÀrar- samt barnperspektiv. Studien Àr en smÄskalig  kvalitativ intervjustudie dÀr vi utifrÄn sex förskollÀrares perspektiv har  undersökt deras syn pÄ de reviderade matematiska strÀvansmÄlen, hur de  utvecklar barnen matematiskt och nÀr de anser att barnen möter matematik i  förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning pÄ att vÄra  respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,  planerade aktiviteter samt i lek. De framhÄller sin egen betydelse för  barnets lÀrande dÀr de poÀngterar att en medveten förskollÀrare kan lyfta och  utmana barnen matematiskt i alla situationer.
Faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens utförande av munvÄrd inom slutenvÄrd och kommunala boenden: en systematisk litteraturöversikt
MunvÄrd Àr en viktig del i vÄrdpersonalens utförande av omvÄrdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vÄrd-personal ofta vÀljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar utförandet av munvÄrd hos patienter inom slutenvÄrd och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som pÄverkade munvÄrden.
SprÄkutveckling i förskolan. : En kvalitativ undersökning om det medvetna sprÄkstimulerande arbetet i tvÄ förskolor.
VÄrt syfte med detta arbete Àr att jÀmföra hur den medvetna sprÄkstimulerande verksamheten ser ut i tvÄ förskolor. Vi kommer att undersöka sprÄkstimuleringen pÄ en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedagogerna med sprÄkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i sprÄkstimuleringen hos en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med bÄde intervjuer av totalt fyra pedagoger men ocksÄ kompletterande observationer av nÄgra för verksamheten naturliga vardagssituationer.