Sökresultat:
1693 Uppsatser om Varierade arbetssätt och arbetsmetoder - Sida 11 av 113
Pedagogiska arbetsformer i förhÄllande till klassrummets möblering
Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vÄr verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat mÄnga gÄnger med varandra och med andra klasskamrater om hur det Àr möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger nÄgon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har nÄgot att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte VÄrt syfte med studien har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bÀnkarnas placering. Vi vill ocksÄ undersöka vem och vad som styr bÀnkarnas placering i klassrummet.
Gifta men sÀrbo: anhörigas upplevelser av nÀr partnern flyttat till ett sÀrskilt boende och man blir sÀrbo
Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur
anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, nÀr deras
partner har flyttat till ett sÀrskilt boende, pÄ grund av att ett stort
omsorgs- och omvÄrdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make
eller maka hade flyttat till ett sÀrskilt boende. Tiden för hur lÀnge
partnern hade bott pÄ boendet varierade frÄn sex mÄnader upp till tre Är.
Av intervjuerna framkom det pÄ vilket sÀtt man hade hunnit bearbetat sina
upplevelser som kunde vara beroende av bÄde tid och vilket sÀtt som
omsorgsbehovets omfattning pÄverkade situationen i hemmet. Det framkom i
studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till sÀrskilt boende var
en svÄr tid.
Gifta men sÀrbo: anhörigas upplevelser av nÀr partnern flyttat till ett sÀrskilt boende och man blir sÀrbo
Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, nÀr deras partner har flyttat till ett sÀrskilt boende, pÄ grund av att ett stort omsorgs- och omvÄrdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett sÀrskilt boende. Tiden för hur lÀnge partnern hade bott pÄ boendet varierade frÄn sex mÄnader upp till tre Är. Av intervjuerna framkom det pÄ vilket sÀtt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av bÄde tid och vilket sÀtt som omsorgsbehovets omfattning pÄverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till sÀrskilt boende var en svÄr tid.
Reducering av kapitalbindning i mellanlager hos Plannja AB:
genom optimering av lagerstyrning
Plannja AB i LuleÄ Àr Skandinaviens ledande byggplÄttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplÄt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som bÄde tillverkare och grossist. Höga krav pÄ kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av mÄlade band successivt har ökat till oönskade nivÄer vilket innebÀr hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbÀttrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krÀvs.
Förekomsten av whiplashtrauma hos TMD patienter
Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förekomst av whiplashtrauma hos TMD patienter.
Metod En systematisk litteratursökning av PubMed, CochraneLibrary och Bandolier databaser genomfördes för artiklar publicerade frÄn 1 januari 1966 till 11 november 2011. Den systematiska sökningen identifierade121 artiklar. Efter borttagning av brev till redaktion och författarinlÀgg, utfördes en initial screening av abstract pÄ 108 artiklar. Efter den initiala screeningen lÀstes 32 artiklar i fulltext med tillÀmpning av inklusions- och exklusionskriterier.
StÀng dörren tack : En observationsstudie om dörröppningar pÄ operationssal
Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen pÄ operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försÀmrad ventilation pÄ operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vÄrdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att pÄ en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pÄgÄende operation, varför och av vem de öppnades.Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvÀrsnittsdesign. Personalen pÄ en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pÄgÄende operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes frÄn operationsprogrammet.Resultat och slutsats: 22 observationstillfÀllen observerades, 11 frÄn vardera konventionell respektive infektionskÀnslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jÀmfört med infektionskÀnslig.
Hur kundfokus p?verkar utformningen av kontrollsystem
Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt
motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan
p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots
detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att
unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar
organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.
