Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Å ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i tillĂ€mpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Ă€garandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebĂ€r att vi utifrĂ„n litteratur pĂ„ omrĂ„det har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkĂ€ter.

Strandlinjen i Sverige har sedan den senaste inlandsisen prĂ€glats av isostatisklandhöjning. Höjningen var som kraftigast straxt efter deglaciationen men verkar pĂ„tagligt Ă€n idag i landets norra delar, framförallt Ångermanland och VĂ€sterbotten, medan rörelsen minskat i landets södra delar dĂ€r den Ă€r liten eller avtagit helt. Strandförskjutning Ă€r resultatet av isostatisk landhöjning och eustatisk havsytenivĂ„förĂ€ndring. För att rekonstruera strandförskjutningens utveckling upprĂ€ttas strandförskjutningskurvor. Kurvan Ă€r sĂ„ledes resultatet av landhöjning och havsnivĂ„förĂ€ndringar i meter som en funktion av tiden.

De samhÀllsorienterade Àmnena (geografi, historia, samhÀllskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett Àmnesblock. Synen pÄ hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lÀrare har följt den för tiden rÄdande ideologiska syn pÄ undervisning och kunskap. Den nuvarande rÄdande uppfattningen bland sakkunniga Àr att dessa Àmnen bör undervisas integrerat. Trots detta sÄ har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-Àmnena i den senaste lÀroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt Àmne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar pÄ detta.

De offentliga rummen Àr de platser i staden som Àr tillgÀngliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med Ären. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck frÄn stat och kyrka men ocksÄ platser dÀr folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet dÄ stÀderna vÀxte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste Ärtiondena har vÄra offentliga miljöer mÄnga gÄnger fÄtt komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har lÀnge legat pÄ objekten och inte pÄ vad som finns emellan dem. I Karlskrona har lÀnge stora delar av staden varit stÀngda för allmÀnheten pÄ grund av militÀren och det Àr ocksÄ det militÀra som till stor del styrt stadsbyggandet.

Denna C-uppsats handlar om Àmnet svenska som andrasprÄk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk skiljer sig frÄn gymnasieÀmnet svenska och varför Àmnet ofta betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska. Jag har ocksÄ velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andrasprÄk blev ett Àmne i den svenska gymnasieskolan. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad skiljer Àmnet svenska som andrasprÄk frÄn Àmnet svenska? Kan svenska som andrasprÄk betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska? Varför infördes Àmnet svenska som andrasprÄk som gymnasieÀmne? Jag har kommit fram till att gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken syn lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet har pÄ genus i förhÄllande till undervisningen samt hur de vÀljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i Àmnesplanen för Idrott och hÀlsa kravet pÄ att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa förestÀllningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsÀttningar att etiskt ta stÀllning i frÄgor om könsmönster och jÀmstÀlldhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rÄdande styrdokument lÀgger stor vikt pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lÀrarna de nya direktiven? För att fÄ en inblick i hur lÀrare resonerar kring förÀndringarna i Àmnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lÀrare i Idrott och hÀlsa om hur implementeringen av de nya direktiven gÄtt till. För att fÄ en inblick i hur styrdokumenten behandlar jÀmstÀlldhet och genus, samt för att visa pÄ de förÀndringar som genomförts har vi granskat tidigare lÀroplaner och kursplaner och jÀmfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lÀrarna som intervjuats vÀljer att fokusera undervisningens innehÄll pÄ de delar som Àr betygsgrundande och vÀljer snarast att behandla mÄlen i syftet som övergripande mÄl som ska genomsyrar undervisningen.

Att kunna lÀsa och förstÄ skriven text Àr idag en nödvÀndig kunskap för att fungera i samhÀllet. Trots detta har elevers förmÄga till lÀsning och förstÄelse av framför allt skönlitteratur försÀmrats de senaste Ären (Skolverket, 2007). Skolan har enligt Lpo94 som mÄl att strÀva mot att elever utvecklar ett varierat sprÄk och pÄ eget initiativ vÀljer att lÀsa skönlitteratur. För att se hur en meningsfull skönlitterÀr lÀsning, dÀr hela lÀsprocessen frÄn valet av bok till en fördjupande uppföljning kan ske, har studien till syfte att undersöka elevernas perspektiv pÄ sin lÀsundervisning. HÀr stÄr deras egna tankar och funderingar kring den skönlitterÀra lÀsning i skolan i centrum för att se om vi genom dem, kan fÄ tips och idéer för hur lÀsundervisning kan bedrivas pÄ ett meningsfullt sÀtt.

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del bestÄr av enskild rÀkning i lÀroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta pÄ ett varierat sÀtt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. VÄr undersökning handlar om att ta reda pÄ hur lÀrarna resonerar kring det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt. Vi vill undersöka om lÀrarna anser att styrdokumentens intentioner angÄende matematikÀmnet uppfylls genom att lÄta eleverna arbeta enskilt i lÀroboken. Vi har dÄ valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns sÄ mÄnga olika faktorer och tiden inte rÀcker till för att undersöka fler.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet pÄ Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklÀrarnas IKT-anvÀndande pÄ högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt elever och lÀrare anvÀnder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmÄgor som lÀrs ut och vilka skÀl tysklÀrare har för att anvÀnda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjÀlp av kvantitativ metod i form av onlineenkÀter.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer och/eller förutsÀttningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna frÀmja den samhÀlleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsÀttningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förstÄelse kan vara av betydelse för att hitta bra och anvÀndbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhÄllanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar frÀmjande eller inte. Skolans styrdokument sÀger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvÀrdig och att rektor ska garantera elevernas rÀttsÀkerhet. Att garantera elevernas rÀttsÀkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte fÄr de rÀttigheter som Àr faststÀllda i skolans styrdokument.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att lÄta lÀroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill ocksÄ fÄ en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig frÄn lÀroboken. VÄra resultat bygger pÄ litteraturlÀsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av tvÄ klasslÀrare och Ätta elever i Är tre. Eleverna Àr representativa bÄde vad gÀller genusperspektivet och vad gÀller olika prestationsförmÄgor. Resultaten frÄn vÄra klassrumsbesök Àr grundade pÄ kvalitativa undersökningar.

Sverige har internationellt sett ett mycket gott anseende som ett demokratiskt och jÀmstÀllt land. Större sociala och ekonomiska klyftor mellan folkgrupper Àr inte nÄgot man accepterar hÀr och nÀstan lika stor del kvinnor som mÀn har egen inkomst och yrkesarbetar. Till skillnad frÄn mÄnga andra lÀnder sÄ har svenska kvinnor överlag högre utbildningar Àn svenska mÀn.Men, det Àr snarare norm Àn undantag att mannen Àr den i vÄrt samhÀlle som tjÀnar mest och oftare innehar chefs- och ledarepositioner. Fler kvinnor arbetar deltid Àn mÀn, och tre fjÀrdedelar av dem som arbetar som vikarier Àr kvinnor. NÀr det gÀller löneskillnader sÄ Àr dessa störst pÄ chefsnivÄ och genomgÄende sÄ har kvinnor inte lika hög lön som mÀn för samma arbete och endast 24 procent av landets chefer Àr kvinnor.

Sedan Är 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning Àr inte naturlig utan beror pÄ mÀnniskans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla sin medvetenhet om företagets pÄverkan pÄ miljön. Den frivilliga hÄllbarhetsredovisningen kan vara ett sÀtt. För att denna ska förmedla en sÄ hög trovÀrdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utreda vilken roll revisorer har i hÄllbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna pÄverka hÄllbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.