I uppsatsen undersöks den period dÄ den svenska ekonomin uppnÄr den fulla sysselsÀttning som sedan blev normen för hela efterkrigstiden. I arbetet genomförs en sammanstÀllning av fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik som publicerats i Sociala meddelanden varje mÄnad under perioden 1935-1948. Materialet har dÀrefter bearbetats och utifrÄn förbundsredovisningen har arbetslöshetsserier skapats för sju av industrins delbranscher. UtifrÄn bearbetningen sammankopplas arbetslöshetsstatistiken för respektive sektor med de uppgifter om förÀdlingsvÀrden, sysselsÀttning och löner som publicerats i den officiella industristatistiken och som ett resultat av arbetet med svenska historiska nationalrÀkenskaper.Med hjÀlp av materialet prövas tvÄ hypoteser som kan hÀrledas frÄn den  Nykeynesianska teorin för arbetsmarknaden. Den första hypotesen berör sambandet mellan löneutrymme, löner och arbetslöshet.

I detta arbete görs en mindre studie av lĂ€rares uppfattning gĂ€llande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lĂ€rare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lĂ€rare beskriver arbetet kring att upprĂ€tta lokala planer och hur de försöker hitta vĂ€gar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lĂ€rare som intervjuats Ă€r samtliga kopplade till ett pĂ„gĂ„ende skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat anvĂ€nda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lĂ€rare mellan 12 och 25 Ă„r.

Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det Àr sÄ pass nybyggt har det inte genomförts nÄgon utvÀrdering av inomhusklimatet. DÀrför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet.Alsters förskola Àr byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus frÄn Är 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnÄr de kraven.

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige Àn idag. Flera marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för mÄnga mÀnniskor. I en av Sveriges största stÀder finns en sÄdan marknad. Marknadsplatsen har under lÀngre tid dragits med nedlÀggningshot eftersom fastighetsÀgaren och staden har andra planer för omrÄdet. Reaktionerna mot en eventuell nedlÀggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nÀmligen om marknaden kan omlokaliseras. FrÄgorna som har stÀllts Àr ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgÀsten och brukarna pÄverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill sÀga marknadens besökare och sÀljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hÄllits med 62 av marknadens brukare. LÀngre intervjuer har genomförts med marknadens Àgare, fastighetsÀgaren och representant frÄn staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i vÀletablerade databaser utifrÄn nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats pÄ handlar om mÀnniskors behov, förÀndringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen Àr att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras pÄverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstÄ. MÄnga av brukarna bor i nÀromrÄdet och en ny lokals mest optimala placering Àr i samma omrÄde. Det Àr viktigt att lokalen Àr lÀttillgÀnglig oavsett fÀrdsÀtt och att lokalhyran Àr relativt lÄg. Bra parkeringsmöjligheter Àr, enligt sÀljarna, viktigt. Nyckeln till marknadens framgÄng Àr ett stort och varierat utbud, och det Àr en förutsÀttning för framtidens marknad. FörÀndringen en omlokalisering innebÀr, Àr mildare Àn om marknaden tvingas lÀgga ner. För att förÀndringen ska kunna genomföras pÄ bÀsta sÀtt bör marknadens Àgare liksom flera brukare Àndra instÀllning och arbeta aktivt för förÀndring. En förÀndring kan leda till en Ànnu bÀttre marknadsplats, om mÀnniskor vÄgar se möjligheterna..

Idag arbetar avdelningen för extern produktion vid BAE Systems HÀgglunds med produktions stödjande uppgifter för leverantörer av Build-to-Print komponenter. En allt större del av BAE Systems produkter konstrueras av BAE Systems konstruktörer medan tillverkning genomförs av leverantörer. Denna förÀndring har skapat ett behov för BAE Systems att kunna stödja leverantörer i produktionsprocessen för att förhindra att kvalitetproblem uppstÄr. Den produktionsstödjande uppgiften blir ocksÄ viktig dÄ det finns en vilja pÄ BAE Systems att kunna genomföra kvalitetssÀkring hos leverantörer innan ankomst. Dagens arbetsprocess för produktionsstöd har vuxit efter olika leverantörers tillfÀlliga behov vilket har gjort att inget standardiserat arbets- eller kommunikationssÀtt finns.

