SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor pĂ„ diabetes- och blodtrycksmottagningar pĂ„ vĂ„rdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor pĂ„ sex hĂ€lsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn pÄ sin modersmÄlsundersvisning och dess betydelse för deras sprÄk- och identitetsutveckling utifrÄn Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utstrÀckningar som anstrÀngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras sprÄk-och identitetsutveckling.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Detta arbete Ă€r en fallstudie som försökt finna svar pĂ„ hur elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svĂ„righeter som mĂ„lgruppen stöter pĂ„ inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda sprĂ„ket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förstĂ„elsen. Eleverna som ingĂ„tt i den undersökta mĂ„lgruppen studerar i Ă„r 5 pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.De undersökningsmetoder som anvĂ€nts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkĂ€t baserad pĂ„ 1-tier Multiple Choice-frĂ„gor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jĂ€mförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgĂ„. Resultatet visar att elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har likvĂ€rdiga resultat inom det naturvetenskapliga Ă€mnet som elever med svenska som modersmĂ„l.

Sverige genomförde tvÄ stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den sÄ kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre Àn hÀlften och syftet var att varje kommun skulle kunna bÀra sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillrÀckligt stort. Kommunerna i Halland var Àven de iolika grad involverade i kommunreformen och instÀllningen till denna varierade mellankommunerna. Det Àr dÄ intressant att undersöka vilka skÀlen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhÀllet och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanlÀggningarna samt att se om dethar skett en förÀndring över tid mellan förÀndringarna.Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat frÄn den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas instÀllning..

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik anvÀnds pÄ en slumpmÀssigt utvald grundskola. Mina erfarenheter Àr att denna undervisningsform mestadels anvÀnds pÄ förskolor, trots att akutell forskning frÄn bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar mÄnga positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att dels utveckla mina egna kunskaper om Àmnet, men framförallt se hur den slumpmÀssigt utvalda skolan stÀller sig till detta. Arbetar lÀrare i de tidigare skolÄren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka verksamheter som ingÄr i utomhusundervisningen i Äk 1-6 i skolorna i Pargas, vilka möjligheter och vilka hinder lÀrarna upplever samt hur eleverna upplever utomhusundervisningen. Undersökningen riktar sig till samtliga klasslÀrare i Pargas stad. UtgÄende frÄn att allt fler rapporter visar pÄ barns och ungdomars stillasittande, försÀmrade hÀlsa och stressymptom behöver vi medvetet fundera pÄ hur vi kan förÀndra skolans arbetsmetoder för att befrÀmja vÀlmÄende och hÀlsa. Uppsatsen strÀvar till att ringa in vad utomhuspedagogik innebÀr, att ge en liten bakgrund samt redogöra för nÄgra, frÀmst nordiska forskares syn pÄ utomhusundervisning. Studien innefattar en lÀrarenkÀt, nÄgra lÀrarintervjuer samt belyser elevernas Äsikter med hjÀlp av en elevenkÀt.

Abstract Iribarren Cortes, Laura & Lundh, Pernilla (2010) Vad gör en specialpedagog/speciallÀrare? ?What does a special educator do? Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Grunden för arbetet har varit att ta reda pÄ vad en specialpedagog och en speciallÀrare gör. FrÄgestÀllningarna omfattar vad deras uppgifter Àr och vilka strÀvansmÄl de arbetar utifrÄn. Huvudsyftet med undersökningen Àr att ge lÀsaren en större inblick i vad en specialpedagog och speciallÀrare gör och Àven belysa hur deras arbetssÀtt och arbetsmetoder kan se ut och skilja sig Ät. Syftet besvaras genom observation av tvÄ arbetsmiljöer inom den specialpedagogiska verksamheten samt intervjuer med en specialpedagog och en speciallÀrare.

Personer med RA drabbas av smÀrta, trötthet, depression och funktionsnedsÀttning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad personer med reumatoid artrit upplever pÄverkar deras livskvalitet. Studien baserar sig pÄ sju kvalitativa artiklar. Analysarbetet gjordes enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i fyra kategorier: FörÀndrad fysisk kapacitets pÄverkan, socialt stöds pÄverkan, kÀnslomÀssiga upplevelsers pÄverkan, att kunna bemÀstra sin vardag.

SammanfattningSyftet med studien Àr att ge förstÄelse för hur arbetet kan se ut pÄ ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvÀgagÄngssÀtt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebÀr för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfÀllen pÄ tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. UtifrÄn det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men Àven information utöver vÄr frÄgestÀllning.

Efter nio terminers studier pĂ„ Malmö högskola sĂ„ var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fĂ„tt olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berĂ€ttade för oss av vĂ„ra medstudenter. Även vĂ„ra egna erfarenheter varierade. Vi ville dĂ€rför ta reda pĂ„ mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lĂ€rarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur arbetet som anhörigkonsulent inom Àldreomsorgen ser ut. Studiens frÄgestÀllningar Àr vilka former av stöd som erbjuds anhöriga till Àldre personer, pÄ vilket sÀtt anhörigstöd och sjukvÄrd samverkar gÀllande anhöriga till Àldre personer samt hur stödet för mÀn respektive kvinnor ser ut.Studien har ett kvalitativt utgÄngslÀge varav tolv anhörigkonsulenter har intervjuats. Resultatet pÄvisar att informanterna erbjuder samtalsstöd i form av enskilda samtal och gruppsamtal, direkt stöd i form av exempelvis rÄdgivning och indirekt stöd i form av att till exempel hÀnvisa den anhöriga rÀtt. Resultatet visar Àven att det finns en samverkan mellan anhörigstöd och sjukvÄrd men att den i mÄnga fall kunde ha fungerat bÀttre. Informanterna menar att det stöd de erbjuder mÀn respektive kvinnor ser likadant ut.

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en lÀngre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar sjÀlva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit kÀnt som begrepp sedan enlÀngre tid tillbaka och att anvÀndningen av kundlönsamhetsanalyser Àr utbredd, finns det endast enbegrÀnsad mÀngd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom omrÄdet (CÀker, 2000).Vi har dÀrför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnÄkundlönsamhet pÄ den svenska bankmarknaden, eftersom det Àr uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta omrÄde.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnÄ kundlönsamhet sker pÄ densvenska bankmarknaden. En rÀttvisande och bred bild skapas genom att kartlÀgga och analysera bÄdestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper bÄda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger pÄ storbankerna och studiens tyngdpunkt lÀggs i dengeneralisering som Àmnas göras av storbankernas styrning.

Antalet anmÀlningar om dÄligt bemötande inom den svenska hÀlso- ochsjukvÄrden Àr konstant högt. PatientnÀmnderna, vilka mottar dessa klagomÄl,lÀmnar Ärligen en rapport till socialstyrelsen. De rapporter som socialstyrelsenhar fÄtt in visar tecken pÄ att anmÀlningarna pÄ senare tid ocksÄ ökar. Att sompatient fÄ ett dÄligt bemötande kan pÄverka deras upplevelse av och syn pÄvÄrden. Syftet med den hÀr studien var att undersöka patientens upplevelse avdet bemötande han fÄr av sjuksköterskan pÄ en akutmottagning.