SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor pĂ„ diabetes- och blodtrycksmottagningar pĂ„ vĂ„rdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor pĂ„ sex hĂ€lsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förÀndras i anpassning till Àndrade förutsÀttningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare Är fÄtt en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sÀtt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i Ärsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge innebörd Ät begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn anvÀnder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer pÄ sex olika revisionsbyrÄer. AvgrÀnsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrÄ- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter pÄverkar anvÀndandet av analytisk granskning.Slutsats: DÄ revisorerna lÀgger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp sÄ att en större förstÄelse kan uppnÄs.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar till viss grad Àr begrÀnsade i deras sÀtt att uttrycka en sexuell identitet, pÄ grund av begrÀnsade nÀtverk. Det har ocksÄ visats att personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar som identifierar sig med en hbtq-lÀggning Àr mer utsatta för negativa fördomar och begrÀnsande möjligheter. Syftet med denna studie Àr att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer pÄverkar personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin bestÄr av tvÄ fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har ocksÄ genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar.

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Hen beskrivs som ett könsneutralt pronomen som anvÀnds nÀr könstillhörigheten Àr okÀnd, ovÀsentlig eller ska otydliggöras samt dÀr mÀnniskan inte vill kategoriseras i grupperna ?man? eller ?kvinna?. Syftet med studien Àr att undersöka vilken inverkan det könsneutrala pronomenet hen har pÄ mÀnniskor. Tre frÄgestÀllningar anvÀndes ?pÄverkas attityden till författaren nÀr pronomenet hen anvÀnds i text??, ?hur upplevs den sprÄkliga kvalitén nÀr författaren vÀljer att anvÀnda pronomenet hen??, ?Àr en text med hen mer pÄverkande Àn en text utan hen??.

Som förÀlder till tvÄsprÄkiga barn har jag ibland tÀnkt pÄ vikten av sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn. Under min utbildning pÄ lÀrarhögskolan blev jag mer intresserad av detta Àmne. Som blivande förskollÀrare kommer jag sÀkert att möta barn som talar tvÄ eller fler sprÄk. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kÀnnedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvÄsprÄkiga barn. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om pedagogernas syn pÄ begreppet tvÄ- eller flersprÄkighet samt deras arbetssÀtt i en mÄngkulturell förskola.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallÀrare ser pÄ orsaker till matematiksvÄrigheter, samt hur speciallÀrare arbetar med elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter under de senare Ären. Under tredje frÄgestÀllningen stÀlls Àven frÄgan om vad speciallÀrare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes pÄ speciallÀrarnas arbetsplats efter deras önskemÄl. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallÀrare, varav tre stycken har speciallÀrarexamen och tre stycken har bara lÀrarexamen men jobbar som speciallÀrare, pÄ grundskolor i VÀxjö kommun, Ljungby kommun och VÀrnamo kommun.Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men ocksÄ genom den ordinarie lÀrarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallÀrarna anser att dÄligt sjÀlvförtroende Àr en stor bidragande orsak till elevers matematiksvÄrigheter, men Àven att elever med lÀs och skrivsvÄrigheter fÄr svÄrigheter i matematik.Vidare framgÄr det av intervjuerna att arbetet med elever som visar pÄ matematiksvÄrigheter alltid börjar med en ordentlig kartlÀggning av orsakerna till elevens matematiksvÄrigheter.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.

Denna studie beskriver elevernas samarbetslÀrande vid datorn dÄ Tragetons arbetssÀtt anvÀnds dvs. flicka och pojke samarbetar parvis under skriv- och lÀsinlÀrningsundervisningen med datorn som verktyg. Studien bygger pÄ en förstudie i form av en deltagarobservation samt halvstrukturerade intervjuer och bilddokumentationer. Urvalet i vÄr undersökning bestod av elever i Är 1 som undervisas med Tragetons arbetssÀtt. Resultatet av undersökningen visade att det förekom samarbetslÀrande i detta arbetssÀtt och att dialogen med sprÄkanalyser hade en vÀldigt betydelsefull inverkan kring skrivandet nÀr eleverna samverkade vid datorn.

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollÀrare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus Àr undervisning i Ärskurs 4?6. För att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lÀrarroller samt deras effekt pÄ elevers kunnande bearbetats.Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter pÄ elevers kunnande i matematik. LÀrare kan genom att överlÄta ansvar Ät eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgÄr ifrÄn vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling.Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmÄga, begreppsförmÄga, resonemangsförmÄga och kommunikationsförmÄga genom detta arbetssÀtt. Huruvida elevers procedurförmÄga utvecklas Àr inte lika tydligt men nÄgra av studierna tyder pÄ att procedurförmÄgan kan utvecklas genom val av problem och hur lÀrare följer upp problemet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare ochspecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrÄgor som jag hadevar: Hur hanterar lÀrare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lÀrare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lÀrare? Vem pÄskolan bestÀmmer vilka barn det Àr som ska gÄ till specialpedagog? Jagvalde att anvÀnda mig av semistrukturerade intervjuer med lÀrare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar vÀl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mÄngaolika hjÀlpmedel Ät de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istÀllet fick prioriteringar göras, pÄ gott och ont.Svaren varierade vad gÀller bestÀmmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lÀrare ochspecialpedagog.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).