LÀs- och skrivinlÀrning- Pedagogers arbete med sprÄkutveckling i grundskolans tidigare Är
Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
IgenvÀxande hagmarkers förekomst och tillstÄnd i vÀstra Götaland : en utveckling av tvÄ arbetsmetoder
Detta examensarbete Ă€r gjort pĂ„ uppdrag av skogsvĂ„rdsstyrelsen i VĂ€stra Götaland. Det övergripande syftet Ă€r att finna en metod som visar förekomsten av igenvĂ€xande hagmarker i VĂ€stra Götaland, samt ett sĂ€tt att beskriva tillstĂ„ndet pĂ„ dessa. TillstĂ„ndet skall beskrivas ur naturvĂ„rdssynpunkt och produktionssynpunkt. Tyngdpunkten ligger pĂ„ naturvĂ„rd. Ăven rĂ„dgivning om de praktiska Ă„tgĂ€rderna behandlas..
Interaktionen i klassrummet : En kvalitativ observationsstudie om pedagogens interaktion med eleven i undervisningen.
 Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lÀrandetillfÀllen och utveckling. LÀroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rÀtt till en jÀmlik utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus pÄ dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en Ärskurs tre med tvÄ verksammapedagoger.
KartlÀggnng av patienters preoperativa fastetider, dryckintag och upplevelse av törst
GÀllande riktlinjer för preoperativ fasta beskriver att patienter med liten risk för aspiration kan inta fast föda fram till sex timmar och klara drycker fram till tvÄ timmar före start av anestesi. Studier har visat att mÄnga patienter fastar lÀngre, vilket kan ha negativ inverkan bÄde fysiologiskt och pÄ vÀlbefinnandet som till exempel dehydrering, törst, illamÄende, huvudvÀrk och nedsatt insulinkÀnslighet. Syftet med studien var att kartlÀgga och beskriva preoperativa fastetider, dryckintag samt förekomst av törst hos patienter planerade för elektiv kirurgi. Strukturerade intervjuer genomfördes under fem dagar med 50 patienter som rekryterades konsekutivt pÄ tvÄ preoperativa avdelningar. Resultaten visade att majoriteten av patienterna instruerats att inta klara drycker fram till tvÄ timmar före start av anestesi.
Om det hybridteoretiska lyckobegreppet - en teoristudie
Lyckobegreppet har intagit en alltmer central roll i den internationella vÀlfÀrdspolitiska diskussionen under den senaste tioÄrsperioden. Lycka har i regel setts som ett begrepp bestÄende av tvÄ delar: (1) livstillfredsstÀllelse (dvs. hur nöjd en individ Àr med sitt liv) och (2) affektivt vÀlbefinnande (dvs. hur individen kÀnner sig) vilket utgör det s.k. hybridteoretiska lyckobegreppet.
Att öka elevers skrivglÀdje genom olika mottagare: "Det
hördes sÄ kul att skriva"
Syftet med vÄr undersökning var att se om det gÄr att öka elevernas skrivglÀdje genom att anvÀnda olika mottagare i skrivövningar. Eleverna som deltog i undersökningen var en klass med 19 elever i Är 5. MÀtinstrumenten som vi anvÀnde oss av var enkÀter, loggböcker och observationer. Vi kunde se att elevernas skrivglÀdje varierade beroende pÄ vem som var mottagare till texten samt hur skrivövningen var utformad. Vad som dÀremot var svÄrt att se var om skrivglÀdjen ökade..
Finns de? - FÀrdigheterna att vÀgleda elever pÄ sÀrskolan.
Avsikten med detta examensarbete Àr att belysa problematiken kring vÀgledningen inom sÀrskolan och ge en bild av hur vÀgledningen pÄ sÀrskolan bedrivs. Vi vill Àven ge en bild av olika arbetssÀtt som kan anvÀndas av studie- och yrkesvÀgledare i sÀrskolan.
Examensarbetet Àr en kvalitativ intervju med sex vÀgledare som arbetar inom sÀrskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal.
De forskningsperspektiv som anvÀnds behandlar frÀmst vilka fÀrdigheter som vÀgledare inom sÀrskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har anvÀnts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vÀgledare arbetar efter konceptet ?rÀtt man pÄ rÀtt plats?.