NÀtverk Àr ett av de mest centrala begrepp som diskuterats under de senaste decennierna och Àven i dagslÀget pratas det mycket om nÀtverk. Det handlar om olika former av nÀtverk dÀr du kan knyta kontakter som kan komma att fÄ betydelse i bÄde ditt arbets- och privatliv. Syftet med att anvÀnda ordet nÀtverk Àr oftast för att förmedla att det finns en gruppering av deltagare som Àr sammanlÀnkade med varandra pÄ nÄgot vis. VÄrt syfte med den hÀr studien var att identifiera varför chefer och ledare i Varberg anser att det Àr betydelsefullt att medverka i ett nÀtverk samt hur de anvÀnder sig av sina syntetiska och organiska nÀtverk i praktiken. Vi har ocksÄ undersökt om behovet av att nÀtverka har ökat och vad det i sÄ fall beror pÄ.

HöglÀsningen hÄller pÄ att gÄ ur tiden i vÄrt samhÀlle pÄ grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhÄllningssÀtt har förÀndrats frÄn barnomsorg till pedagogisk stimulans dÀr Àven höglÀsning ingÄr. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning har betydelse i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Jag ville se pÄ vilka strategier pedagogerna anvÀnder för att göra höglÀsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig pÄ Àr höglÀsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt anvÀndning av strategier i höglÀsning. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning kan bidra med mÄnga positiva egenskaper för barns sprÄkutveckling.

Enligt gjorda undersökningar sÄ sjunker svenska elevers prestationer i relation till andra lÀnder inom matematikÀmnet. Enligt gjorda undersökningar sÄ verkar sjÀlvförtroende och resultat pÄ nÄgot sÀtt kopplade till varandra. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad eleverna och lÀrare anser vara de viktigaste förslagen pÄ arbetssÀtt som kan anvÀndas för att öka deras sjÀlvförtroende i matematikÀmnet samt vilka likheter och skillnader man kan se mellan elevers och lÀrare svar och mellan pojkar och flickors svar. Genom en genomförd enkÀtundersökning visar resultaten att mÄnga av pojkarna, flickorna samt lÀrare kryssat för förslag 3: varierat arbetssÀtt, förslag 8: Du fÄr tydligt veta vilka mÄl du jobbar mot/varför du jobbar med en viss sak, förslag 6: lÀraren anvÀnder en blandning av olika bedömningsmetoder och förslag 4: Gemensamma samtal och diskussioner. Ingen lÀrare har valt förslag 9: Du fÄr vara med och pÄverka mer som ett av de fem viktigaste.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hÀnsyn till elevernas lÀrstilar. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ ansats och metoden som anvÀndes för att besvara forskningsfrÄgorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lÀrare, verksamma i Är fyra till sex. Resultatet som framkom var att lÀrarna definierar individualisering genom lÀroplanens formulering om vilka aspekter som lÀraren mÄste ta hÀnsyn till i lÀrandet för varje elev. Resultatet visade Àven att lÀrare som har fÄtt relevant fortbildning pÄ omrÄdet individualiserar pÄ fler plan Àn övriga lÀrare, som menar att tiden inte rÀcker till att individanpassa för alla. DÀr tiden inte rÀcker till prioriterar lÀrarna de elever som behöver mest stöd.

Solna kommun som ligger relativt centralt i Stockholm och med sina nÀstan 60000 invÄnare samt 65000 arbetsplatser har en stor in- och utpendling dagligen vilket innebÀr att Solna station Àr en viktig knutpunkt för mÄnga pendlare. Denna rapport tar upp Solna pendeltÄgsstations nuvarande lokalisering med hÀnsyn till olika planindikatorer samt ger förslag pÄ var en framtida station kan placeras samt var expansion kan vara lÀmpliga med hÀnsyn till dessa indikatorer. Syftet Àr att tillgÀngligheten för de som anvÀnder stationen ska bli sÄ bra som möjligt. Planindikatorerna som analyseras Àr baserade pÄ avstÄnd i bÄde tid och lÀngd samt arbets- och befolkningsstatistik. Verktygen som anvÀnds för att analysera tillgÀngligheten Àr datorbaserade och ger pÄ sÄ vis möjligheter till att fÄ mer exakta vÀrden Àn med det traditionella sÀttet att arbeta med enbart radier för att mÀta tillgÀngligheten till olika mÄlpunkter.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka anva?ndares relation till intrana?t pa? sin arbets- plats fo?r att identifiera vilka faktorer som kan leda till underanva?ndning. Studien baserar sig pa? en underso?kning vid Uppsala Universitet da?r deras intrana?t Medarbetarportalen inte uppna?r den grad av anva?ndning som var o?nskad.Metod: Detta a?r en kvalitativ studie da?r det empiriska materialet samlats in genom semistrukture- rade intervjuer. Bearbetning av empiri och analys har tilla?mpats genom metoden Me- ningskategorisering.Material: Nio semistrukturerade intervjuer genomfo?rdes totalt.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till bÄde den gamlalÀroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade lÀroplanen (Skolverket 2010).SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilka olika sÀtt barn visar förstÄelse för matematik utifrÄn geometri, taluppfattning och sortering. I vÄr undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vÄrt syfte. Kriterierna vi anvÀnt oss av Àr att skapa ett varierat matematiskt material som gÄr att utveckla.

Att inneha ett rikt sprÄk Àr betydelsefullt för attleva och verka i dagens samhÀlle som omges av text och samtal. Barns lÀsförmÄgaoch intresse för litteratur har senaste decenniet försÀmrats. DÀrför Àr det avstor vikt att lÀrare applicerar höglÀsning i undervisningen och bearbetar denpÄ ett varierat sÀtt, exempelvis genom drama. Ansatsen Àr baserad pÄaktionsforskning dÀr fokus lÄg pÄ att utveckla VFU-verksamhetens praktik. Syftet med studien Àr attbidra med kunskap omsprÄkutvecklande arbetssÀtt för bearbetning av höglÀst skönlitteratur.

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans lÀroböcker i historia. Studiens syfte Àr att undersöka och redogöra för hur framstÀllningen av Gustav III i svenska lÀroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förÀndrats under Ären 1902-2005. Vidare Àr syftet att studera huruvida denna framstÀllning Àr redovisad som en beskrivande, berÀttande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i lÀroböcker. Uppsatsens slutliga syfte Àr att undersöka hur Gustav III har framstÀllts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det kÀllmaterial som studien bygger pÄ Àr sju lÀroböcker tryckta mellan Ären 1902-2005.

 Bakgrund: Multipel Skleros (MS) Àr en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv instÀllning till sin förÀndrande livsvÀrld kan underlÀtta för personen att acceptera sin nya situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS).Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förÀndrade deras livsvÀrld.

Studien som har fallstudiekaraktÀr, vÀnde sig till tre lÀrare, tre specialpedagoger samt 68 elever i olika Ärskurser. Syftet med vÄr studie var att undersöka upplevelse, motiv, mÄlsÀttning och perspektiv pÄ tyst lÀsning samt med hjÀlp av resultaten göra en jÀmförelse av den tysta lÀsningen mellan vÄra klasser för att se om funktionen var likvÀrdig. Studien har genomförts med hjÀlp av observationer av den tysta lÀsningen. DÀrefter genomfördes intervjuer med klasslÀrare och specialpedagoger pÄ respektive skola samt utdelning av enkÀter till de elever som vi tidigare studerat under vÄra observationstillfÀllen. Resultaten av studien visar att majoriteten av eleverna lÀser, i stor utstrÀckning under lÀsstunden, de tycker om tyst lÀsning och uppskattar sig sjÀlva som goda lÀsare.

Bakgrund: MP3-spelarens historia Àr inte sÀrskilt lÄng, utan snarare intensiv. Marknaden för MP3-spelare Àr idag stor, under Är 2005 sÄldes hela 855 800 spelare i Sverige. NÀstan alla teknikföretag sÀljer nÄgon variant av spelare och de finns i alla storlekar och utseenden. Trenden Àr att skapa sÄ annorlunda MP3-spelare som möjligt, och vikten av att differentiera sig genom att skapa ett mervÀrde Àr central. De största aktörerna pÄ marknaden har varierat under de senaste Ären, mycket beroende pÄ vem som slÀppt den senaste och mest uppskattade spelaren.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera olika mÀrken av MP3-spelare och dess konsumenter, och dÀrigenom undersöka vilka faktorer konsumenterna anser skapar mervÀrde i den konkurrensutsatta branschen för MP3-spelare.

Idag finns det 5200 mjölkföretag i Sverige varav 69 procent tillÀmpar ett uppbundet system. Regeringen föreslÄr att Jordbruksverket bestÀmmer ett slutdatum för mjölkproduktion i uppbundet system. MÄlet Àr att förbÀttra djurvÀlfÀrden för nötkreatur. För den enskilde lantbrukaren innebÀr ett förbud mot uppbundet system ett vÀgval mellan att avveckla eller investera i mjölkproduktionen. Vid ett stoppdatum för uppbundet system kan det uppstÄ kapitalförluster för de mjölkproducenter som tvingas avveckla i form av en minskad arbets- och kapitalinkomst.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlÀrningsmiljö samt beskriva pedagogers syn pÄ lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: I vilken funktion anvÀnds lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen pÄ lekens funktion i lÀrandet? Hur kan lek anvÀndas i undervisningen för att utveckla lÀrande? Studien Àr utförd pÄ tvÄ skilda skolor i Norrbotten dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i Ärskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade pÄ pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lÀrande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen pÄ barns lek i lÀrarutbildningen har varierat genom Ären, men frÄn 1980-talet och framÄt fÄtt en större plats i svensk pedagogik.

Syftet med vÄr studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga Är samtalar om undervisningen av matematikens anvÀndning i vardagen utifrÄn den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick frÄn rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och sprÄk samt matematiksvÄrigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi anvÀn­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik pÄ skolans lÄgstadium. Deltagarna i studien var verk­samma pÄ fyra olika skolor i tvÄ olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrÄn en hermeneutisk innehÄllsanalys.