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvÀgledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika gymnasieskolor i VÀsterbottens lÀn. Vi ville ta reda pÄ vad de lÀgger fokus och tid pÄ i sitt arbete samt om de har nÄgra sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvÀgledare. Detta dÄ tidigare forskning pekat pÄ att vÀgledare Àr missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus frÄn det egentliga uppdraget. I arbetet har vi Àven fokuserat pÄ studie- och yrkesvÀgledningens utveckling och utformning frÄn 70-talet fram till idag med fokus pÄ samhÀllet, vÀgledaren och arbetets innehÄll.De frÄgestÀllningar som vi behandlar i detta arbete Àr vÀgledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrÄn studie- och yrkesvÀgledarens perspektiv. Vi har Àven valt att skriva om de mÄl- och styrdokument som finns för verksamheten.

HÀgglunds Drives utvecklar kontinuerligt deras motorer för att hela tiden uppnÄ bÀttre och bÀttre verkningsgrad för deras produkter. Ett steg för att förbÀttra motorernas totala verkningsgrad Àr att undersöka olika komponenter. I detta examensarbete har en testrigg för kolvpartiet tagits fram utifrÄn underlag frÄn ett tidigare arbete. Inledande tester har sedan utförts i provriggen under sÄ verklighetstrogna förhÄllanden som möjligt. Testerna har utförts pÄ HÀgglunds Drivs i Mellansel i deras hydraulik laboratorium under hösten 2006.

OsĂ€kerhet och komplexitet Ă€r Ă„terkommande begrepp nĂ€r miljöproblematiken diskuteras. Det Ă€r en mörk bild som mĂ„las upp kring framtidens miljö. Den rĂ„dande komplexitet försvĂ„rar arbetet med miljön, dĂ„ en felaktig Ă„tgĂ€rd kan fĂ„ konsekvenser lĂ„ngt senare. Är de demokratiska institutionerna kapabla att handskas med miljöproblematiken och erbjuda mĂ€nniskor förutsĂ€ttningar för att nĂ„ en hĂ„llbar utveckling? Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda förhĂ„llandet mellan demokratin och förmyndarskapet och miljöproblemens hantering.

I följande studie kommer rekryterings- och utvecklingsmetoden Assessment Center (AC) attstuderas. Syftet med studien Àr att utifrÄn verksamma organisationers erfarenhet av AC skapa en ökad förstÄelse för; metodens innebörd, vilka argument som ligger till grund förorganisationers anvÀndande av metoden samt dess vÀrde för organisationer. Studien Àr avkvalitativ karaktÀr och fokus fÀsts vid tolkning och förstÄelse av AC baserat pÄrespondenternas subjektiva uppfattningar och upplevelser. Studiens teoretiska referensrambehandlar; Human Resource Management, rekrytering, personalekonomi, Talent Management och Assessment Center. Empiri har samlats frÄn sex verksamma organisationer, varav fem organisationer vilka arbetar med AC samt en organisation som har pÄvisat ett eventuellt intresse av att utveckla ett AC.

Studiens övergripande syfte Àr att vidga synen pÄ elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter frÄn Ärskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus pÄ innehÄllet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lÀrare samt observation av skrivundervisningen. Dessa tvÄ delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn pÄ elevers skrivande, kan möjliggöra skriftsprÄklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmÀssigt under det första skolÄret, men att de innehÄllsmÀssiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förstÄelse av hur uppfattningar om korruption kan pÄverka kommuners arbete med att motverka korruption. Det var av intresse att studera attityder till korruption till följd av att tidigare forskning visat pÄ att förekomsten av korruption pÄverkas av mÀnniskors uppfattningar av korrupta beteenden. ToleransnivÄn mot korruption Àr lÄg i Sverige men en oroande utveckling Àr att toleransen tycks ha ökat. Det finns dock bÄde fÄ nationella samt internationella studier om korruption i Sverige, det Àr dÀrmed svÄrt att avgöra hur korruption i Sverige utvecklats över tid.Studiens tvÄ frÄgestÀllningar var: Vad anser kommunrepresentanterna vara korruption inom den kommunala förvaltningen? Hur arbetar Söderhamn- Hudiksvall- och Ljusdals kommun för att motverka korruption? Denna studie har avgrÀnsats till att studera tre kommuner i HÀlsinglands landskap.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgÄtt flera organisa­toriska förÀndringar under senare Är. Dessa pÄgÄr fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgÄngspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstÄ hur kommunikationen i Sidas förÀndringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man dÀrur kunde lÀra inför nuvarande och framtida fortsatta förÀndringar. Teorierna spÀnde över bas­teorier i kommunikationsvetenskap, förÀndringsteori och teorier om medarbetarskap.Det empiriska materialet till denna begrÀnsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhÄllnings­sÀtt. Informanterna kom frÄn Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier.